Minusgraderna är påtagliga, snön viner runt ansiktet och jag sneglar tryggt ner mot handleden. Där sitter den, Tudor Ranger. Vi är precis där vi ska vara, i våra rätta element. Utforskare och äventyrare mitt stormens öga. Påväg mellan Sergels Torg och jobbet längs Drottninggatan. Ja, man får krydda till vardagen lite, annars blir det inte mycket till äventyr i innerstan. För om sanningen ska fram så blir det inte så många dagar per år på kalfjället eller i nationalparken där Rangern har hämtat sin inspiration från. Man får liksom ha lite fantasi när man går genom Kungsträdgården eller joggar upp för Hammarbybacken. Kisar jag kan det lika gärna vara Kebnekaise eller Sarek, förutom polissirenerna då.
Namnet Ranger har en historia som sträcker sig långt tillbaka. Egentligen långt före den brittiska Grönlandsexpeditionen som gett inspiration till dagens moderna Rangermodeller. År 1929 ser namnet Ranger ljuset hos Tudor då det för första gången registreras av företaget.
Tudor 1943
Trots att man har registrerat Ranger som produktnamn så är faktum att modellen från 1943 aldrig döptes till Ranger. Detta trots att ordet fanns med på urtavlan. Nej, syftet var istället att Ranger på urtavlan skulle tillföra en äventyrlig glans till klockan.
Oyster Prince 1952
Modellen från 1952 kan man väl säga är starten för dagens moderna modeller, iallafall om man ser till den historia som används för att marknadsföra klockorna. OP från 1952 var klockan som faktiskt följde med på Grönlandsexpeditionen. Den riktiga äventyrsklockan. Tillskillnad från den tidigare modellen från 1943 hade OP:n inte ordet Ranger printat eller ingraverat på urtavlan.
Oyster Prince Ranger 1965
Tudor tar tillbaka ordet Ranger på urtavlan. Modellen från 1965 är den riktiga starten för hur Tudor Ranger ser ut idag. Klockans formgivning tar flera olika vändor mellan 1965 och idag men man kan lugnt säga att det är formen från 65 som har legat till grund för flera Rangers, inte minst den senaste Tudor Ranger 39 mm från 2022.
Jag har ägt min Ranger sedan 2023. Den är tillsammans med min Grand Seiko Sbgx261 min dagliga följeslagare. Jag hatar inte heller att Rangern har en historia som äventyrsklocka eller att namnet drar tankarna åt en parkvakt i staterna. Jag vet, det är ytligt men jag får fan lite längre skäggstubb och rutigare skjorta när Rangern åker på. Och det gillar jag verkligen. Att en liten metallbit på armen kan få mig sugen på sånt som faktiskt betyder något, att hitta på ett äventyr med familj eller vänner. Den är helt enkelt min äventyrständare. För det kan jag tänka mig att åldras tillsammans med Rangern.
Jag har burit den både till fjälls, havs, fest och jobbet. Det är en robust klocka som fungerar i många lägen. För att inte tala om länken som följer med. Vilken ögonsten. Gillar särskilt att den är grovt borstad. Tycker det framförallt ser bra ut, men det är ganska praktiskt också för alla smårepor man drar på sig med tiden. Jag är också spänd över hur urtavlan, som är "solblekt" rakt ur fabriken, kommer se ut om några år. Håller den eller kommer den bli askgrå?
Men inget är perfekt, eller? Är det något jag skulle justera på klockan så är det minutvisaren. Jag skulle gärna se att den tog lite mer plats, kanske svärdformad? Kan tycka att minutvisaren försvinner i skuggan av den stora spad/pilformade timvisaren. Lite mer
balans vore inte dumt.
