Bakgrund
Får man säga att Breitling har svajat lite sedan Kern tog över som VD eller är det kontroversiellt? Det är så jag känner i alla fall. Navitimer8 var väldigt långt ifrån det Breitling jag gillar och det är även deras Premier-linje. Några designer senare är dock Breitling någorlunda tillbaka på rätt spår och Endurance är så som jag vill ha Breitling, med schysst finish på detaljerna och ett koncept som känns sportigt och logiskt.
En annan sak med Kern är att det svänger snabbt. B60 och Skyracer skulle bort eftersom Skyracer var för billig och B60 inte var mekanisk, vingarna skulle också bort. Trots det har vi här en Breitling med vingar som ser ut som en korsning mellan en Skyracer och en B60. Det går snabbt med Kern och jag kan tänka mig att det är ett helsike internt vad gäller de snabba vändningarna men han lyssnar i alla fall som tur är (delvis) på fansen.
Kompositkvartsare är nämligen enligt mig väldigt Breitling. Breitling lanserade tidigt (80-tal) pdv-coatade kvartsmodeller.
Rent konceptuellt vänder sig modellen till utförare av sporter som gillar lättviktsmaterial och tålighet. En rolig detalj är att vinnaren av Tour De France år 2020 vann med just en Breitling Endurance Pro på handleden. Breitling har de senaste somrarna börjat sponsra olika triatleter, surfare och landsvägscyklister. Det finns till och med Breitling-ställ för landsvägscyklister, Kern har varit i Afrika och delat ut cyklar och så vidare.
Delvis är det säkert för att Kern själv gillar att cykla landsväg, men det är säkerligen även för att detta är sporter där andra klocktillverkare inte tydligt profilerat sig.
Funktioner
Till skillnad från B60 verket som jag sörjer för att det erbjöd mellantid, är B82-verket ett COSC-ETA-verk. Det är inget fel på verket i sig, men det erbjuder endast tidtagning upp till 30 minuter och utan möjlighet att mäta mellantid.
Boett och band
Boetten påminner mycket om Breitling Colt. Materialet är halvblankt och mattheten varierar beroende av ljusförhållande. I direkt solljus glänser fibrerna medan boetten i mörkare ljusförhållanden uppfattas som matt och svart/grå.
Breitlings kompositmaterial heter Breitlight. Genast förstår vi att det är ett lätt material tillverkat av Breitling, ett simpelt men genialt materialnamn. Breitlight är enligt Breitling 3,3 gånger lättare än titan och 5.8 gånger lättare än stål. Samtidigt hävdar Breitling att materialet är exceptionellt motståndskraftigt mot repor, hårdare än stål, värmebeständigt, allergivänligt, antimagnetiskt och har bra motstånd mot korrosion. Materialet presenterades 2016 till modellen Breitling Avenger Hurricane (50mm) och under Baselworld 2017 presenterade Breitling två nya modeller i Breitlight, Avenger Hurricane 45 samt Colt Skyracer.
Ingen av kronorna är skruvade men med 100m WR ser jag det inte som något problem även om jag föredrar skruvad krona på kvartsklockor.
Endurance Pro har samma boettfinish som de andra kompositmodellerna, på gott och ont. Fyllnaden av vridringen är inte superdistinkt utan ser (i makro) billig ut. Samtidigt är boettens fasningar snyggare vilket sammantaget ger Endurance ett bättre kvalitetsintryck än Breitlings andra kompositmodeller.
Bandet är i vanlig ordning riktigt bra! Denna gång är hålen tätare och bandet kortare än normalt vilket de med små handleder kommer uppskatta. Låset är av enklare variant i Breitlight.
Tavla och visare
Endurance är på en helt annan nivå än tidigare Skyracer finishmässigt. Tavlan är matt och ”Breitling Busy” och detaljerna är diskreta men väl utförda (notera strukturen på subdials). Detta gäller även visarna som även dessa har tydligt bättre finish än på Skyracer. Puls-skalan är uppfriskande medan kompass-vridringen känns malplacerad.
På handleden
44mm är givetvis en någorlunda gedigen storlek men tack vare den låga vikten på 65 gram (exkl band) är klockan extremt bekväm på handleden. Förutom att den är lätt upplevs klockan även tunn. Bakboetten i Breitlight får klockan att bli handledsvarm utan klibb vilket uppskattas. Även bandet är extremt bekvämt utan att klia eller klibba vid svettiga aktiviteter.
Slutsats
Jag är ju en sucker för Breitling, helt klart. Endurance Pro känns som 100% Breitling vilket är något jag saknat med flera av de nya modellerna. Den är stor utan att vara för stor, tavlan är ”Breitling-Busy” och finishen är som förväntat bra, framförallt vad gäller tavlan. Att klockan känns bombsäker och extremt bekväm samtidigt som den är lekfull gör modellen till en fullträff för mig. Även priset är någorlunda lockande, det är dock inte århundradets kap vilket jag kallade Breitling Skyracer.
Konceptuellt passar Endurance till landsvägscykling och andra långdistanssporter eftersom det är en tålig (om det nu är viktigt kan ifrågasättas) kvartsklocka med kronograf i lättviktsmaterial. En stor miss i konceptet är dock att klockan bara kan ta tiden upp till max 30 minuter medan lopp inom landsvägscykling tar betydligt längre tid. Jag undrar även vad vitsen är med kompass-vridring.
Om vi skippar marknadsföringsplojen så är Endurance Pro är riktigt grym klocka som jag tror och (för Breitlings skull) hoppas kommer bli populär som sommar- och sportklocka.
Får man säga att Breitling har svajat lite sedan Kern tog över som VD eller är det kontroversiellt? Det är så jag känner i alla fall. Navitimer8 var väldigt långt ifrån det Breitling jag gillar och det är även deras Premier-linje. Några designer senare är dock Breitling någorlunda tillbaka på rätt spår och Endurance är så som jag vill ha Breitling, med schysst finish på detaljerna och ett koncept som känns sportigt och logiskt.
En annan sak med Kern är att det svänger snabbt. B60 och Skyracer skulle bort eftersom Skyracer var för billig och B60 inte var mekanisk, vingarna skulle också bort. Trots det har vi här en Breitling med vingar som ser ut som en korsning mellan en Skyracer och en B60. Det går snabbt med Kern och jag kan tänka mig att det är ett helsike internt vad gäller de snabba vändningarna men han lyssnar i alla fall som tur är (delvis) på fansen.
Kompositkvartsare är nämligen enligt mig väldigt Breitling. Breitling lanserade tidigt (80-tal) pdv-coatade kvartsmodeller.
Rent konceptuellt vänder sig modellen till utförare av sporter som gillar lättviktsmaterial och tålighet. En rolig detalj är att vinnaren av Tour De France år 2020 vann med just en Breitling Endurance Pro på handleden. Breitling har de senaste somrarna börjat sponsra olika triatleter, surfare och landsvägscyklister. Det finns till och med Breitling-ställ för landsvägscyklister, Kern har varit i Afrika och delat ut cyklar och så vidare.
Delvis är det säkert för att Kern själv gillar att cykla landsväg, men det är säkerligen även för att detta är sporter där andra klocktillverkare inte tydligt profilerat sig.
Funktioner
Till skillnad från B60 verket som jag sörjer för att det erbjöd mellantid, är B82-verket ett COSC-ETA-verk. Det är inget fel på verket i sig, men det erbjuder endast tidtagning upp till 30 minuter och utan möjlighet att mäta mellantid.
Boett och band
Boetten påminner mycket om Breitling Colt. Materialet är halvblankt och mattheten varierar beroende av ljusförhållande. I direkt solljus glänser fibrerna medan boetten i mörkare ljusförhållanden uppfattas som matt och svart/grå.
Breitlings kompositmaterial heter Breitlight. Genast förstår vi att det är ett lätt material tillverkat av Breitling, ett simpelt men genialt materialnamn. Breitlight är enligt Breitling 3,3 gånger lättare än titan och 5.8 gånger lättare än stål. Samtidigt hävdar Breitling att materialet är exceptionellt motståndskraftigt mot repor, hårdare än stål, värmebeständigt, allergivänligt, antimagnetiskt och har bra motstånd mot korrosion. Materialet presenterades 2016 till modellen Breitling Avenger Hurricane (50mm) och under Baselworld 2017 presenterade Breitling två nya modeller i Breitlight, Avenger Hurricane 45 samt Colt Skyracer.
Ingen av kronorna är skruvade men med 100m WR ser jag det inte som något problem även om jag föredrar skruvad krona på kvartsklockor.
Bandet är i vanlig ordning riktigt bra! Denna gång är hålen tätare och bandet kortare än normalt vilket de med små handleder kommer uppskatta. Låset är av enklare variant i Breitlight.
Tavla och visare
Endurance är på en helt annan nivå än tidigare Skyracer finishmässigt. Tavlan är matt och ”Breitling Busy” och detaljerna är diskreta men väl utförda (notera strukturen på subdials). Detta gäller även visarna som även dessa har tydligt bättre finish än på Skyracer. Puls-skalan är uppfriskande medan kompass-vridringen känns malplacerad.
På handleden
44mm är givetvis en någorlunda gedigen storlek men tack vare den låga vikten på 65 gram (exkl band) är klockan extremt bekväm på handleden. Förutom att den är lätt upplevs klockan även tunn. Bakboetten i Breitlight får klockan att bli handledsvarm utan klibb vilket uppskattas. Även bandet är extremt bekvämt utan att klia eller klibba vid svettiga aktiviteter.
Slutsats
Jag är ju en sucker för Breitling, helt klart. Endurance Pro känns som 100% Breitling vilket är något jag saknat med flera av de nya modellerna. Den är stor utan att vara för stor, tavlan är ”Breitling-Busy” och finishen är som förväntat bra, framförallt vad gäller tavlan. Att klockan känns bombsäker och extremt bekväm samtidigt som den är lekfull gör modellen till en fullträff för mig. Även priset är någorlunda lockande, det är dock inte århundradets kap vilket jag kallade Breitling Skyracer.
Konceptuellt passar Endurance till landsvägscykling och andra långdistanssporter eftersom det är en tålig (om det nu är viktigt kan ifrågasättas) kvartsklocka med kronograf i lättviktsmaterial. En stor miss i konceptet är dock att klockan bara kan ta tiden upp till max 30 minuter medan lopp inom landsvägscykling tar betydligt längre tid. Jag undrar även vad vitsen är med kompass-vridring.
Om vi skippar marknadsföringsplojen så är Endurance Pro är riktigt grym klocka som jag tror och (för Breitlings skull) hoppas kommer bli populär som sommar- och sportklocka.