OT gentest

[Smulan]

Tack för att du delat med dig av resultatet! Blir lite sugen att själv se vad jag bär på för något.

Du har ju bra möjligheter att tolka resultatet I några nedan rawdata-tjänster är det flera hundra om inte tusen snps som redovisas individuellt. Man kan göra specifika sökningar på nästan allt i Promethease och se vilka snps man har som påverkar i någon riktning.
https://promethease.com/
https://www.enlis.com/personal_edition.html
https://www.athletigen.com/
https://snpedialinks.org/

 

[zeke_varg]

Man tar 50 livförsäkringar. Gör testet. Sen förhandlar man med försäkringsbolagen om att avsluta försäkringen direkt iom att det nu skulle exempelvis vara en hög risk att trilla av pinnen i förtid. Vips har man ett dussin patek att välja på. Så länge man nu lever.

 

[Smulan]

Fick mitt eget svar idag och detta är nog det som sticker ut mest:
"Has one copy of the Factor V Leiden variant in the F5 gene. Having this variant is associated with about five times higher odds of developing abnormal blood clots in people with European ancestry."
Någon men medicinskt skolning med input? Är det något man kan testa vidare, förebygga, aspirin?

BTW 3,0 % Neandertalare

 

[Btotheb]

Fick mitt eget svar idag och detta är nog det som sticker ut mest:
"Has one copy of the Factor V Leiden variant in the F5 gene. Having this variant is associated with about five times higher odds of developing abnormal blood clots in people with European ancestry."
Någon men medicinskt skolning med input? Är det något man kan testa vidare, förebygga, aspirin?

BTW 3,0 % Neandertalare

Du bad om input, här kommer min ödmjuka åsikt. Fenomenet med gentester gör mig förbannad. Att testa genetiska anlag på olika sätt kan vara bra, så länge utredningen sker på ett riktat sätt mot en specifik frågeställning. Frågeställningen är om en patient bär på anlag för en sjukdom där genetiken faktiskt spelar stor roll. En sådan utredning görs av läkare med specialistkompetens inom klinisk genetik. De är ganska udda fåglar, och till min vetskap häckar de enbart på universitetssjukhusen (osäkert om de finns ens på alla). De klarar av att utreda på ett adekvat sätt, med validerade undersökningar och kompetens nog att tolka resultatet. Det tar ungefär 12 år att lära sig, efter det man kommit in på läkarprogrammet.

Jag anser att företag som erbjuder kommersiella gentester är charlataner. De erbjuder en produkt som kostar pengar, kommer ingen till nytta och desto fler till skada. Att lämna ut rådata som inte ens expertisen förmår att tolka är ett säkert sätt att ställa till det för de som erhåller informationen. Att utföra testerna på barn är direkt förkastligt. Inom kliniskt genetik testar man inte omyndiga om de inte uppvisar symptom på en åkomma som finns i släkten. Varför skulle man? Man kan inte ändra på sina gener. Däremot är vetskapen om att något är fel med dem en tung börda att bära. Dessutom, vem kommer att kunna ta del av resultaten i framtiden? I värsta fall tolkas rådatan på ett sätt som leder till inskränkningar i livet helt i onödan. Argumentet att "inte satsa på en sprinterkarriär om man inte har snabba muskelfiber". Ärligt talat. Skulle inte det märkas genom att alla andra springer snabbare? Om nu kompisarna håller på med friidrott kan det vara kul ändå, även om man inte blir lika snabb som Kallur. Det är det inte många som blir. Vad anbelangar sjukdom är gener är en sak, levnadsomständigheter en annan och förbannad otur en tredje. Nummer ett och tre kan vi inte göra något åt så att oroa sig för dem är kontraproduktivt. Förresten, i extremt få fall spelar nummer ett en stor roll. I sådana fall vet du redan det, eftersom att halva släkten är drabbad och förhoppningsvis de kliniska genetikerna enligt ovan inkopplade. Nummer två går däremot att påverka och alla vet redan att man inte skall röka, motionera lagom, inte stressa och så vidare oavsett.

Angående frågan. Jag har ingen aning om det test du gjort är tillförlitligt eller inte. Om du är heterozygot bärare av en FV-Leiden mutation eller inte. Det är ytterligare ett problem, hur sjukvården skall förhålla sig till tester man inte vet om de stämmer eller inte. Oron över resultaten är däremot verklig. De källor som till synes ger "bra möjligheter att tolka resultatet" är inte så lättmanövrerade. Inte för mig heller, jag är inte klinisk genetiker. Min i sammanhanget lekmannamässiga input kan du få i ett PM om du önskar. Om du vill leta mer information själv så länge, googla på APC-resistens. Skippa Aspirinet, det hämmar trombocyternas förmåga att aggregera vilket är en annan del av koagulationssystemet.

 

[Smulan]

Tänk vad olika man kan tycka Jag är inte speciell orolig men "alla andra" tycks tro det. Frivillig screening gör dig förbannad men kanske räddar livet på någon och någons barn. Jag tycker det är fantastisk bra att se vilka riskområden man bär på liksom vad man kan oroa sig mindre för. Beträffande 23andme så är trovärdigheten mycket hög i testresultaten. Att vissa resultat sedan inte är helt enkla att tolka är en annan sak. Att få svar på om man är tex bärare av tex en genetisk cancer är ju en otroligt bra möjlighet att öka preventionen för just det. Själva iden är ju att man skall ta höjd för de ökade risker som kan finnas och på så sätt göra en hälsovinst. Många inom vården verkar dock skeptiska, kanske beroende på att kunskapen där är låg. Jag ställde frågan om en mutation i BRIP1 på vårdcentralen och de hade inte en susning. Men med lite efterforskning har vi nu kontakt med en genetiker på KI för avdelningen genetisk cancer. Toppenbra tycker jag och ingen som hade hänt med den "svenska modellen" av sjukvård där tester sällan erbjuds.

Jag tycker vidare att det är ett väldigt förenklat resonemang "alla vet ändå att man inte skall röka" och det spelar därför ingen roll om du får veta att du är genetisk extra känsligt för det. Det vet du ingenting om och det beslutet bör vara förbehållet personen i fråga. Själv tror jag mer om människornas förmåga att fatta dessa beslut själva. Ett lustigt argument som du framför är också att vid hög ärftlighet ser man det ändå då "halva släkten" är drabbad. Det förutsätter för det första att man har en massa nära släktingar i (samma kön) (vilket ju inte alla har) likaså kan en hög absolut risk säg 25% för bröstcancer vara helt okänd i en relativt stor grupp syskon, rent statistiskt.
Givetvis har jag full förståelse för att alla inte vill veta och därmed heller inte kan påverka. För sjukvården i stort kostar det också pengar att upptäcka behandlingsbara tillstånd som man annars inte känt till.

 

[Smulan]

@Btotheb. Har nu grävt lite djupare än vad du och vårdcentralen kunde ha gjort. I sak har du fel om aspirin, det minstar risken för ventromboser med ca 50% men heterogen V Leiden faktor i låga doser (100mg) och ger inte någon ökad risk för blödning! Efter en lågmolykulär behandling vid trombos avslutats rekommenderar många läkare förebyggande behandling med aspirin.

 

[Btotheb]

Jag skrev i den här tråden för att uttrycka mina synpunkter kring icke-nyttan med gentester. Våra åsikter skiljer sig, fine. Du har rätt till din åsikt och jag till min. Jag vill ogärna debattera vidare eller på något vis behöva stå till svars för utslängda påstående i den här tråden vidare. Det är lite som att spela poker med någon som inte kan reglerna eller sammanhanget, mycket oförutsägbart. Dessutom har jag för lite fritid som det är. Men ett råd är att vara källkritisk och att försöka tänka efter vad du hittar för fakta. Det är mycket lätt att jämföra äpplen och päron.

Jag förstår inte riktigt vad du menar i ditt sista inlägg? Skall jag tolka det som att du hittat en vetenskaplig studie/källa som säger att risken för ventrombos hos personer med heterozygot FV-leydenmutation, utan tidigare tromboser, reduceras med 50% via lågdos ASA-behandling (Aspirin) utan någon ökad risk för blödningskomplikationer? Grymt i sådana fall! Länka gärna studien så kan jag lära mig något nytt. Förhoppningsvis är också studien väl utförd, på tillräckligt många patienter och uppföljningen under tillräckligt lång tid så att den kan anses tillförlitlig.

Fram till att jag får ta del av dina källor så visst, lågdos har ASA visst en viss effekt på risken för ventrombos hos de med starka riskfaktorer (i samband med ortopediska operationer och så vidare). Möjligen även hos de som redan haft en trombos som är en av de starkaste riskfaktorerna för nya. Jag tvivlar på att studier har gjorts på riskreduktion för ventrombos genom att ASA-behandla ”friska” utan några riskfaktorer, eller specifikt på de med heterozygot FV-leydenmutation. Rätta mig gärna om jag har fel. Dock används ASA inte som trombosprofylax, eftersom det finns andra betydligt mer effektiva läkemedel såsom (exempelvis) lågmolekylärt heparin och därefter eventuellt vidare behandling med NOAK/waran i situationer då nyttan med behandling överväger risken för blödning. Att din källa hävdar att blödningsrisken inte är förhöjd genom lågdosbehandling med ASA gör bara det att jag tvivlar starkt på den. Det är mycket välkänt och välstuderat att risken för blödning (exempelvis magsår och hjärnblödning) ökar. Med det inte sagt att lågdos ASA inte är grymt i vissa fall. Exempelvis efter hjärtinfarkt eller stroke som är proppar på artärsidan. Då sänker det risken för ny infarkt eller stroke mer än risken för blödning ökar. Vilket ju är kanon!

Jag vet inte vilka ”många läkare är” men jag skulle inte rekommendera en behandling där risken för komplikationer är väldokumenterad, men inte nyttan. All behandling styrs av vad vetenskapen och den beprövade erfarenheten säger. Du hittar inte några svenska behandlingsrekommendationer som säger att man skall långtidsbehandla med ASA efter en trombos. Helt enkelt eftersom inga tillräckligt bra studier säger att det skulle vara fördelaktigt. Detta enligt principen ”aldrig skada”, ur Hippokrates ed ”aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta”. Sen är det naturligtvis upp till dig att göra som du vill i slutändan.

 

[Smulan]

Det är inte helt ovanligt inom läkarkåren att man långtidssbehadlar sig själva med just låga doser aspirin i syfte att minska risken för bla propp och cancer. Tror att det är svårt att rekommendera något för friska människor där det finns en liten risk med själva behandlingen, även om den totala sjukdomsrisken minskar. Eller hur ser man på det?

Här är iaf utdrag från den intressanta studien aspirin och ventrombos. den
http://professionalsblog.clotconnect.org/2011/12/12/aspirin-–-does-it-prevent-dvt-and-pe/

Och en uppföljare:
http://patientblog.clotconnect.org/2014/08/27/aspirin-can-prevent-recurrent-dvt-and-pe/

 

[Btotheb]

Har svårt med något utförligt svar, har precis gått på kvällens jour och skriver i mobilen.

Finns kanske doktorer som gör så, men att det inte är ovanligt får stå får dig. Det är inget jag hört något om, och inget som vetenskapen rekommenderar. Se länk: http://www.janusinfo.se/Nyheter/Nyhetslista/2013/En-ASA-om-dagen-haller-inte-doktorn-borta/

Min tolkning av länkarna är ungefär såhär: ASA kan alltså möjligen ge en riskminskning om man redan haft behandling för en propp, för att få en ny. Det har man sett på cirka 400 patienter, 200 per grupp. Då går det att se en trend, inte dra slutsater. Man kan heller naturligtvis inte dra några slutsater kring andra patientgrupper. Att de i studien inte sett någon ökad risk för blödning mot placebo är bara att bortse från. Då har de antingen haft för få patienter eller följt dem under för kort tid då detta samband som sagt är mycket väl belagt. Således indikerar studien du länkar till att det kan vara värt att vidare undersöka om nyttan uppväger risken. Men att resultatet ännu är för tidigt att betrakta som en sanning. Och resultatet kan, naturligtvis, inte appliceras på andra grupper (folk utan tidigare propp, folk med FV-leidenmutationer) och så vidare och så vidare och så vidare.

 

[Smulan]

Har svårt med något utförligt svar, har precis gått på kvällens jour och skriver i mobilen.
Finns kanske doktorer som gör så, men att det inte är ovanligt får stå får dig. Det är inget jag hört något om, och inget som vetenskapen rekommenderar. Se länk: http://www.janusinfo.se/Nyheter/Nyhetslista/2013/En-ASA-om-dagen-haller-inte-doktorn-borta/
.

Ptj behandlingen rekommenderas ju på ett större centra för patienter med just dessa problem. Så då lär det säkert vara fler som gör så.

Har svårt med något utförligt svar, har precis gått på kvällens jour och skriver i mobilen.

Finns kanske doktorer som gör så, men att det inte är ovanligt får stå får dig. Det är inget jag hört något om, och inget som vetenskapen rekommenderar. Se länk: http://www.janusinfo.se/Nyheter/Nyhetslista/2013/En-ASA-om-dagen-haller-inte-doktorn-borta/

Min tolkning av länkarna är ungefär såhär: ASA kan alltså möjligen ge en riskminskning om man redan haft behandling för en propp, för att få en ny. Det har man sett på cirka 400 patienter, 200 per grupp. Då går det att se en trend, inte dra slutsater. Man kan heller naturligtvis inte dra några slutsater kring andra patientgrupper. Att de i studien inte sett någon ökad risk för blödning mot placebo är bara att bortse från. Då har de antingen haft för få patienter eller följt dem under för kort tid då detta samband som sagt är mycket väl belagt. Således indikerar studien du länkar till att det kan vara värt att vidare undersöka om nyttan uppväger risken. Men att resultatet ännu är för tidigt att betrakta som en sanning. Och resultatet kan, naturligtvis, inte appliceras på andra grupper (folk utan tidigare propp, folk med FV-leidenmutationer) och så vidare och så vidare och så vidare.

Jag för mig att stå att det var lika många fall av blödningar i båda grupperna och alltså ingen ökad risk mot placebogruppen. Istället för att anta att datan förmodligen är fel, som du skriver, kan ma också anta att de stämmer och fundera över varför! En rimlig förklaring till det är att just blödningsbenägenhet och aspirin i pat gruppen VLeiden inte är undersökt tidigare. En möjlig tolkning är mao att VLedien pat inte blöder lika lätt som friska och effekten av aspirin påverkar den felaktiga ihopklumningen utan att nämnvärt öka blödningbenägenheten.

Är det någon patientnytta med detta frågar du? I den här gruppen av människor var huvualternativet ingen behnadling alls. 40 % färre tromboser (runt 6 personer av 200) slapp ventrombos med en mycket låg och billig dos aspirin. Dessutom utan biverkningar i studierna. Utifrån dessa data låter det som en solklar patietnytta. Sedan vore det naturlig att studera effeketn också för de inte inte haft någon trombos men har ärftlig faktorer.

 

[Smulan]

Se länk: http://www.janusinfo.se/Nyheter/Nyhetslista/2013/En-ASA-om-dagen-haller-inte-doktorn-borta/
.

Av någon oförståelig anledning begränsar man utvärderingen till att gälla enbart kolorektalcancer !? Vi vet vet ju sedan länge att många andra cancerformer också motverkas. Oseriöst!

 

[Btotheb]

Ptj behandlingen rekommenderas ju på ett större centra för patienter med just dessa problem. Så då lär det säkert vara fler som gör så.



Jag för mig att stå att det var lika många fall av blödningar i båda grupperna och alltså ingen ökad risk mot placebogruppen. Istället för att anta att datan förmodligen är fel, som du skriver, kan ma också anta att de stämmer och fundera över varför! En rimlig förklaring till det är att just blödningsbenägenhet och aspirin i pat gruppen VLeiden inte är undersökt tidigare. En möjlig tolkning är mao att VLedien pat inte blöder lika lätt som friska och effekten av aspirin påverkar den felaktiga ihopklumningen utan att nämnvärt öka blödningbenägenheten.

Är det någon patientnytta med detta frågar du? I den här gruppen av människor var huvualternativet ingen behnadling alls. 40 % färre tromboser (runt 6 personer av 200) slapp ventrombos med en mycket låg och billig dos aspirin. Dessutom utan biverkningar i studierna. Utifrån dessa data låter det som en solklar patietnytta. Sedan vore det naturlig att studera effeketn också för de inte inte haft någon trombos men har ärftlig faktorer.

Dina inlägg blir mindre och mindre sammanhängande känns det som? Åter igen har jag svårt att förstå riktigt vad du menar.

Jag skrev att sambandet man sett i studien du länkat till är värt att studera ytterligare men att man inte kan se den som en absolut sanning. Inget om patientnytta. Däremot verkar du inte alls ha förstått vad studien handlar om. Den har ingenting med FV-Leidenmutation att göra. Ingenting alls. Jag vet inte riktigt var du har fått det ifrån? Den har undersökt om ASA är värt att behandla med i efterförloppet hos patienter utan riskfaktorer som har fått en propp och därefter behandlats enligt rådande riktlinjer i tre månader med waran/NOAK/lågmolekylärt heparin. Det är fullt möjligt att de med FV-Leidenmutation inte ens fått vara med i studien eftersom det är en riskfaktor. Jag vet inte, eftersom jag inte har tillgång till hela studien och dess inklusions/exklusionskriterier utan bara till din länk.

Tror du det medicinska samfundet är inblandade i någon form av komplott och undanhåller viktig information? För mig är det rätt uppenbart att du har en hel del starka åsikter och drar en del egna slutsatser om något du inte har förstått ett dugg av och jag börjar ångra mig mer och mer att jag gav mig in i den här diskussionen. För att avsluta med ett citat från Mark Twain: "Never argue with a fool; onlookers may not be able to tell the difference".

 

[Smulan]

Dina inlägg blir mindre och mindre sammanhängande känns det som? Åter igen har jag svårt att förstå riktigt vad du menar. Då vill jag börja med att exemplifiera med ditt första inlägg som spretar åt precis alla håll utan speciell substans

Jag skrev att sambandet man sett i studien du länkat till är värt att studera ytterligare men att man inte kan se den som en absolut sanning. Det finns sällan någon absolut sanning i vetenskap, den bästa modellen gäller tills någon hittar en bättre, kopplingen till patientnytta ligger i att använda den bästa kända vetenskapen

Däremot verkar du inte alls ha förstått vad studien handlar om. Den har ingenting med FV-Leidenmutation att göra. Ingenting alls. Jag vet inte riktigt var du har fått det ifrån? Den har undersökt om ASA är värt att behandla med i efterförloppet hos patienter utan riskfaktorer som har fått en propp och därefter behandlats enligt rådande riktlinjer i tre månader med waran/NOAK/lågmolekylärt heparin.

Utan kända riskfaktorer (rökning, fetma, stillasittande, ålder)=(unprovoced) borde betyda en hög grad av genesiskt disponibla individer. Men du har rätt i att i artikel står inge speciellt om Vleiden, Har dock hittat anda undersökningar där VLeiden svarar bra på aspirin

Det är fullt möjligt att de med FV-Leidenmutation inte ens fått vara med i studien eftersom det är en riskfaktor. Jag vet inte, eftersom jag inte har tillgång till hela studien och dess inklusions/exklusionskriterier utan bara till din länk.

Tror du det medicinska samfundet är inblandade i någon form av komplott och undanhåller viktig information?

Jag vet att det finns stakar krafter som bromsar tillgången till nya och dyra läkemdel. Det är väl genom argument om patientnytta man kan fördröja effektiva läkemedel till behövande av irl kostnadsskäl

För mig är det rätt uppenbart att du har en hel del starka åsikter och drar en del egna slutsatser om något du inte har förstått ett dugg av och jag börjar ångra mig mer och mer att jag gav mig in i den här diskussionen. För att avsluta med ett citat från Mark Twain: "Never argue with a fool; onlookers may not be able to tell the difference".

Slutligen har du inte svarat på vaför bara *en* cancertyp var med när man sågade ASA i din länk???

 

[Btotheb]

Vi kommer nog aldrig komma till ett samförstånd. Jag har försökt förklara på ett sakligt sätt kring diverse felaktiga uppfattningar du har, men det verkar inte riktigt gå fram. Jag håller helt med dig om att det inte finns någon absolut sanning i vetenskap, men det du inte verkar förstå är att en liten studie som visar ett möjligt samband inte är nog för att kunna rekommendera exempelvis ett läkemedel som man känner till är behäftat med en del allvarliga komplikationer. För att kunna göra det behöver man ha mer på fötterna än så.

Att du upplever att "det finns stakar krafter som bromsar tillgång till läkemedel, fördröjer läkemedel till behövande blablabla" har jag svårt att bemöta. Dina konspirationsteorier får stå för dig själv. Särskilt märkligt är det dock i detta sammanhang, när vi enbart diskuterat ASA som du själv skrivit är ett billigt och vida tillgängligt läkemedel. Om du nu bestämt tror att det är en wonderdrug som hindrar dig från att få blodproppar, cancer, håravfall, dålig andedräkt och punktering på bilen så kör hårt. Det är ditt val. Dock tror och hoppas jag att eventuella andra källkritiska människor som läst och tagit till sig den information jag skrivit i tråden inser att det inte är så enkelt.

Varför jag skall bemöta varför bara en cancertyp studerats i en länk jag delgivit dig förstår jag inte heller? Kan du förklara varför inte månens påverkan på tidvattnet studerats i de länkar du har delgivit? Svar nej. Det vore märkligt av mig att begära det av dig. Jag kan tänka mig att de har inkluderat koloncancer eftersom det är det samband som studerats mest, men jag vet faktiskt inte. Jag har inte varit delaktig i studierna. Om du sen upplever dig "veta sedan länge att många andra cancerformer också motverkas" får du gärna delge den informationen. Om det är bra studier som visar att nyttan är större än risken blir ingen gladare än jag. Men jag tvivlar på att du gör det. Sakkunniga inom Stockholms läns landsting och British National Health Service har inte gjort det. Ett råd är att granska dina källor bara innan du litar på dem. Det finns bra och dåliga. Det finns stora centra för patienter med diverse problem som sprider ren dynga. En viss klinik i Järna botar cancer med pulvriserat ko-anus utspätt massor med gånger. De är övertygade om att det fungerar. Men de kan inte presentera något som helst vetenskapligt stöd.

 

[Smulan]

Vi kommer nog aldrig komma till ett samförstånd. Jag har försökt förklara på ett sakligt sätt kring diverse felaktiga uppfattningar du har, men det verkar inte riktigt gå fram. Jag håller helt med dig om att det inte finns någon absolut sanning i vetenskap, men det du inte verkar förstå är att en liten studie som visar ett möjligt samband inte är nog för att kunna rekommendera exempelvis ett läkemedel som man känner till är behäftat med en del allvarliga komplikationer. För att kunna göra det behöver man ha mer på fötterna än så.

Att du upplever att "det finns stakar krafter som bromsar tillgång till läkemedel, fördröjer läkemedel till behövande blablabla" har jag svårt att bemöta. Dina konspirationsteorier får stå för dig själv. Särskilt märkligt är det dock i detta sammanhang, när vi enbart diskuterat ASA som du själv skrivit är ett billigt och vida tillgängligt läkemedel. Om du nu bestämt tror att det är en wonderdrug som hindrar dig från att få blodproppar, cancer, håravfall, dålig andedräkt och punktering på bilen så kör hårt. Det är ditt val. Dock tror och hoppas jag att eventuella andra källkritiska människor som läst och tagit till sig den information jag skrivit i tråden inser att det inte är så enkelt.

Varför jag skall bemöta varför bara en cancertyp studerats i en länk jag delgivit dig förstår jag inte heller? Kan du förklara varför inte månens påverkan på tidvattnet studerats i de länkar du har delgivit? Svar nej. Det vore märkligt av mig att begära det av dig.Jag kan tänka mig att de har inkluderat koloncancer eftersom det är det samband som studerats mest, men jag vet faktiskt inte. Jag har inte varit delaktig i studierna. Om du sen upplever dig "veta sedan länge att många andra cancerformer också motverkas" får du gärna delge den informationen. Om det är bra studier som visar att nyttan är större än risken blir ingen gladare än jag. Men jag tvivlar på att du gör det. Sakkunniga inom Stockholms läns landsting och British National Health Service har inte gjort det. Ett råd är att granska dina källor bara innan du litar på dem. Det finns bra och dåliga. Det finns stora centra för patienter med diverse problem som sprider ren dynga. En viss klinik i Järna botar cancer med pulvriserat ko-anus utspätt massor med gånger. De är övertygade om att det fungerar. Men de kan inte presentera något som helst vetenskapligt stöd.

Pjta du öppnade med att säga att gentester gör dig förbannad och dessa företag är charlataner och att aspirin inte hör hemma som behandlingsmetod (vilket det gör). Utifrån av som skrivits ovan borde du ta dig en funderare på om en mer ödmjuk och vetenskaplig inställning skulle gynna både dig och dina patienter. Så du publicerar alltså en studie om ASA här där du säger att du inte har en susning om man valt rätt kriterier för utvärderingen, du bara antar att man gjort det? "Jag kan tänka mig att de har inkluderat koloncancer eftersom det är det samband som studerats mest, men jag vet faktiskt inte. Jag har inte varit delaktig i studierna." Är det på Järnakliniken du jobbar alltså?