• Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se

    Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
    Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.

    Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.

    Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!

    /Hook & Leben

Buffert - hur mycket ska man ha?

Vad är godast?

  • Öl

    Röster: 49 62.8%

  • Vatten

    Röster: 29 37.2%
  • Totala väljare
    78
Är väl som många säger beroende på din livssituation. Hur dyra utgifter du har osv, gör en en liten resultatbudget i excel och se över dina utgifter och inkomster. Hur stora utgifter har du per år och hur mycket har du över efter att du lagt pengar på alla fasta kostnader? Tycker en tumregel bör vara att bufferten täcker alla fasta kostnader och existensminimum i ett år om man i värsta fall blir av med jobbet, för då har man gott om tid att hitta ett nytt.
 
Jag har just nu 3 månadslöner i buffert, för att klara det värsta. Vilket givetvis aldrig rörs förens andra pengar inte räcker till för att täcka en eventuell nödsituation.
 
Man kan räkna på olika sätt. 2-3 månadslöner är en bra tumregel som de flesta sagt.

Men bättre är att räkna på utgifterna som någon var inne på. Det gäller ju att kunna klara motgångar beronde på livssituation. Man kanske bor i villa, har bil och ett barn. Då vill man ju ha en buffert så att man klarar att bli av med jobbet, köpa ny värmepanna och kanske byta växellåda på bilen under en period av några månader.

Så har man möjlighet är nog en årslön ett bättre mål. Det kan ju delas upp i olika sparanden som är mer eller mindre lättillgängliga. Nya lån kan man nog glömma när man sitter i skiten.
 
Carlf skrev:
Hon var dock rätt ute, även om hon uttryckte sig onyanserat. Jag personligen sover bättre ju mer kassa jag byggt. Och känslan av att skapa sin egen "fuck you fond" att använda om arbetsgivaren trilskas kan inte nog rekommenderas. Jag tror t o m att livet i allmänhet blir bättre om man unnar sig den tryggheten att luta sig mot så att man kan värna om sin personliga integritet på arbetsplatsen och jobba med det man vill istället för det man blir tvingad till.

Med detta sagt så sparar jag följande:
- 4-5 månaders levnadskostnader i likvida buffertar (el liknande tillgängliga medel)
- ca 5% av nettolönen går till semester. Detta är inte sparande, utan konsumtion som är periodiserad. Väldigt stor skillnad.
- ca 45-50% av nettolönen går till långsiktigt sparande aka fuck you fonden.

Planen är att kunna leva på avkastning/passiv inkomst kring 40 års ålder. Har bra inkomst men startade med 0:- och väntar mig inga arv.
Klicka för att se resterande...
bor du på vischan? Skönt att kunna spara så mycket!
 
Zingo skrev:
Buffert bör alltid vara minst lika mycket som priset på nästa klocka som står på vill-ha

Leva på avkastningen från 40 års ålder genom att spara 45-50% av nettolönen? :confused: Måste ha sjukt bra lön, leva mycket sparsamt dvs inte så mycket resor mm (budget om 5%), inga större oförutsägbara utgifter etc. Antar att du är ganska ung och inte hunnit lagt på dig så mycket dyra vanor. Glöm inte att njuta lite av åren fram till 40 också!
Klicka för att se resterande...
Jag har räknat och är på god väg.
Är mellan 30 och 40 idag, och har en bra lön, hyfsat hus och fru och två barn. Men den stora skillnaden mot många av våra vänner är att vi började spara målmedvetet omedelbart när inkomsterna började komma, och vi har inte låtit lönehöjningar återspeglas fullt ut i dyra vanor.
Det är lätt att leva bra på hälften av våra inkomster om man skippar att köra BMW X5, åka till Thailand tre ggr per år och abonnera på sexhundra tv-kanaler. Vår lyx är att bygga frihet och inte att försöka imponera på grannarna.
Saknar ingenting och njuter varje dag vi kommer närmre vårt mål.
 
Liten annan men ändå relaterad fråga. Och kanske mkt viktigare. Du måste lägga undan till din pension. Jag litar inte en sekund på att det kommer att kunna betalas ut några större summor om 30-40 år. Om det blir något, så ser jag det snarare som en bonus och jag vore rätt nöjd om jag bara kan få åtnjuta ngn form av åldringsvård och sjukvård som är statsfinansierad (redan nu börjar det ju snackas om seniorlån i framtiden, där gamlingar kan sälja sin villa fö att bekosta sjuk- och åldringsvård). Konjunktruinstitutet lyfta nyligen upp två stora ekonomiska utmaningar för Sverige. På kort och medellång sikt så är integrationspolitiken oerhört kostsam och på längre sikt så kommer den demografiska strukturen vara ofördelaktig (dvs relativt få ska försörja många som inte jobbar).

De som lånade och köpte bostäder på 90-talet eller tidigare hade fördelen att i priset, lånen och räntorna byggde på en rätt rejäl inflation. Dvs lånen gröps ur med ett par procent (minst) varje år och detta innebär i sig en sorts sparande. Dagens bostadsköp som baseras på 0 inflation har inte alls den effekten som de tursamma 70-talisterna (och ännu mer för de äldre) upplevde när de köpte sin första bostad.

Så för att koppla det till din fråga. Mitt råd skulle vara att du lägger undan ca 4, 5, 6 tkr i månaden. Då bygger du upp bufferten du är ute efter och säkrar en dräglig framtid oavsett hur staten kommer att uvecklas i framtiden (och 30-40 år är en väldigt lång tid och väldigt väldigt mycket kommer att hända).
 
DrDre skrev:
Liten annan men ändå relaterad fråga. Och kanske mkt viktigare. Du måste lägga undan till din pension. Jag litar inte en sekund på att det kommer att kunna betalas ut några större summor om 30-40 år. Om det blir något, så ser jag det snarare som en bonus och jag vore rätt nöjd om jag bara kan få åtnjuta ngn form av åldringsvård och sjukvård som är statsfinansierad (redan nu börjar det ju snackas om seniorlån i framtiden, där gamlingar kan sälja sin villa fö att bekosta sjuk- och åldringsvård). Konjunktruinstitutet lyfta nyligen upp två stora ekonomiska utmaningar för Sverige. På kort och medellång sikt så är integrationspolitiken oerhört kostsam och på längre sikt så kommer den demografiska strukturen vara ofördelaktig (dvs relativt få ska försörja många som inte jobbar).

De som lånade och köpte bostäder på 90-talet eller tidigare hade fördelen att i priset, lånen och räntorna byggde på en rätt rejäl inflation. Dvs lånen gröps ur med ett par procent (minst) varje år och detta innebär i sig en sorts sparande. Dagens bostadsköp som baseras på 0 inflation har inte alls den effekten som de tursamma 70-talisterna (och ännu mer för de äldre) upplevde när de köpte sin första bostad.

Så för att koppla det till din fråga. Mitt råd skulle vara att du lägger undan ca 4, 5, 6 tkr i månaden. Då bygger du upp bufferten du är ute efter och säkrar en dräglig framtid oavsett hur staten kommer att uvecklas i framtiden (och 30-40 år är en väldigt lång tid och väldigt väldigt mycket kommer att hända).
Klicka för att se resterande...

Mycket bra inlägg. Tror det inte kommer finnas en krona till oss 80-talister.
 
Tror att dagens pensionärer har det bra mot hur det kommer se ut om 20-30 år faktiskt. Förövrigt intressant läsning om hur mycket folk anser att man ska ha i buffert osv
 
DrDre skrev:
Liten annan men ändå relaterad fråga. Och kanske mkt viktigare. Du måste lägga undan till din pension. Jag litar inte en sekund på att det kommer att kunna betalas ut några större summor om 30-40 år. Om det blir något, så ser jag det snarare som en bonus och jag vore rätt nöjd om jag bara kan få åtnjuta ngn form av åldringsvård och sjukvård som är statsfinansierad (redan nu börjar det ju snackas om seniorlån i framtiden, där gamlingar kan sälja sin villa fö att bekosta sjuk- och åldringsvård). Konjunktruinstitutet lyfta nyligen upp två stora ekonomiska utmaningar för Sverige. På kort och medellång sikt så är integrationspolitiken oerhört kostsam och på längre sikt så kommer den demografiska strukturen vara ofördelaktig (dvs relativt få ska försörja många som inte jobbar).

De som lånade och köpte bostäder på 90-talet eller tidigare hade fördelen att i priset, lånen och räntorna byggde på en rätt rejäl inflation. Dvs lånen gröps ur med ett par procent (minst) varje år och detta innebär i sig en sorts sparande. Dagens bostadsköp som baseras på 0 inflation har inte alls den effekten som de tursamma 70-talisterna (och ännu mer för de äldre) upplevde när de köpte sin första bostad.

Så för att koppla det till din fråga. Mitt råd skulle vara att du lägger undan ca 4, 5, 6 tkr i månaden. Då bygger du upp bufferten du är ute efter och säkrar en dräglig framtid oavsett hur staten kommer att uvecklas i framtiden (och 30-40 år är en väldigt lång tid och väldigt väldigt mycket kommer att hända).
Klicka för att se resterande...
Mycket bra inlägg och exakt därför som det är viktigt att ta ansvar för sitt eget liv - något som vi svenskar inte alltid gör.
 
Carlf skrev:
Jaså, får du inte tillbaka dagligen i form av fri sjukvård, offentlig infrastruktur etc?
Klicka för att se resterande...

Beror på hur man ser det. Skatten ska som sagt räcka till mycket och en del är pensionen. Om jag får något när det blir dags eller ej får tiden utvisa. Sjukvård har jag nog inte använt en dag i mitt log hittills och hoppas att det så förblir. Betalar gärna den biten dock men att politiker ska åka flyg från Bromma och inte Arlanda så dom måste flyga planet från Arlanda till Bromma vill jag inte betala för.
 
Nybyggd bostadsrätt, inga barn, ingen bil.
Jag bränner allt utöver det jag spårar till resor och klockor. Behöver helt enkelt ingen buffert.
 
Carlf skrev:
Jag har räknat och är på god väg.
Är mellan 30 och 40 idag, och har en bra lön, hyfsat hus och fru och två barn. Men den stora skillnaden mot många av våra vänner är att vi började spara målmedvetet omedelbart när inkomsterna började komma, och vi har inte låtit lönehöjningar återspeglas fullt ut i dyra vanor.
Det är lätt att leva bra på hälften av våra inkomster om man skippar att köra BMW X5, åka till Thailand tre ggr per år och abonnera på sexhundra tv-kanaler. Vår lyx är att bygga frihet och inte att försöka imponera på grannarna.
Saknar ingenting och njuter varje dag vi kommer närmre vårt mål.
Klicka för att se resterande...

Rent nyfiken; När målet är nått, kommer ni då leva annorlunda när det kommer till lyxkonsumtion/resor än ni gör på vägen dit? Släppa lite på disciplinen som krävs för att komma dit eller är disciplinen i att njuta av "det vesäntliga" grunden i er livsfilosofi?
Ingen X5 idag eller ingen X5 någonsin?
Är genuint intresserad av att höra mer om hur ni tänker.

Jag och min fru lägger själva undan en "hel del", sett till vår inkomst. Lite efter devisen att chansen (eller risken) är ganska stor att vi faktiskt är i livet om 20år.
 
Tripeiro. skrev:
Rent nyfiken; När målet är nått, kommer ni då leva annorlunda när det kommer till lyxkonsumtion/resor än ni gör på vägen dit? Släppa lite på disciplinen som krävs för att komma dit eller är disciplinen i att njuta av "det vesäntliga" grunden i er livsfilosofi?
Ingen X5 idag eller ingen X5 någonsin?
Är genuint intresserad av att höra mer om hur ni tänker.

Jag och min fru lägger själva undan en "hel del", sett till vår inkomst. Lite efter devisen att chansen (eller risken) är ganska stor att vi faktiskt är i livet om 20år.
Klicka för att se resterande...
Vi är båda mer intresserade av natur och aktiviteter som inte är till för att glänsa inför grannen. Har tjänstebil idag men kommer knappast köpa glassig bil om behovet uppstår.

Målet är inte att pensionera oss vid 40, utan att ha friheten att kunna ta de uppdrag som känns trevliga och stimulerande. För att det ska funka så måste man ha en plan.
 
Carlf skrev:
Tja, men nu är det ju arbetsgivaren som betalar det...
Klicka för att se resterande...
Det där är bara ett dribblande med ord, det är du som betalar det med en andel av din ersättning för att du jobbar. Genom att ge det ett namn som "arbetsgivaravgift" och dölja (inte redovisa) det på lönespecen så ska det se ut som att det inte är en andel av dina pengar de tar till pensionssystemet. Lite politiskt trolleri för att folk inte ska inse hur mycket det försvinner innan pengarna är på kontot den 25e.
Det optimala vore om dina pengar investeras så du får tillbaka de när du blir pensionär men som det är nu så går de pengarna till att finansiera dagens pensionsutbetalningar utan att det finns några garantier för att det finns några pengar när det är din tur att få pension.
Så risken finns precis som Edin skrev att vi blir tvingade att betala något vi inte får tillbaka, sjukvård och infrastruktur som du nämnde betalas via skatten och inte ålderspensionsavgiften som är cirka en tredjedel av det som benämns som arbetsgivaravgift.
Edin skrev:
Även om jag tror du har en viss poäng i det du säger så hoppas jag verkligen inte man blivit tvingad att betala något som man inte kommer kunna få tillbaka..
Klicka för att se resterande...
 
Du måste logga in eller registrera dig för att svara här.
Tillbaka
Topp