@omg11 Poängen som görs här ovan var det första som slog mig när jag läste ditt inlägg. Blev därför lite provocerad när du uttryckte att du inte vill syssla med någon välgörenhet. För all del. 🙂 Men allt har ett pris, om det så är tålamod, tid, skaffa kunskap eller annat som någon väljer att investera i nästa led. Det säljs klockor precis hela tiden till mer eller mindre luttrat folk som antar de kommer kunna få mer betalt om de gör si eller så. Det är kanske synd att det fungerar så, men också givet. Förstår att det skaver när det är ett arvegods, absolut, men som du själv sa så skulle det krävas ett engagemang, som du inte verkar ha, i klockkretsar för att hitta den där perfekta köparen. Om du törs ha lite tillit så finns det nog många köpare där ute som ser mer i klockan än bara guldvärdet även om den inte säljer för mer.
Problemet är att jag inte lyckas förklara utan det blir bara massa missförstånd. Jag provar en sista gång, detta är inte riktat just till dig Corgi utan till alla i trådan.
1. Tradera är
inte min vän, ska igen försöka förklara varför. Det såldes som sagt nyligen en annan Doxa där för ca 9k. Den hade lite mer sofistikerat urverk, mycket finare skick både ut- och invändigt, original Doxa-spänne etc. Eftersom jag vet guldvikten på min vet jag ganska bra guldvikten på Tradera-klockan då boetten är mycket lik i både utseende och storlek. 9k motsvarar ganska precis smältvärdet vid guldpris ca 400kr/gram.
Alltså, om marknaden värderade den i mina ögon väldigt fina klockan på Tradera till "endast" smältvärdet så känner jag att ingen kommer vilja ge ens i närheten av smältvärdet för en snarlik klocka i
mycket sämre skick. Varför skulle de? Om de inte råkar känna till vikten förstås = guldprisdöden... Trådens egentliga ämne, jag undrade om jag missade någon vinkel att undvika just detta.
2. Med välgörenhet menade jag i det fall någon skulle köpa klockan för att skrota ner i syfte att tjäna pengar. Då kan jag ju lika väl själv göra det, jag har inte bråttom. Folk har t o m hackat på min ekonomi här i tråden, jag behöver inte pengar. Men det betyder inte heller att jag skiter pengar. Klockan ska bort av personliga skäl som inte har med pengar att göra. Hade jag haft kunskapen och orken att skruva med den
själv, haft tillgång till delar, verktyg etc etc så hade jag
kanske behållt den. Eftersom jag inte har något av detta blir klockan källa till frustration och stress. Faktum är att jag nyligen sålde en bil jag hade kär av exakt samma skäl, att jag inte kunde ta hand om den
själv. Ni kan tycka vad ni vill om mig, okunnig, knäpp, snål, fattiglapp bla bla bla. Allt verkar så himla enkelt för merparten i tråden, alla funkar inte som just ni själva.
3. Hade någon serverat en "känd Doxa-fantast" som man kunde vetat sannolikt skulle behålla klockan intakt så hade jag kunnat sälja för runt smältvärde alla dagar i veckan. Jag har ingen väg att nå en sådan person. Sen har vissa svar i tråden kraftigt minskat min lust att rädda klockan öht.
4. Jag har även en annan klocka efter samma släkting. Den klockan är betydligt mindre värd i pengar, betydligt mer sliten, men det är
den klockan jag minns från barndomen på släktingens arm. Därav betyder den mer för mig, därav ska den vara kvar hos mig till tidens slut. Doxan har jag inget minne av kopplat till personen så att säga.
