• Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se

    Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
    Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.

    Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.

    Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!

    /Hook & Leben

Recension Omega Seamaster Diver 300m 2021

Nogjer

Plast
Wow, mycket igenkänningsfaktor i din recension.
Tusen tack för att du delade med dig! Var min första "riktiga" (medvetna) klocka jag införskaffade.
 
165567122_744561666255148_2886062407605850225_n.jpg


Den världsberömda dykarklockan Omega Seamaster Diver kom i ny kostym 2018, och jag har lagt vantarna på en! Seamaster i dykarutförande kom redan 1957 och har ända sedan dess utgjort ett av huvudspåren i Omega-paletten. Vi recenserar och berättar historien om en ikon.

Schweiziska Omega är en av världens mest berömda klocktillverkare och har fler bravader på sin historiska lyra än kanske någon annan. Dess modeller är ikoniska. Racingkronografen Speedmaster hängde med astronauterna till månen och dykarklockan Seamaster tjänstgjorde hos attackdykarna i British Royal Navy såväl som hos oceanografen Jacques-Yves Cousteau.

I modern tid är Omegas dykarur förstås mest känt i fiktionen som James Bonds tjänsteur, medan skaran av kända Seamaster-bärare i verkligheten exempelvis innefattar Joe Biden och Prins William av England.

Seamaster är idag ett för evigt insprängt huvudinslag i Omega-utbudet, och dess ärorika historia har gjort den älskad och eftersökt som få andra klockor på världsmarknaden.



Jag måste nog beteckna mig själv som Omega-entusiast, även om jag samtidigt är allätare; jag gillar sjysta ur av alla de märken helt enkelt. Att uppnå en Seamaster är dock en dröm för miljoner människor där ute, även för mig. Sensommaren 2017 nåddes den drömmen när jag lade vantarna på en ny Seamaster Diver, en klassiskt blå, med ett skönt rabatterat pris.

Suget efter nya klockor tog dock så småningom handen över förnuftet och den älskade havsmästaren såldes vidare två år senare, visserligen med vinst. En begagnad dito i så kallat ”SAS”-utförande hamnade sedan i min ägo en kortare period, men den for också iväg. Fråga mig inte varför!



Därefter hittade jag aldrig hem. Seamaster-lös irrade jag runt i livet med ett tomrum ekandes någonstans i mitt inre. Tanken på en ny klocka började växa och egentligen var det Rolex jag siktade på. Även de tillverkar ju ikonur man någon gång måste äga.

Men priserna var för höga och det gick, ännu en gång, inte att komma runt att det är i Seamaster man får allra mest klocka för pengarna. Billigt är det inte men med 27 procents rabatt ute i Europa var saken biff.

Nu, för tredje gången gillt, måste jag konstatera att det är Omega, och i synnerhet Seamaster, som är mitt klockhem. Det är med Seamaster alla bitar faller på plats. Jag är helt enkelt en Omega Seamaster-fantast, förlorad i den magik som märket såväl som modellen besitter. Så nu lovar jag mig själv att slutta irra runt i klockträsket och behålla min Seamaster för evigt. Det förtjänar den. Och jag.

Omega Seamaster Diver 300m 2021



Seamaster Diver 300m är en fortsättning på det tema som skapades 1993 med det fullständiga nytag Omega då gjorde med sin legendariska dykarklocka. En ny boettform kompletterades med en urtavla med stilistiska havsvågor utförd i marinblått, vilket gav en högst egen och synnerligen stark karaktär åt den nya Omega-dykaren.

Temat är starkt närvarande även i den senaste inkarnationen men har uppdaterats för det tjugoförsta århundradet. Samma elegant utmejslade boett, de karaktäristiska vågorna i tavlan, skelettvisarna, den modelltypiska heliumventilen samt den typiska, ”flätade” stållänken.

Stora nyheter



Samtidigt är skillnaderna stora; förnyelsen är omfattande som ett femtiotaliskt miljonprojekt söder om Stockholm. Redan i föregående generation introducerades bezel av moderiktig keramik, medan hela urtavlan är utförd i detta hårda, blanka material i den nya versionen. De pånyttfödda ”vågorna” har dessutom skurits ut med laser, nog så raffinerat. Rolex smygtittar, var så säker!

Boetten har vuxit från 41mm till 42mm och har blivit tydligt tjockare; från relativt smidiga 12mm till bastanta 13.7mm. Och häri ligger en av senaste Seamasterns få akilleshälar, om man frågar mig. Mer om det senare.

Det nya urverket



Urverket är helt nytt, och onekligt det största framsteget i nya Seamaster. Omega förlitade sig länge på förädlade ETA-verk, något som tjänade dem – och kunderna – mycket väl. Men för att spela med de stora grabbarna och förbli det prestigemärke man strävade efter, så var egenproducerade urverk enda vägen att gå.

Ända sedan 90-talet har man jobbat med detta, när man 1999 installerade den så kallade Co-Axial-funktionen i sitt ETA-baserade verk och revolutionerade klockindustrin, åtminstone delvis. Det innebär en konstruktion av gånghjulet som bland annat minskar friktionen i verket, vilket i sin tur ska förlänga serviceintervaller och livslängd.

2007 kom så Omegas eget Co-Axial-verk medan det skulle dröja ända till 2018 innan ett äkta Omega-verk hittade in i Seamaster Diver. Det handlar om Caliber 8800, ett automatiskt urverk med 35 juveler, 55 timmars gångreserv, skydd mot magnetfält och certifierat som Master Chronometer.

Det innebär att urverket inte bara är testat av COSC (Official Swiss Chronometer Testing Institute), utan även av METAS (The Federal institute of Metrology), vilket säkrar en enastående grad av kvalitet, hållbarhet och precision.

Urverket i Seamaster Diver är alltså numera state of the art, men nyheterna tar inte slut där. För första gången kan underverket skådas genom en bakboett i safirglas, något som länge funnits hos andra Omega-modeller, men aldrig Seamaster Diver.

Slutligen är den så karaktäristiska Seamaster-länken med sin ”flätade” design uppdaterad och ger ett modernare, något mer nedtonat uttryck.

Varianter



Min Seamaster har den så klassiska blå urtavlan/bezeln, men svart, vit och silverfärgad tavla finns också. Svart och vit tavla kompletteras med svart bezel, medan silvertavlan har blå. Vidare finns varianter i titan, stål/guld och helguld, och metallänken kan bytas mot en dito i gummi.

Jag velade länge mellan vit och blå. Den vita är så annorlunda, så ny och fräsch, medan den blå är så klassisk och ögonskön. Men samtidigt träligt slentrian. Svårt val. Till sist föll jag dock till föga för skönheten hos den blå. Det är ju liksom originalfärgen hos Seamaster från 1993. Kalla mig tråkig, men snyggt och klassiskt kan aldrig vara fel.

Akilleshälen



Nya Seamaster Diver är helrätt, spot on på de flesta punkter. Man har i design, finish och urverk hoppat över minst ett steg på prestigestegen, utan att förlora ett uns av den starka Seamaster-karaktär som bott i företrädarna. Så till den grad att det kraftigt höjda priset fortfarande kan ses som taget i underkant.

Tjockleken besvärar mig dock. Jag anser nämligen att de gracila måtten alltid varit modellens främsta kärnvärde. Smidigt har den slunkit in under vita skjortärmar på fashionabla kontorsadresser, och varit ett av få dykarur som med sin eleganta form passat lika bra till finkostymen som på vattenskotern.

Dagens Seamaster Diver är en riktig chunk of steel, tung och bitig på armen. Många gillar ju det och visst sticker den ut på armen – med sin storlek såväl som sin säregna form. På min arm passar den dock fint och fungerar faktiskt hyfsat även till dresskjortan.

Tarvar sedan situationen trots allt en dressklocka, såsom den gör (för mig) vart tionde år ungefär, så finns ett gäng dressiga vintage-ur i lådan hemma. Ingen fara på taket alltså, men jag hade ändå föredragit att man satsat på en tunnare boett!

Smycke & verktyg

Min nya Seamaster får sällskap av mina tre ryska dykarklockor, Vostok Amphibia.

Omegas dykarklocka har alltid utgjort ett seriöst verktyg för professionella dykare, till en början även för militärt bruk. Under decenniernas gång har dykarklockan som företeelse dock mer och mer förblivit en statussymbol, ett smycke för män, snarare än ett verktyg för dykning.

Omega Seamaster Diver är ett typiskt exempel på det. Den ter sig som en perfekt kombination av smycke och tool, byggd för hårda tag långt under krusiga havsytor samtidigt som den är ett smycke av stål, glas och keramik. Så vacker, ändå så bruksvänlig.

Dess form är perfekt, dess attraktion tidlös och evig så till den grad att den är ett måste i varje Omega-samling. Finishen är ljuvlig, med en vacker mix av polerat och borstat stål om vartannat. Tillsammans med den blanka tavlan och bezeln i keramik skiner den och skänker glamour i en alldeles lagom mängd, utan att bli prålig.

Macho men samtidigt sinnlig, graciös. En sällsynt kombination som Seamaster bemästrar. Men visst hade effekten förstärkts om den fortfarande fått vara sådär klassiskt Seamaster-tunn.

Försvarstalet

Min modesta Omega-samling. Tre Seamasters, men bara en dykare!

Så hur kan en människa lägga dessa summor på en klocka? Många frågar sig det. Ett helt rationellt svar finns nog inte, mäta tiden kan man ju göra med sin mobiltelefon.

I första hand fungerar en klocka, även en dyrbar sådan, förstås som tidmätare. Men det är så mycket mer än så. Det handlar om den mänskliga artens faiblesse för form, skönhet och glamour. Det handlar om att bära ett vackert smycke, någonting välgjort och tidlöst med ett evigt värde, med det där mekaniska lilla underverket tickandes där inne. Och inte minst handlar det om att bära ett stycke spännande historia.

I den amerikanska online-tidningen Hodinkee skickades en av klockor helt ointresserad ung kvinnlig reporter ut till en Rolex-handlare i Sacramento, Kalifornien, där hon bor – som ett experiment. Reportern gick in blasé, och kom ut förtrollad.

Hon förtrollades av den magik Rolex-klockorna ju besitter och skrev:

I could see why people like watches, these precise, vestigial little jewelled planets that you strap to your body, that miraculously allow you to count the seconds…I did actually understand how good it would feel to have something beautiful wrapped around my wrist all the time.



Det är vacker prosa, men sätter också fingret på varför folk sprätter iväg tiotusentals kronor för att få spänna fast ett av dessa horologiska mästerverk på sina armar.

…I do know that every time I look down at it, I will expect it to make me feel happy, and that it will be, as Steve (butiksbiträdet) said, ‘relaxing on the wrist’. I wonder how much I would have to like it to stop always looking at my phone…it could be worth quite a lot.”

”Relaxing on the wrist”, ja, och slippa glo på den där telefonen som man ständigt glor på ändå, där har vi ytterligare två konstfullt uttryckta svar på frågan varför. Nu är Omega inte Rolex, men visst bor mycket av den här magiken även hos andra lyxklockor, inte minst hos Omega.

Desk diver



Vi behöver också reda ut varför folk envisas med att bära dykarklockor, när de själva varken dyker eller ofta ens badar med sina dykinstrument. Jag har ju själv ägt ett flertal dykarklockor, det vill säga klockor som ska klara vattendjup på minst 200 meter och som begåvats med en vridbar ring ämnad att hålla koll på hur mycket luft som finns kvar i tuberna.

Dykarklockan är idag den kanske mest omhuldade typen av armbandsur, men de allra flesta av alla som bär en dyker förstås inte. Jag har visserligen badat med en dykarklocka, men jag dyker inte och har aldrig gjort det. Vi kallas för ”desk divers” och jag är i allra högsta grad en sådan.

Så vad ska vi desk divers med en dykarklocka till? Frågan är berättigad men svaret ganska enkelt. En riktig dykarklocka är robust och tålig och klarar lätt vardagens slit- och släng. Den tar regn och rusk, duschning, diskning och badning utan att man behöver oroa sig. Deras oftast supertydliga urtavla med sin utmärkta illuminering gör dem också väldigt praktiska. Dessutom utgör den vridbara ringen en användbar funktion även utanför dykarnas värld – man kokar väl ägg!

Vidare är mina liksom många andra dykarur fenomenalt snygga. De är smycken lika mycket som verktyg. Och slutligen omgärdas de ofta av en spännande historia som ytterligare får snålvattnet att rinna till. Min Seamaster såväl som mina ryska Vostok Amphibias är utmärkta exempel på det.

Historien


Omegas första dykarklocka, Seamaster 300 från 1957.

Den första Seamastern visades redan 1948 medan det riktiga dykaruret med samma namn dröjde till 1957 när Seamaster Diver gjorde entré. Det var en riktig ”tool watch”, ämnad att förse professionella dykare med instrument till deras yrkesutövning.

Jacques Yves Cousteau använde Seamaster 300 som arbetskamrat under ”Precontinent II”-expeditionen i Röda havet sommaren 1963. 1970 visades den mer extrema Seamaster Ploprof 600, ännu ett dykarur från Omega som Cousteaus dykande filmteam tog till sina hjärtan. Ploprof tillverkades fram till 1979.

Filmaren och dykaren Jacques-Yves Cousteau under uppsluppna former – och med Omega på armen.

De brittiska attackdykarna använde först Rolex Submariner men bytte till Omega Seamaster 300 i början av 60-talet. Den tjänstgjorde sedan hos britterna fram till 1971.

Därefter följde ett antal versioner, där vissa inte alls var ämnade för dykning. Idag finns en hel familj Seamasters, där Diver 300m kanske kan betecknas som basen i utbudet. Därutöver finns den mer verktygiga Planet Ocean med stora boetter och vattentäthet till 600m; retroklockan Seamaster 300 som återtar formen till ursprunget samt Aqua Terra som utgör ett mer formellt, läs dressigt, alternativ till de tuffa dykarklockorna.

Epilog

Jo, jag kommer, precis som tjejen i Hodinkee, ständigt att stirra på min Omega istället för den antiseptiska telefonen. Det kommer att glädja mig hutlöst för decennier framöver. Men är det värt priset? Det får var och en avgöra. Men låt mig då avslöja det fina i kråksången: det är faktiskt gratis att bära Omega Seamaster.

Jo, du lägger ut en häftig summa men får tillbaka allt med ränta den gången du väljer att sälja. Jag bar min tidigare Diver i två år och sålde sedan med tioprocentig vinst. Jag fick alltså betalt för att bära den!

Denna gång säljer jag dock aldrig min Omega. Den är och förblir en del av mig. Men visst är det fint att veta att värdet är beständigt.



Filip Ericsson
Tack för en bra recension. Det är ngt speciell med den modellen. Kombon med det armbandet och den blåa vågiga urtavlan, supersnyggt
 

BAM

Plast
Mycket bra skrivet och intressant. Tackar 😊👍
På min "vill ha" lista finns en Seamaster Diver 300 med vit urtavla, såå grymt fina.
 
Topp