En liten historielektion är på sin plats. Alla bilder är skamlöst stulna och källorna på tok för många att redovisa men främst nyttjades "Time and watches" samt "Monochrome".
Men kontentan är följande:
Under senare delen av 1929 reser Cesar De Trey genom indien. Han var bördig från Schweiz, hade en stor hobby i att samla armbandsur och var faktiskt klockhandlare. Under resan följer han en pololatch. En av spelarnas klockor gick sönder och Cesar utmans senare att tillverka ett armbandsur som kunde bäras under match. Klart att detta är huvudbry för kolonialmakter. Vid sidan av att bearnaisesåsen ständigt fastnade i den tidstypiska mustaschen och att slavarna maskade var det otillfredställda behovet av att kunna spana på klockan från hästryggen näst intill lika illa.
Den gode Cesar är inte bara villig att hjälpa till - han är även tjenis med Jacques-David LeCoultre.
De kontrakterar ett företag vid namn Jaeger SA för att ta fram en boett som är tillräckligt stryktålig. Jaeger kontrakterar i sin tur en fransos som inte bara är en hejare på att käka baguette, vara typiskt fransdryg utan även uppfinnaren av en sk "slide n flipp" design. Det byggde helt enkelt på att caset kunde rotera 180 grader.
Toppen! Klocka på ena sidan och stål på den andra. Ungerfär som vanligt fast ändå inte...
Parentet skickas in under 1930.
Fint som snus!
Kort därefter introduceras reverson. Storleksmässigt är originalet identisk med modellen som vi idag kallar classique. Det perfekta kombinationen mellan sport- och dressklocka var nu född!
Försäljningssuccén var ett faktum. Jag skulle nästan vilja påstå att det var här klockorna började sälja på mer än bara funktion och inovation. Nu började ett metavärde infinna sig. Kända sportprofiler (på den tiden) använde dem och nu var det mer än bara klocka som man köpte. Nu var det även en livsstil.
Fyra år senare får den även subdail.
1937 har vi sammanslagningen och Lecolultre blir Jaeger Lecolutre.
Därefter står andra världskriget inför dörren. Tysk Art deco får av flera orsaker mindre utrymme i designspråket och modellen blir mindre populär.
Under tidigt 70-tal upptäcker en Italiensk klockhandlare 200 oanvända reverso-case. Han får JLC att göra en reproduktion och modellen säljer slut per omgående i Italien. JLC förstår att tiden för att köra full produktion igen är kommen.
Sedan dess är det en hörnsten bland deras modeller och en ikon inom industrin. Ett otal varianter med mängder av matiga komplikationer har sedan dess gäckat oss konsumenter med skral plånbok. Oftast hittar ni ett handjagat JLC-verk i dem (caliber 8xx och 9xx) men även quartz har förekommit och automatiska finns.
1994 introducerades duoface. Den blankpolerade baksidan var nu utbytt mot ytterligare en tavla. Två klockor med ett urverk och där den sekundära tavlan drevs genom att nyttja verket fast - baklänges.
Under 2004 introduceras Gyrotourbillion 1 men den stora kioskvältaren skulle bli Gyrotourbillion som dyker upp på marknaden under 2008. Den vann Complicated watch prize på Grand Prix D’Horlogerie de Geneve.
Mängder av variationer, den ena fräsigare än den andra.
Det är inte utan anledning till att Batman bär en Reverso. Det är helt enkelt en av de mest styva modeller som står att finna.
Där har ni en del i historien om en ikon.
Men kontentan är följande:
Under senare delen av 1929 reser Cesar De Trey genom indien. Han var bördig från Schweiz, hade en stor hobby i att samla armbandsur och var faktiskt klockhandlare. Under resan följer han en pololatch. En av spelarnas klockor gick sönder och Cesar utmans senare att tillverka ett armbandsur som kunde bäras under match. Klart att detta är huvudbry för kolonialmakter. Vid sidan av att bearnaisesåsen ständigt fastnade i den tidstypiska mustaschen och att slavarna maskade var det otillfredställda behovet av att kunna spana på klockan från hästryggen näst intill lika illa.
Den gode Cesar är inte bara villig att hjälpa till - han är även tjenis med Jacques-David LeCoultre.
De kontrakterar ett företag vid namn Jaeger SA för att ta fram en boett som är tillräckligt stryktålig. Jaeger kontrakterar i sin tur en fransos som inte bara är en hejare på att käka baguette, vara typiskt fransdryg utan även uppfinnaren av en sk "slide n flipp" design. Det byggde helt enkelt på att caset kunde rotera 180 grader.
Toppen! Klocka på ena sidan och stål på den andra. Ungerfär som vanligt fast ändå inte...
Parentet skickas in under 1930.
Fint som snus!
Kort därefter introduceras reverson. Storleksmässigt är originalet identisk med modellen som vi idag kallar classique. Det perfekta kombinationen mellan sport- och dressklocka var nu född!
Försäljningssuccén var ett faktum. Jag skulle nästan vilja påstå att det var här klockorna började sälja på mer än bara funktion och inovation. Nu började ett metavärde infinna sig. Kända sportprofiler (på den tiden) använde dem och nu var det mer än bara klocka som man köpte. Nu var det även en livsstil.
Fyra år senare får den även subdail.
1937 har vi sammanslagningen och Lecolultre blir Jaeger Lecolutre.
Därefter står andra världskriget inför dörren. Tysk Art deco får av flera orsaker mindre utrymme i designspråket och modellen blir mindre populär.
Under tidigt 70-tal upptäcker en Italiensk klockhandlare 200 oanvända reverso-case. Han får JLC att göra en reproduktion och modellen säljer slut per omgående i Italien. JLC förstår att tiden för att köra full produktion igen är kommen.
Sedan dess är det en hörnsten bland deras modeller och en ikon inom industrin. Ett otal varianter med mängder av matiga komplikationer har sedan dess gäckat oss konsumenter med skral plånbok. Oftast hittar ni ett handjagat JLC-verk i dem (caliber 8xx och 9xx) men även quartz har förekommit och automatiska finns.
1994 introducerades duoface. Den blankpolerade baksidan var nu utbytt mot ytterligare en tavla. Två klockor med ett urverk och där den sekundära tavlan drevs genom att nyttja verket fast - baklänges.
Under 2004 introduceras Gyrotourbillion 1 men den stora kioskvältaren skulle bli Gyrotourbillion som dyker upp på marknaden under 2008. Den vann Complicated watch prize på Grand Prix D’Horlogerie de Geneve.
Mängder av variationer, den ena fräsigare än den andra.
Det är inte utan anledning till att Batman bär en Reverso. Det är helt enkelt en av de mest styva modeller som står att finna.
Där har ni en del i historien om en ikon.