• Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se

    Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
    Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.

    Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.

    Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!

    /Hook & Leben

[Paketöppning] Fifty Shades of Grey...

nissehult

Patek
2-Faktor
Grattis. Mycket bra paketöppning. Vacker klocka, för stor för mig men väldigt fin. Bra val.

(Daytona - toppmodern?)
 

Triumf

Rolex
2-Faktor
En paketöppning av klass! Så väldigt mycket roligare att medan man avundas andras nyaste inköp även lär sig något. :p :bookworm:
Jag säger inte grattis utan snyggt fångat! Låter som att det kan bli ett långt förhållande mellan er två. :happyhappy:
 

gruby

Pax Vobiscum
2-Faktor
Hade du högsta betyg i svenska också (väldigt välskriven paketöppning!)?
Riktigt trevlig läsning nu på morgonen och grattis till en väldigt fin klocka.
 

N.Bathes

Cartier
Det är lika bra att ta det från början eftersom det har en direkt koppling med upplösningen på detta inlägg. Cirka 2 ½ år sedan så var det några månader kvar tills jag skulle ta studenten och ville gärna ha en klocka i present av mina föräldrar. Eftersom de inte var insatta för fem öre (inte jag heller då) så var budgeten rätt snäv, i runda slängar 5 000kr. Jag visste inte riktigt vad jag ville ha utan googlade istället och tittade runt på diverse sidor. Under tiden så var jag ju hela tiden begränsad av budgeten men lockelsen att titta på betydligt dyrare klockor tog givetvis över och till slut satt jag där och glodde på allt från Rolex, Panerai och Omega ända upp till Patek Philippe och även Hublot minns jag. För det första var 30-, 40-, 50 000 enorma summor och för det andra kunde jag inte fatta att någon i sitt sinnes fulla bruk kunde lägga de pengarna på en klocka. I alla fall, i början skiftar smaken nästan från dag till dag och man upptäckte hela tiden en ny modell som var bättre än den förra. Den enda som faktiskt fastnade i hjärnan och som var den första klocka jag tyckte var extremt snygg var en Speedmaster Professional. När jag sedan läste till mig om kopplingen till NASA och månen så var jag mer eller mindre såld. Nej, jag fick ingen Speedy Pro i studentpresent och inte heller har jag köpt en efter det att mitt klockintresse har tagit fart.


Istället fick jag en obskyr Victorinox kvartskronograf på läderband. Helt okej men inget som fick mig att lägga ner klocktittandet. Tittandet blev läsande vilket senare blev djupa studier av detaljer och urverk. Smått började jag fatta att 50 000 kanske egentligen inte var någon jättesumma för ett objekt som är otroligt komplicerat, välutvecklat och välproducerat. Det blev liksom uppenbart att en klocka handlar om mycket mer än dess utseende eller prislapp. Så knappt ett år efter min student så hade jag byggt lite kunskap och inte minst den mentala förberedelsen som krävs för att bränna pengar på en klocka. Då i synnerhet urverk hade fångat mig så ville jag ha ett Omega 8500-verk. Att välja på fanns antingen en Planet Ocean eller en Aqua Terra. Det blev en AT och jag var (och fortfarande är) fantastisk nöjd med den. Efter nästan 1 ½ år av ägande så blir jag ännu glad av den och tar ofta av den flera gånger per dag för att detaljstudera klockan.


Givetvis så går det ju inte att nöja sig med en klocka så Omegan fick sedan periodvisa sällskap av andra klockor från Certina, TAG Heuer, Rolex samt Grand Seiko. Alla var fina på sitt sätt och jag uppskattade dem verkligen. Inte heller ångrar jag mig att jag köpte dem men ingen av dem kunde liksom peta bort Omegan från favoritplatsen. Därför lämnade alla efter olika långa perioder, Grand Seikon så sent som förra veckan. Modellerna jag hade av varje märke inkluderade dykare, enkla kronografer, inga komplikationer alls (Explorer 114270) samt GMT-visning. För att försöka undvika att flippa klockorna jag köper så började jag istället fundera på vad jag verkligen vill ha och vad jag gillar. Att urverk och Omega är två intressen var givet. Kronografer likaså, Speedy var ju min första ”kärlek” och jag fick en kronograf i studentpresent. Samtidigt finns det många schyssta kronografer av tillverkare jag har lärt mig att uppskatta så vad jag bestämde mig för att köpa var en seriös, toppmodern kronograf med ett exklusivt urverk. Med andra ord var alla Valjoux 7750-verk direkt diskvalificerade, likaså Omegas egna 1861 som sitter i just Speedy Pro. Vad jag sökte var främst kolumnhjul och vertikal koppling medan andra finesser utöver dem är mer än välkomna.


Det slutade med tre klockor att välja mellan: JLC Master Chronograph, Rolex Daytona samt Omega Moonwatch 9300 (44mm). JLC:n föll bort först eftersom även om den är superb så är den för mycket åt det dressiga hållet med återhållen silver tavla, högpolerat stål och svart läderband. Daytona däremot är ju fantastiskt fin, kanske den mest klassiska av klockor, toppmodern, ett av världens starkaste varumärken samt en stark koppling till motorsport vilket är mitt största intresse (ännu större än klockorna). Saken är den att om jag enbart hade använt hjärnan att välja så hade Daytonan förmodligen vunnit rätt lätt. Men det är så trist att bara vara konkret hela tiden, det kan man var när man köper saker som tandkräm eller en väckarklocka. Köper man en seriös mekanisk klocka för rätt mycket pengar så tycker jag att hjärtat får väga in mer än skallen. Sagt och gjort så petades Daytonan och lämnade kvar Omega Moonwatch 9300.

19191-8.jpg

Rolex-Daytona-Steel-116520-white-dial.jpg



Som alla här vet, och vissa hatar, så finns det ju en hel del Speedmasters med 9300; allt från stål med simpel svart tavla till helsvarta Dark Side of the Moon via den rätt hemska helvita modellen. Eftersom jag har lite svårt för kolsvarta klockor men gillade tanken på keramiskt material så valde jag till slut en Grey Side of the Moon! Med andra ord började intresset med en hederlig Speedy samt ett 8500-verk, på sätt och vis har båda delarna nu kombinerats i en klocka.

IMG_20160706_144304.jpg


Utöver min redan förklarade kärlek till Omega och urverk så är faktiskt olika material och dess egenskaper väldigt intressant för mig. Tro det eller ej men jag hade faktiskt högsta betyg i både kemi och fysik i skolan… Vad gäller material så finns det ingen brist på dem i denna klocka, bland annat:
- Zirkoniumdioxid, ZrO2(boett och spänne)
- Si14 (kisel, balansfjäder)
- Vitguld (index och visare)
- Safirglas
- Platina (tavlan, notera "Pt950")

IMG_20160706_143110.jpg


Men det viktiga är egentligen 9300-verket. Utvecklat specifikt för Omega så är det väldigt sofistiskerat. Co-axial-teknologin är själva basen, istället för att tryckas in i efterhand, vilket betyder mindre friktion i verket och mindre oljor behövs vilket i sin tur inte bara betyder längre serviceintervall utan även skarpare tillhållning i det långa loppet. Användandet av Si14 ger immunitet mot magnetism. Det viktiga att förstå är att verket är inte bara står emot en viss grad av magnetism som exempelvis Rolex Milgauss utan istället är allt byggt från början för att vara helt amagnetiskt. Si14 är inte metall så magnetism har helt enkelt ingen påverkan alls. Där finns två fjäderhus i verket som gör att en jämn kraft hela tiden släpps till balanshjulet, oavsett om man har 60h eller bara 6h kvar i reserven. Eftersom det är en kronograf är dock kolumnhjulet och den vertikala kopplingen i centrum. Kort förklarat ger kolumnhjulet en krispighet i användandet som ett 7750-verk inte kan matcha. Vertikal koppling ger i sin tur en start/stopp där sekundvisaren inte hoppar fram någon tiondel, istället startar den utan hopp och stannar exakt. Är man petnoga så spelar inte en tiondel hit eller dit någon roll men med ett intresse av urverken så är den extra graden av förfining väldigt lockande. Ytterligare en fördel med vertikal koppling är att man kan ha igång kronografen konstant utan extra slit på verket. På tal om slit på verket så roterar själva rotorn till automaten på lager gjorda av samma zirkoniumdioxid som boetten vilket inte bara gör den effektiv utan även extremt tålig då materialet är otroligt hårt. Resultatet bör vara än längre serviceintervall.

IMG_20160706_143319.jpg


IMG_20160706_143441.jpg


Vad som även är värt att nämna är storleken. 44mm i diameter och 16mm i tjocklek bör i vanliga få mig att vägra köpa klockan, men på någon vänster funkar det. Anledningarna jag kommer på efter ca ett dygn i min ägo är att för det första sjunker klockan lite på armen och med det skalas 2mm bort direkt För det andra är den kompakt, bara 49mm lång, så där finns inga bandhorn som sticker ut på vardera sida av handleden. Men den främsta anledningen är själva zirkoniumdioxiden. Materialet är betydligt lättare än stål och kombinerat med ett simpelt läderband så känns den inte klumpig för 5 öre. Att den dessutom är 44mm gör tavlan större vilket betyder ett större stycke platina som kan glimra i solen.

IMG_20160706_144233.jpg


Sa någon "lume" förresten? Denna modellen har ett litet partytrick som Dark Side inte har, nämligen lysmassa i både tachymeter-skalan och i själva kronan:

IMG_20160706_143816.jpg


IMG_20160706_143913.jpg


Märks det att jag är nöjd? Jag är jävligt nöjd. Tack för mig och tack för titten! :D

Namn: Omega Speedmaster Moonwatch (Grey Side of the Moon)
Referens: 311.93.44.51.99.001
Diameter: 44.25 mm
Material: Zirkoniumdioxid
Urverk: Omega kaliber 9300
Gångreserv: 60 timmar
Vattenskydd: 50 m
Band & spänne: Grått läderband med silver kontrastsöm. Spänne i zirkoniumdioxid
Tack för en super intressant information och ett stort Grattis!!!!
 
Topp