• Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se

    Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
    Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.

    Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.

    Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!

    /Hook & Leben

Är det ok med klockarmband i alligator, krokodil osv?

En seriös fråga som jag hoppas tas på rätt sätt: Varför hysterin och kraven kring div intyg på krokodil/alligator? Är de rödlistade/utrotningshotade? Jag var nog av uppfattningen att det ”kryllade” av det i det vilda och på sina platser är som ”ohyra”??
För att förtydliga så tar jag ingen ställning åt något håll här. Bara genuint nyfiken på vad skillnaden är på dessa skinn mot andra mer accepterade

Hysteri är nog inte rätt ord i sammanhanget, utan det handlar om att på ett strukturerat och internationellt sätt reglera, kontrollera och övervaka handeln av produkter från djur- och växtriket som är en globalt enorm marknad (miljarder kronor) med eventuellt stor påverkan på vilda populationer av berörda arter.

Alla krokodildjur är inte hotade eller internationellt rödlistade, men utan ett system som hanterar handeln så kommer du i princip aldrig kunna veta säkert varifrån din produkt kommer, om det är en hotad art eller inte, hur den har införskaffats/producerats, etc. Notera också att många arter på internationell nivå inte är hotade eller rödlistade, men att de på nationell eller regional nivå kan vara det, där effekten av jakt/handel kan få förödande konsekvenser. Försvårar man illegal handel via i det här fallet CITES så minskar man trycket på hotade arter/populationer.

Det är inte klockrent för alla arter, och det medför en hel del byråkrati, men det finns av en anledning. CITES-beteckningar för arter ses över då och då, så det är inte ett statiskt system, och jag vill minnas att det finns olika nivåer.
 
Hysteri är nog inte rätt ord i sammanhanget, utan det handlar om att på ett strukturerat och internationellt sätt reglera, kontrollera och övervaka handeln av produkter från djur- och växtriket som är en globalt enorm marknad (miljarder kronor) med eventuellt stor påverkan på vilda populationer av berörda arter.

Alla krokodildjur är inte hotade eller internationellt rödlistade, men utan ett system som hanterar handeln så kommer du i princip aldrig kunna veta säkert varifrån din produkt kommer, om det är en hotad art eller inte, hur den har införskaffats/producerats, etc. Notera också att många arter på internationell nivå inte är hotade eller rödlistade, men att de på nationell eller regional nivå kan vara det, där effekten av jakt/handel kan få förödande konsekvenser. Försvårar man illegal handel via i det här fallet CITES så minskar man trycket på hotade arter/populationer.

Det är inte klockrent för alla arter, och det medför en hel del byråkrati, men det finns av en anledning. CITES-beteckningar för arter ses över då och då, så det är inte ett statiskt system, och jag vill minnas att det finns olika nivåer.
Men borde inte detsamma då gälla ödla?! Man kan väl inte veta från vilken typ av ödla ett skinn kommer?? Eller det kanske det redan är? Jag är totalt okunnig inom det här området
 
Men borde inte detsamma då gälla ödla?! Man kan väl inte veta från vilken typ av ödla ett skinn kommer?? Eller det kanske det redan är? Jag är totalt okunnig inom det här området

Det finns över 7000 arter ödlor i världen, men bara 14 krokodildjur. CITES berör enskilda arter, och i fallet med krokodiler kan det mycket väl vara så att alla berörs då det är relativt få arter varav många är hotade. Att CITES-klassa alla ödlor vore tämligen omständligt, men det finns flertalet som är CITES-klassade.
 
Tillbaka
Topp