Jag har gjort några tappra försök genom åren att köra på mesh. Varje försök har dock givits upp i sort sett direkt. Jag vet inte varför, men jag känner mig obekväm med mesh. Inte för att själva armbandet i sig är obekvämt, utan jag känner mig helt enkelt obekväm med att bära det. Har för mig att det var Denke som uttryckte det som att han kände som prins Valiant varje gång han satte på sig ett mesh. Jag tror det är där skon klämmer lite, för vem vill känna sig som prins Valiant den här sidan millenieskiftet?
Jag monterar meshet, tycker att det ser ganska snajdigt ut, sätter på mig klockan, och ridå, känns tillgjort och lite fånigt.
I dag insåg jag dock att det är dags att göra upp med mina aversioner på allvar.
Det kan inte vara svårare än att en 36mm-klocka känns liten de första dagarna efter att ha burit en 42mm.
Jag har burit mitt mesh hela dagen på jobbet.
En sväng till gymet hann jag också med.
Förmodligen har inte en djävel ens noterat mitt mesh. Ingen har rullat med ögonen bakom min rygg och tänkt 'tror han att han är prins Valiant, snubben därborta med ringbrynjan runt handleden'.
Nu ligger jag här i sängen och ska snart somna. Känner mig fortfarande obekväm. Lite tillgjord och fånig.
Jag har dock bestämt mig nu. Jag ska köra mesh tills mitt motstånd släpper. Tills prins Valiant är jagad på flykten. Om det så ska ta en månad. Kanske två.
God natt önskar mitt mesh och jag. I morgon är en ny dag. Nya prövningar. Förhoppningsvis något mindre besvärad.
Jag monterar meshet, tycker att det ser ganska snajdigt ut, sätter på mig klockan, och ridå, känns tillgjort och lite fånigt.
I dag insåg jag dock att det är dags att göra upp med mina aversioner på allvar.
Det kan inte vara svårare än att en 36mm-klocka känns liten de första dagarna efter att ha burit en 42mm.
Jag har burit mitt mesh hela dagen på jobbet.
En sväng till gymet hann jag också med.
Förmodligen har inte en djävel ens noterat mitt mesh. Ingen har rullat med ögonen bakom min rygg och tänkt 'tror han att han är prins Valiant, snubben därborta med ringbrynjan runt handleden'.
Nu ligger jag här i sängen och ska snart somna. Känner mig fortfarande obekväm. Lite tillgjord och fånig.
Jag har dock bestämt mig nu. Jag ska köra mesh tills mitt motstånd släpper. Tills prins Valiant är jagad på flykten. Om det så ska ta en månad. Kanske två.
God natt önskar mitt mesh och jag. I morgon är en ny dag. Nya prövningar. Förhoppningsvis något mindre besvärad.