Vintageinspirerade klockor och reissues har blivit omåttligt populära de senaste åren. Även Longines har hakat på trenden med sin heritage-serie. Där hittar man klockor som Legend Diver, Flagship, samt klockan som jag ska recensera, Conquest Heritage.
Historia:
Longines behöver knappast introduceras, men kort sagt: Företaget med det bevingade timglaset grundade 1832 av Auguste Agassiz i Saint-Imier i Schweiz, och har funnits kvar där sedan dess. Namnet Longines kommer från den mark företaget köpte 1867 för att bygga sin fabrik, området fabriken i heter just Les Longines. Idag är Longines en del a Swatch-gruppen.
Conquest introducerades 1954 och var Longines första "familj" av klockor. De första Conquest-klockorna var 35mm i diameter, "vattentäta", och hade medaljonger i guld och emalj på bakboetterna. Longines släppte 2014 en limiterad reissue av modellen från 1954, men den modell som recenseras här är mest lik en modell från 1956.
Klockan - fakta:
Boett och glas:
En anledningarna till att jag köpte denna klocka är att Longines har varit modiga nog att inte göra klockan större än originalet. Diametern ligger alltså på 35mm, precis som på den gamla goda tiden. Hela boetten förutom baksidan är blankpolerad. På baksidan finns också samma medaljong som på de gamla modellerna. Glaset är en annan av anledningarna till varför jag gillar klockan. Det är ett härligt kupat hesalitglas, som bjuder på sköna förvrängningar då och då. Proportionerna mellan boetten och glaset känns också väldigt rätt. Glaset och bakboetten står för nästan 2/3 av klockans höjd, vilket gör att klockan känns mycket tunnare än vad den är. På min smala handled ligger klockan riktigt bra tack var de böjda bandhornen, samt klockans små dimensioner.
Urtavla:
Likheterna med de gamla Conquest-modellerna är ganska uppenbar. Själva tavlan är i en silvrig sunburst som skiftar färg mellan gräddvit och champagnefärgad beroende på ljuset. De guldfärgade applicerade timmarkeringarna är relativt stora och lätta att se, men samtidigt elegant fasetterade. En trevlig detalj är att även det lilla timglaset i Longinesloggan är applicerat. Urtavlan är väldigt blank och reflektiv, vilket kan vara både positivt och negativt. Lumen är helt ok med tanke på att det inte är någon sportklocka direkt.
Den mest kontroversiella delen på hela klockan är datumfönstret. Originalmodellerna hade inget, och Lognines har valt att placera fönstret vid klockan 12, istället för det mer konventionella kl 3 eller 6. Väldigt många verkar avsky detta, men jag gillar det faktiskt. Jag tycker att datumfönstret gör klockan mer praktisk, och placeringen gör att urtavlan känns mer intressant och unik.
Övrigt:
Klockan kommer i en ganska schysst box i mörkblått konstläder, med gräddvitt foder. Dess design känns igen från andra Swatch-företag, t.ex. Hamilton. Bandet som följde med var ett ganska tråkigt svart läderband, men det är såklart lätt att byta ut.
Sammanfattning:
Jag har nu ägt denna klocka i lite mer än två månader, och använt den varje dag då den nuförtiden är den enda klocka jag äger. Då min vardag inte innefattar att bestiga berg eller dyka efter skeppsvrak duger den bra åt mig. Jag gillar hur lätt den glider under skjortärmen, hur lite den väger, hur glaset förvränger urtavlan, hur liten den är, och känslan av att jag har på mig något verkligen känns gammaldags. Den här klockan tar en tillbaka till en simplare tid då en person hade en klocka, och den användes till att kolla tiden, inte för att fiska efter likes på insta. Jag önskar att det fanns fler liknande klockor att köpa. (Små dykare med akrylglas är helt omöjliga att hitta om man inte köper vintage, jag har letat överallt). Förhoppningsvis vänder den moderna trenden med onödigt stora monsterklockor, och ger vika åt en mer sofistikerad stil. Köp denna klocka om du vill ha en klocka som skulle kunna lura Antikrundan, men som du ej behöver oroa dig för att ha sönder. Longines är ett av få företag som vågat skapa en äkta vintage-klocka i ett hav av halvdana "vintage-inspirerade" reissues.
Fler bilder:
Historia:
Longines behöver knappast introduceras, men kort sagt: Företaget med det bevingade timglaset grundade 1832 av Auguste Agassiz i Saint-Imier i Schweiz, och har funnits kvar där sedan dess. Namnet Longines kommer från den mark företaget köpte 1867 för att bygga sin fabrik, området fabriken i heter just Les Longines. Idag är Longines en del a Swatch-gruppen.
Conquest introducerades 1954 och var Longines första "familj" av klockor. De första Conquest-klockorna var 35mm i diameter, "vattentäta", och hade medaljonger i guld och emalj på bakboetterna. Longines släppte 2014 en limiterad reissue av modellen från 1954, men den modell som recenseras här är mest lik en modell från 1956.
Klockan - fakta:
- Mått: 35mm diameter, ca 42mm med bandhorn, ca 10mm tjock.
- Urverk: Longines L633 (ETA 2824)
- Glas: Hesalit
- Vattentät till 30m
- Pris: runt 10 000kr
- Finns också i 40mm med safirglas
Boett och glas:
En anledningarna till att jag köpte denna klocka är att Longines har varit modiga nog att inte göra klockan större än originalet. Diametern ligger alltså på 35mm, precis som på den gamla goda tiden. Hela boetten förutom baksidan är blankpolerad. På baksidan finns också samma medaljong som på de gamla modellerna. Glaset är en annan av anledningarna till varför jag gillar klockan. Det är ett härligt kupat hesalitglas, som bjuder på sköna förvrängningar då och då. Proportionerna mellan boetten och glaset känns också väldigt rätt. Glaset och bakboetten står för nästan 2/3 av klockans höjd, vilket gör att klockan känns mycket tunnare än vad den är. På min smala handled ligger klockan riktigt bra tack var de böjda bandhornen, samt klockans små dimensioner.
Urtavla:
Likheterna med de gamla Conquest-modellerna är ganska uppenbar. Själva tavlan är i en silvrig sunburst som skiftar färg mellan gräddvit och champagnefärgad beroende på ljuset. De guldfärgade applicerade timmarkeringarna är relativt stora och lätta att se, men samtidigt elegant fasetterade. En trevlig detalj är att även det lilla timglaset i Longinesloggan är applicerat. Urtavlan är väldigt blank och reflektiv, vilket kan vara både positivt och negativt. Lumen är helt ok med tanke på att det inte är någon sportklocka direkt.
Den mest kontroversiella delen på hela klockan är datumfönstret. Originalmodellerna hade inget, och Lognines har valt att placera fönstret vid klockan 12, istället för det mer konventionella kl 3 eller 6. Väldigt många verkar avsky detta, men jag gillar det faktiskt. Jag tycker att datumfönstret gör klockan mer praktisk, och placeringen gör att urtavlan känns mer intressant och unik.
Övrigt:
Klockan kommer i en ganska schysst box i mörkblått konstläder, med gräddvitt foder. Dess design känns igen från andra Swatch-företag, t.ex. Hamilton. Bandet som följde med var ett ganska tråkigt svart läderband, men det är såklart lätt att byta ut.
Sammanfattning:
Jag har nu ägt denna klocka i lite mer än två månader, och använt den varje dag då den nuförtiden är den enda klocka jag äger. Då min vardag inte innefattar att bestiga berg eller dyka efter skeppsvrak duger den bra åt mig. Jag gillar hur lätt den glider under skjortärmen, hur lite den väger, hur glaset förvränger urtavlan, hur liten den är, och känslan av att jag har på mig något verkligen känns gammaldags. Den här klockan tar en tillbaka till en simplare tid då en person hade en klocka, och den användes till att kolla tiden, inte för att fiska efter likes på insta. Jag önskar att det fanns fler liknande klockor att köpa. (Små dykare med akrylglas är helt omöjliga att hitta om man inte köper vintage, jag har letat överallt). Förhoppningsvis vänder den moderna trenden med onödigt stora monsterklockor, och ger vika åt en mer sofistikerad stil. Köp denna klocka om du vill ha en klocka som skulle kunna lura Antikrundan, men som du ej behöver oroa dig för att ha sönder. Longines är ett av få företag som vågat skapa en äkta vintage-klocka i ett hav av halvdana "vintage-inspirerade" reissues.
Fler bilder:
Senast ändrad: