Bakgrund
Prospex har länge varit en linje hos SEIKO främst för dykarklockor vilka samtliga är ISO-certifierade för dykning. Priserna varierar från klockor i 3000kr-klassen med 4R-urverk till klockor för runt 20000kr med spring drive urverk.
Runt 2014 fick Prospexlinjen en uppdatering vad gäller marknadsföring och försäljning, linjen lanserades i både USA och Europa till skillnad mot tidigare och SEIKO utvecklade en ny X-logotyp samt breddade modellutbudet.nVissa modeller är dock fortfarande exklusiva för Japan och denna modeller är hittills en av dessa. En annan förändring sedan 2014 är att flera av de modeller som lanserats därefter fått safirglas och andra tekniska uppdateringar. Bland de roligare uppdateringarna finns även keramiska vridringsinlägg eller i detta fall en "super hard coated" vridring.
Ytterligare en uppgradering är Diashield-behandling, en ytbehandling vilken ger resistens mot repor. Metoden har tidigare varit exklusiv för de dyrare klockorna tillverkade i titan och modeller tillhörande den japanska produktlinjen SEIKO Brightz. Som positiv bieffekt blir klockan bättre ur allergisynpunkt (kallas av SEIKO comfortex).
Modellen finns även med blå vridring och blå tavla (SBDJ011) samt med titaninlägg (SBDJ009). Dessa versioner finns även i mindre 38mm-versioner.
Specifikationer
Diameter: 44mm.
Tjocklek: 12,4 mm.
Lug/lug (vertikalt mått): 53 mm.
Bandbredd: 20mm.
Urverk: Solar V157 +-15 sekunder/månad, solcellsladdad, hackfunktion.
Glas: Hardlex.
Boett: Diashield ytbehandlad titan.
Vikt: 99 gram.
Pris: 65000 yen+ japansk skatt.
Boett och vridring
Boetten är borstad på ovansidan med polerade fasningar och polerade sidor. Diashieldbehandlingen gör att titanet endast blir lite gråare än stål.
Kronan är stor vilket många kommer gilla, traditionellt gör SEIKO stora kronor på mekaniska klockor och små kronor på kvartsklockor.
Hela vridringen är behandlad i "super hard coating", alltså någon sorts DLC, SEIKO verkar föredra denna typ av behandling framför Zirkoniumoxid (keramik). Behandlingen går att framställa i ett flertal färger och är hård men inte orepbar.
Siffror och markeringar på vridringen är frästa och vitmålade. Kl 12 är fasningen något annorlunda vilket ger bra grepp.
Känslan i vridringen är ingen höjdare jämfört med hur bra SEIKO kan göra vridringar. Den glappar LITE och klicken är inte så precisa som vi är vana vid. Det är möjligt att detta går att justera lite genom att spänna klickbrickan.
Baksida
Om vi vänder på klockan så syns det tydligt att klockan inte är mekanisk. Baklocket är väldigt tunnt på grund av dett tunna kvartsurverket och bandhornen sticker ut mer från boetten än på en mekanisk dykarklocka. Fördelen är såklart att klockan blir tunn och nackdelen är att det ser lite knas ut. Vi kan även se att ändlänkarna inte är solida samt att kronan sticker ut något under boetten.
Länk och spänne
Länken ser ut att vara femdelad men länken är enbart borstad på på ovansidan för att det ska se ut så. Den är helt klart snygg men det är en snål lösning. Som oftast med SEIKO-länkar sitter den ihop med stift. Ändlänkarna är vikta.
Spännet är stämplat titan, troligtvis ej diashieldbehandlad. Det har den billiga dukarförlänningen som jag anser ganska onödig.
En närmare titt
Jag gillar verkligen den nya lyspastan och de nya visarna, de är tydliga och ger bra läsbarhet. Den nya lyspastan ger lite färgkontrast till det svarta och lyser riktigt riktigt bra i mörker. Har du hittat en bättre lyspasta så ljuger du.
Datumskivan sitter djupt och är liten, personligen hade jag föredragit motsatsen men det funkar. Trots att det är en solcellstavla saknar den mystisk struktur, trevligt.
På handleden
Mina handleder kommer väldigt väl överens med SEIKOs formspråk och SBDJ013 sitter likt de flesta andra SEIKOs kanon på mig. På länk rasslas det lite, främst vid spännet och den sammantagna vikten är väldigt låg, under 100 gram. Personligen gillar jag inte länkar i titan så detta är inte en kombination jag kommer bära ofta. Klockan ser väldigt bra ut på länk och det går knte att se att länken endast är fuskpolerad för att se femdelad ut.
Ett mm300-spänne hade nog höjt kvalitetskänslan på klockan avsevärt.
Trots mitt gnäll om länken så sitter klockan kanonbra. Den är tunn och som sagt extremt lätt så det går snabbt att glömma att den sitter på armen. På natoband blir klockan riktigt riktigt trevlig.
Sammanfattning
Utifrån priset sett är jag absolut nöjd. Klockan ser kanon ut och även om ändlänkarna är vikta, länken är fuskpolerad och spännet är ganska dåligt så är den sammantagna kvalitetskänslan bra utifrån prisklassen. Personligen hade jag däremot föredragit att betala dubbla priset för att få keramisk vridring, solida ändlänkar och en riktig femdelad länk.
Höjdpunkterna är helt klart den nya lyspastan, titan, DLC-vridring och den smidiga boetten. På nato (eller kanske tygband/gummi) är detta en trevlig bekantskap som i princip upplevs som en fattigmans Spring Drive-dykarklocka.
Senast ändrad: