Vintage vs nyare klockor

[Airman]

Vintage jämfört med nyare klockor är alltid intressant. Båda falangerna har sina förespråkare. En del skulle aldrig få för sig att köpa en gammal klocka medan andra till största del har äldre ur i sin samling.
Vad tycker just du i detta ämne? Vilka för & nackdelar ser du med nya och äldre klockor. Varför väljer du det ena före det andra eller är du lika förtjust i alla klockor?
Jag själv har ett lite komplicerat förhållande när det gäller vintage/nyare klockor.
Jag har alltid tyckt att utseendet på många äldre ur är något speciellt. Enkelt och otroligt snyggt. Historian varje klocka bär på är spännande. Samtidigt är nyare klockor ofta mer tillförlitliga och tåliga.
Därför passar båda bra för mig. Några vardagsklockor som alltid levererar och så kan man mysa lite med ett vintage-ur på helgen.
Hur resonerar du?
Ingen tråd utan bilder.
Nytt men med vintagefeeling: Glycine airman no1

Semivintage: Rolex Explorer 14270

Vintage: Omega Seamaster 30

 

[Alarik]

Din Airman är redigt fräsig!

 

[Strindberg]

Resonerar som du, ungefär. Vintage har en speciell känsla, och definitivt former och storlekar som passar mig bra.
Samtidigt är jag rätt nojig med vissa vintageur. Inte så kul om något "oersättligt" pajar bara för att man använder klockan till vardags. De klockor som är stabilt konstruerade tål väl en del, men man vill ju variera.

Exempel:
Ömtåligt, inget stötskydd, o-vattentät, fast inte så dyr, det finns flera likande för småpengar.

Ömtålig, ganska rackigt verk med rent ut sagt dåliga verkshållare, svår att ersätta.

Inte ömtålig egentligen, men svår att ersätta:

Så då behöver man en tålig, nyare klocka som man dessutom kan bada med (om man håller sig på det grunda):

Sedan ska man inte glömma prisaspekten. Om man siktar in sig på "mellansegmentet" i vintageträsket så får man oerhört mycket variation och kvalitet för pengarna.
Disclaimer: hittade just på det där med mellansegment. Menar kanske 5-15k?

 

[Mankebank]

Resonerar som flera andra. Vintage är ofta snyggt men svårt. Men man kan köpa nytt som ser äldre ut. Dagens klocka är två månader men svår att skilja från originalet från 1967.

 

[Airman]

Vid ett tillfälle skulle jag köpa min första vintageklocka, en Tudor Submariner, priset var väl 35k. Den var så himla fin alltså men när jag väl skulle genomföra affären fick jag stresspåslag och kalla fötter. Tänk om jag har sönder den?! Till slut hoppade jag av affären. Jag vet att detta är lite sjukt, en sub tål tuffa tag även om den är äldre, men i respekt för denna fina klocka funkade det inte där och då. Måste jobba med den biten...

 

[Aurum]

Om en klocka överlevt 50+ år lär den överleva ett par år till...

 

[snoozarn]

Nytt pga tidshållning & stryktålighet, går förmodligen att hitta i en vintage också men det lockar inte tillräckligt.

 

[Mankebank]

Om en klocka överlevt 50+ år lär den överleva ett par år till...

Det gör den säkert men det är så mycket mer som är svårt om man inte är expert. Är alla delar original? När är den servad? Av vem? Hur? Är den tät? Jag tvekade inte att låta min nya Doxa följa med till 30 meters djup men hade antagligen fegat med en femtioårig klocka trots trycktest.

 

[Aurum]

Det gör den säkert men det är så mycket mer som är svårt om man inte är expert. Är alla delar original? När är den servad? Av vem? Hur? Är den tät? Jag tvekade inte att låta min nya Doxa följa med till 30 meters djup men hade antagligen fegat med en femtioårig klocka trots trycktest.

Äsch, byter man ut glas och packningar är den lika tät som ett nytt ur. Livet är för kort får att oroa sig över saker som dessa.

 

[Airman]

Äsch, byter man ut glas och packningar är den lika tät som ett nytt ur. Livet är för kort får att oroa sig över saker som dessa.

Jo visst, men bevisligen är det ju så att en hel del äldre klockor inte klarat tidens tand eftersom de har fått nya visare, annan krona, någon har bytt urtavla, blivit sönderpolerad osv. Men detta i åtanke skulle ju något även kunna hända ens egen klocka. Låt säga att man köpt vintage för en ansenlig summa och något händer. Då känns det kanske inte så kul.
Har man dessa funderingar kanske man ska hålla sig till nyare klockor, men även en otrolig själ kan ju gilla gamla grejer.

 

[Aurum]

Jo visst, men bevisligen är det ju så att en hel del äldre klockor inte klarat tidens tand eftersom de har fått nya visare, annan krona, någon har bytt urtavla, blivit sönderpolerad osv. Men detta i åtanke skulle ju något även kunna hända ens egen klocka. Låt säga att man köpt vintage för en ansenlig summa och något händer. Då känns det kanske inte så kul.
Har man dessa funderingar kanske man ska hålla sig till nyare klockor, men även en otrolig själ kan ju gilla gamla grejer.

Under 50 år kan det hända mycket. Mycket av den patinan vi ser är naturlig. Många delar är bytta för man ville att klockan skulle se ny ut. En högst relevant fråga är dock om du måste blöta ner ditt vintageur? Jag gör det typ aldrig förutom lite vattenstänk då, men det klarar nästan alla ur. Speciellt om de varit täta någon gång.

 

[Airman]

Under 50 år kan det hända mycket. Mycket av den patinan vi ser är naturlig. Många delar är bytta för man ville att klockan skulle se ny ut. En högst relevant fråga är dock om du måste blöta ner ditt vintageur? Jag gör det typ aldrig förutom lite vattenstänk då, men det klarar nästan alla ur. Speciellt om de varit täta någon gång.

Men jag tycker att det oxå hör till charmen att man inte har sin äldre klocka som en "slit-och-släng". Att man värderar sitt vintage-ur och visar det respekt. Det är nånting med alla dessa år som gör att iallfall jag ser annorlunda på en gammal Omega för 5000 spänn jämfört med en Seiko skx även om den kostar lika mycket..
Jag skulle heller aldrig blöta ner en gammal klocka. Jag menar, vad är meningen med det...

 

[Mankebank]

Då är vi eniga. Om man av någon anledning vill ha möjlighet att blöta ned sin klocka - till exempel för att man tror att en dyr klocka är säkrare på armen än obevakad på en dykbåt eller i ett hotellrum - är en nyare klocka att föredra.

 

[theargonaut]

Vintage jämfört med nyare klockor är alltid intressant. Båda falangerna har sina förespråkare. En del skulle aldrig få för sig att köpa en gammal klocka medan andra till största del har äldre ur i sin samling.
Vad tycker just du i detta ämne? Vilka för & nackdelar ser du med nya och äldre klockor. Varför väljer du det ena före det andra eller är du lika förtjust i alla klockor?
Jag själv har ett lite komplicerat förhållande när det gäller vintage/nyare klockor.
Jag har alltid tyckt att utseendet på många äldre ur är något speciellt. Enkelt och otroligt snyggt. Historian varje klocka bär på är spännande. Samtidigt är nyare klockor ofta mer tillförlitliga och tåliga.
Därför passar båda bra för mig. Några vardagsklockor som alltid levererar och så kan man mysa lite med ett vintage-ur på helgen.
Hur resonerar du?
Ingen tråd utan bilder.
Nytt men med vintagefeeling: Glycine airman no1

Semivintage: Rolex Explorer 14270

Vintage: Omega Seamaster 30

Kan helt klart vara ett litet dilemma. Som mer eller mindre renodlad vintagenörd, men samtidigt ganska praktiskt lagd, vill jag gärna mysa med och använda mina klockor. Går liksom inte att mysa med en omysig klocka Har därför ett gäng olika vintageklockor, som lämpar sig för olika aktiviteter (vattenaktiviteter inkluderat). Har dock inte obegränsat med stålar, så därför har det blivit att jag försöker hålla mig på en överkomlig nivå värdemässigt, ifall olyckan skulle vara framme. Dilemmat för mig ligger då i att vintageur generellt, fortfarande verkar bli mer och mer populära, och priserna verkar ju öka i takt med efterfrågan, vilket också gör att det inte blir direkt fler tillgängliga ifall man skulle behöva ersätta en favorit som tagit stryk EDIT: Tyvärr är en stor del av vintagecharmen för mig, just att det inte finns mer eller mindre obegränsat antal av en modell. Jag fastnar liksom gärna för lite udda modeller och/eller unik patina Lösningen har ändå blivit så att jag växlat ner i takt med utvecklingen, och ständigt letar vintageur som jag tycker verkar prisvärda, utifrån mina kriterier. Hur länge denna strategi håller, återstår att se...

EDIT: En reissue kan aldrig vara jämbördigt med originalet för mig.

 

[Ronnie]

Gammal eller ny spelar ingen roll om klockan ser ut som ny och har en design som fortfarande funkar.
Skulle gärna se min gamla Omega Seamaster ompolerad och med restaurerad urtavla!

Duckar!

 

[Airman]

Som mer eller mindre renodlad vintagenörd,

Gammal eller ny spelar ingen roll om klockan ser ut som ny och har en design som fortfarande funkar.

Att vi tänker olika hamnar bara på pluskontot alltså. Om alla tyckte lika blir det ingen diskussion

 

[Airman]

Kan helt klart vara ett litet dilemma. Som mer eller mindre renodlad vintagenörd, men samtidigt ganska praktiskt lagd, vill jag gärna mysa med och använda mina klockor. Går liksom inte att mysa med en omysig klocka Har därför ett gäng olika vintageklockor, som lämpar sig för olika aktiviteter (vattenaktiviteter inkluderat). Har dock inte obegränsat med stålar, så därför har det blivit att jag försöker hålla mig på en överkomlig nivå värdemässigt, ifall olyckan skulle vara framme. Dilemmat för mig ligger då i att vintageur generellt, fortfarande verkar bli mer och mer populära, och priserna verkar ju öka i takt med efterfrågan, vilket också gör att det inte blir direkt fler tillgängliga ifall man skulle behöva ersätta en favorit som tagit stryk EDIT: Tyvärr är en stor del av vintagecharmen för mig, just att det inte finns mer eller mindre obegränsat antal av en modell. Jag fastnar liksom gärna för lite udda modeller och/eller unik patina Lösningen har ändå blivit så att jag växlat ner i takt med utvecklingen, och ständigt letar vintageur som jag tycker verkar prisvärda, utifrån mina kriterier. Hur länge denna strategi håller, återstår att se...

EDIT: En reissue kan aldrig vara jämbördigt med originalet för mig.

Det verkar som att du har hittat en väg som funkar för dig. Jag är inte där än, att använda vintage i princip uteslutande, jag har inte riktigt psyke för det.
Jag har nog fått för mig att gamla klockor är mer ömtåliga än vad de egentligen är men oavsett måste det ju kännas bra när man bär klockan på armen. Jag får nöja mig med helgmys tills vidare.
Sedan håller jag med att en reissue aldrig kan jämföras med originalet men en sådan kan ändå skänka glädje och funka i vardagen.
Men till alla er som inte äger vintage-ur, jag skulle gärna vilja höra era åsikter, hur ni resonerar mm.

 

[jabla]

Har ungefär hälften av varje...

min första Rolex är vintage och Seiko har jag från 60, 70, 80 & 2000-talet.
Är ungefär samma med mina Rolex när jag tänker efter men även från 90-talet där.
Summa summarum är jag blandmissbrukare.

Edit: Lägger till en bild på modern kändis.

 

[3s0n]

Hej! Som ovan medlem här på forumet vågar jag inte starta en ny tråd med risk att ämnesraden redan publicerats hundra gånger (jag har dock sökt utan framgång), så jag testar att återuppliva denna tråd som jag tycker snuddar vid mitt ämne.

Den fundering jag gärna vill lyfta för andra som kan mer om klockmarknaden än jag är vad ni tror om 00-talsklockor i framtiden? För att väva ihop frågan med trådens egentliga ämne så föredrar jag själv äldre klockor än så och vi vet ju att äldre klockor utvecklas annorlunda med tidens tand - urtavlan skifta i färg osv, medan en nyare klocka kan slitas men inte åldras på samma smakfulla sätt. Nyare klockor finns det också fler av, och fler i bra skick.

Jag tänker inte på unika eller de mest exklusiva klockorna som väl alltid kommer stiga i värde, utan mer på exempelvis en "standard" Rolex från år 2000? Tror ni även dessa kommer att sticka i prisutveckling inom överskådlig framtid? Eller vad talar för att typ 80-talsmodellerna är mer attraktiva om tio år?

 

[Bergsman]

Hej! Som ovan medlem här på forumet vågar jag inte starta en ny tråd med risk att ämnesraden redan publicerats hundra gånger (jag har dock sökt utan framgång), så jag testar att återuppliva denna tråd som jag tycker snuddar vid mitt ämne.

Den fundering jag gärna vill lyfta för andra som kan mer om klockmarknaden än jag är vad ni tror om 00-talsklockor i framtiden? För att väva ihop frågan med trådens egentliga ämne så föredrar jag själv äldre klockor än så och vi vet ju att äldre klockor utvecklas annorlunda med tidens tand - urtavlan skifta i färg osv, medan en nyare klocka kan slitas men inte åldras på samma smakfulla sätt. Nyare klockor finns det också fler av, och fler i bra skick.

Jag tänker inte på unika eller de mest exklusiva klockorna som väl alltid kommer stiga i värde, utan mer på exempelvis en "standard" Rolex från år 2000? Tror ni även dessa kommer att sticka i prisutveckling inom överskådlig framtid? Eller vad talar för att typ 80-talsmodellerna är mer attraktiva om tio år?

Här finns alla ”investerare”.

Rolex - Tråden där ni diskuterar ”värdeökning”, listor, orättvisor och spåkulor

Datejust och såldes senare än två år från inköp. Ok lite hårt kan jag tycka. Låter inte som att du gjort det av flippskäl. Men samtidigt är det förmodligen svårt att skilja på fall och fall om en policy införts.

klocksnack.se

 

[3s0n]

Här finns alla ”investerare”.

Rolex - Tråden där ni diskuterar ”värdeökning”, listor, orättvisor och spåkulor

Datejust och såldes senare än två år från inköp. Ok lite hårt kan jag tycka. Låter inte som att du gjort det av flippskäl. Men samtidigt är det förmodligen svårt att skilja på fall och fall om en policy införts.

klocksnack.se

Tack för tips! Kan posta där också, men min fundering rör egentligen inte bara just pengaspek utan hur andra själva tänker rörande om de tänker sig att 00-klockor kommer bli lika intressanta i framtiden, såsom vi tycker en 80-talsklocka är idag. Dvs de lite mjukare resonemangen kring detta (som ju därefter i sin tur kan leda till en prisförändring osv).

 

[OSBA]

Tack för tips! Kan posta där också, men min fundering rör egentligen inte bara just pengaspek utan hur andra själva tänker rörande om de tänker sig att 00-klockor kommer bli lika intressanta i framtiden, såsom vi tycker en 80-talsklocka är idag. Dvs de lite mjukare resonemangen kring detta (som ju därefter i sin tur kan leda till en prisförändring osv).

Hej! Som ovan medlem här på forumet vågar jag inte starta en ny tråd med risk att ämnesraden redan publicerats hundra gånger (jag har dock sökt utan framgång), så jag testar att återuppliva denna tråd som jag tycker snuddar vid mitt ämne.

Den fundering jag gärna vill lyfta för andra som kan mer om klockmarknaden än jag är vad ni tror om 00-talsklockor i framtiden? För att väva ihop frågan med trådens egentliga ämne så föredrar jag själv äldre klockor än så och vi vet ju att äldre klockor utvecklas annorlunda med tidens tand - urtavlan skifta i färg osv, medan en nyare klocka kan slitas men inte åldras på samma smakfulla sätt. Nyare klockor finns det också fler av, och fler i bra skick.

Jag tänker inte på unika eller de mest exklusiva klockorna som väl alltid kommer stiga i värde, utan mer på exempelvis en "standard" Rolex från år 2000? Tror ni även dessa kommer att sticka i prisutveckling inom överskådlig framtid? Eller vad talar för att typ 80-talsmodellerna är mer attraktiva om tio år?

Det finns ju olika anledningar till varför en "äldre" klocka är intressant. Det du nämner kring åldrande av urtavla osv är ju vad du, och många andra, triggas av. Men inte alla. Själv tillhör jag inte "ruinromantikernas skara" utan triggas mer av det designspråk som var i aktuellt för en viss era och då helst i "mint condtion". Där kommer väl framtiden få avgöra om en klocka från runt 2000 har ett eget formspråk som väcker intresse. Det tycker jag absolut kan vara kul att diskutera och fundera kring.
Känner personligen att det hänger mycket på klocktillverkarna. Gör de stora förändringar eller kan du köpa en ny klocka, modell M från tillverkare X, som ser exakt lika dan ut som en 30 år gammal, eller fanns det något unikt för den modellen runt år 2000 som inte längre finns att köpa nytt? Jag vill nog tro att 20-30 år senare börjar ett intresse dyka upp för det är helt enkelt lättare att se unikitet när man har fått distans och lever med nya moden, då formspråk kan ändras ganska långsamt.
Betänk att det någon älskar idag var en "standard" Rolex 1965. Och vem f-n trodde 1978 att en Volvo 240 skulle vara en hyfsat eftertraktad samlarbil 2025.

 

[Sennelier]

Det finns ju olika anledningar till varför en "äldre" klocka är intressant. Det du nämner kring åldrande av urtavla osv är ju vad du, och många andra, triggas av. Men inte alla. Själv tillhör jag inte "ruinromantikernas skara" utan triggas mer av det designspråk som var i aktuellt för en viss era och då helst i "mint condtion". Där kommer väl framtiden få avgöra om en klocka från runt 2000 har ett eget formspråk som väcker intresse. Det tycker jag absolut kan vara kul att diskutera och fundera kring.
Känner personligen att det hänger mycket på klocktillverkarna. Gör de stora förändringar eller kan du köpa en ny klocka, modell M från tillverkare X, som ser exakt lika dan ut som en 30 år gammal, eller fanns det något unikt för den modellen runt år 2000 som inte längre finns att köpa nytt? Jag vill nog tro att 20-30 år senare börjar ett intresse dyka upp för det är helt enkelt lättare att se unikitet när man har fått distans och lever med nya moden, då formspråk kan ändras ganska långsamt.
Betänk att det någon älskar idag var en "standard" Rolex 1965. Och vem f-n trodde 1978 att en Volvo 240 skulle vara en hyfsat eftertraktad samlarbil 2025.

Så är det. Olika personer tilltalas av olika formspråk och dessa är ofta kopplade till olika epoker. Personligen älskar jag Omega runt millennieskiftet. I mina ögon har deras designer aldrig varit bättre, varken förr eller senare. Railmaster 2403, Aqua Terra 2500, Peter Blake 2254, Planet Ocean 2500... dessa modeller och Omega 2000-eran börjar redan nu få ikonstatus. Kommer de vara odödliga klassiker om 20 år? Vem vet. Jag kommer dock aldrig tröttna på dem, det är jag säker på.