Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se
Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.
Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.
Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!
/Hook & Leben
Jag visste inte heller, men man började tydligen tillverka syntetisk safir tidigt 1900-tal. Vet fortfarande inte om det kan vara möjligt men det bör undersökas. Tror man kan testa glaset med någon utrustning juvelerare har.Jag hade för övrigt inte en susning om att safirglas fanns så tidigt. Går det att verifiera att det är safir på ditt ur? Känns lite småläskigt att ta en kniv och testa reptåligheten, så finns det någon annan lämplig metod?
Intressant. Jag undrar om den syntetiska safiren är lika hård och tålig som den "naturliga"...? Det hade varit pricken över i:et om det verkligen sitter en sådant glas på, riktigt nördigt och kul.Jag visste inte heller, men man började tydligen tillverka syntetisk safir tidigt 1900-tal. Vet fortfarande inte om det kan vara möjligt men det bör undersökas. Tror man kan testa glaset med någon utrustning juvelerare har.
En vattendroppe håller sig som en droppe på safir och man kan 'rulla' runt med den. På mineralglas flyter den ut mer eller får som en svans om man försöker rulla den. Typ så iaf, googla för mer info om det.Jag visste inte heller, men man började tydligen tillverka syntetisk safir tidigt 1900-tal. Vet fortfarande inte om det kan vara möjligt men det bör undersökas. Tror man kan testa glaset med någon utrustning juvelerare har.
Nu är glaset litet men vattendroppen höll ihop och lämnade inget spår efter sig. Spännande, tack för tipset! Ser inte heller ut att ha någon speciell färg.En vattendroppe håller sig som en droppe på safir och man kan 'rulla' runt med den. På mineralglas flyter den ut mer eller får som en svans om man försöker rulla den. Typ så iaf, googla för mer info om det.
Tackar! Den ursprungliga tanken som föddes för ett år sedan innefattade en reverso men sedan insåg jag att de äldres boetter var lite veka och tavlorna är nästan alltid dåliga. Men en dag så!Vad kan man göra annat än att trycka på "gilla". Jag uppskattar ditt engagemang och framför allt den research du gör (och delar med dig av). Att du dessutom ger dig in på vägar många andra inte skulle göra, är ett mervärde. Fortsätt så!
Jag förstår ditt resonemang om verket... Men jag trodde att du hade slagit till på en sådan där vändbar variant. Någon sådan har du väl inte?
Grattis! Och tack för att du delar med dig.
mvh A
Wow! Mycket tjusig och visst jag är en dam, men tycker det är väldigt elegant med små klockor även på män. Jag köper också hela ditt resonemang kring tanks.Syndade i den gångna helgen genom att lägga ut en teasertråd om en nyanländ dinka för att senare visa den på årsfesten. Detta ficka jag med all rätt lite kritik för men nu kommer den!
Jag har varit på tank-jakt i snart ett år nu. Jag började med att leta efter en Reverso men snart insåg jag att det fanns fler mer eller mindre bortglömda juveler därute. Folk köper vintagedykare och runda ur som tokar men när det kommer till de lite elegantare kantiga uren svalnar intresset snabbt om det inte är en Reverso. Lite underligt då en stor del av den vuxna befolkningen bär skjorta varje dag och således passar dressur utmärkt och bland dessa är tankerna lite extra kul och udda. Min tankjakt avstannade lite iom mitt köp av en Cartier Tank Americaine i somras men sedan hittade jag tillbaka. Som uppvärmning ropade jag hem den vattenskyddade tanken jag tidigare visat men det skulle komma fler...
Jag hade då en noname jump hour-tank, en defekt amerikansk tank, en vattenskyddad och en från Cartier men det fanns fler där ute. Sedan länge hade jag spanat in ett speciellt verk som jag skulle vilja påstå är det mest intressanta och fina verk utan komplikationer som tillverkats. Den fjärde versionen av verket som konstruerades 1929 tillverkas än idag och inte av vem som helst utan tillverkaren med sin slogan "Horologier de luxe"...
Här ser ni skönheterna, från vänster, 104 (1925), 403 (1927), 409 (1929) samt 101 (1929). Tillverkaren är som ni nu sett JLC, eller leCoultre som de hette fram till 1937 då de officiellt bytte till Jaeger leCoultre. Jaeger var en annan tillverkare man ingick ett samarbete med. Cartier hade exklusivitet på Jaegerverk mellan 1907 och 1922 och detta skall ha varit en anledning till att dessa verk skapades då Cartier ville ha ett litet verk med helt dold krona. Jaeger tog då fram ett unikt verk, kal. 104, som var konstruerad på ett mycket speciellt vis. Då det är allmänt känt att lågfrekventa små verk med små balanshjul har sämre precision byggde man verket i två våningar, duoplan, för att kunna maximera balansens storlek. Man skruvade även upp frekvensen till 21 600 vilket var mycket högt på denna tid. För att återknyta till yrkesskicklighet man hade förr så är det endast ett fåtal hos JLC som kan arbeta på dessa idag, nämligen de urmakarna som även skruvar ihop Gyrotourbillon. Pga detta är maxproduktionen 50 verk per år idag. Nu höll jag på att glömma en liten detalj, detta verk (kal. 101) från 1929 är än idag det minsta urverket. Man hade även ett speciell servicekoncept som byggde på att när ett verk skulle servas byttes verket helt enkelt ut då återförsäljarna hade nya verk liggandes i tuber. Detta gjorde man för att det skulle gå enkelt och snabbt att serva uren.
Okey tänker ni, ett litet damurverk? Precis, eller nästan, för det var prestige i att ha små armbandsur förr, även för herrar. Det var speciellt den första generationen, kal. 104, som användes till herrur. Tänk så elegant smäckra dessa kan bli! Lägg märke till "Montres DUOPLAN Pour Hommes".
Mitt exemplar hade jag stött på tidigare på en fransk finbutik som hade lite objekt online. Den hade även varit med på en specialauktion i Paris där man samlar ca 600 objekt. Men ingen gav den den kärlek den förtjänade så den hamnade på franska eBay tillslut. Efter mycket svårtydd kommunikation och besvär med betalningen då säljaren angivit fel information kom den då tillslut hem till mig!
Så vad kan man mer säga? 37,3 X 18,2 mm och 11,5 mm tjock. Från runt 1930, närmare årtal vet jag tyvärr inte. Viklåset och bandet verkar vara original. Viklåset är tillverkat i silver och påminner starkt om de vi ser på tidiga Cartier. Läste på ett ställe att detta var det första uret med safirglas men det vet jag inget om. Glaset har perfekt passform och är orepat dock. Tavlan är i ett mycket fint skick i art deco-stil med index i spegelfinish. Märkt Jaeger DUOPLAN och swiss. Underbart perlage på boettens hela insida och även på dammskyddet. Allt som allt en given klassiker som är så högkvalitativ att jag får rysningar. Och fin var den när den kom, dubbla priset jämfört med en Reverso.
Tack! Kul med reflektionen och jag tror att inställningen att det skulle vara "manligt" med stora ur är lite på väg att tonas ned.Wow! Mycket tjusig och visst jag är en dam, men tycker det är väldigt elegant med små klockor även på män. Jag köper också hela ditt resonemang kring tanks.
Den lilla tuffingen finns kvar. Har jobbat på annan ort så jag har inte kommit åt mina klockor så bra. Den har inte använts så mycket men det beror mycket på att jag har för många ur. Får plocka med den nästa gång!Liten bump på den här... Kul klocka och historia, finns den kvar i samlingen och används den? Eller har den blivit en sådan där klocka "man gillar" men som oftast får ligga kvar i lådan till förmån för något annat?
Den lilla tuffingen finns kvar. Har jobbat på annan ort så jag har inte kommit åt mina klockor så bra. Den har inte använts så mycket men det beror mycket på att jag har för många ur. Får plocka med den nästa gång!
Hur har du gjort med servicefrågan, med tanke på att det bara var ett fåtal "tourbillionmakare" som kunde skruva i den? Kör du oservat eller fick du bita i det sura äpplet och skicka in den till JLC?
Borde väl inte vara värre än valfritt damurverk..?Nja, får hoppas den tickar på fint framöver helt enkelt... Sedan tror jag det framförallt är den minsta versionen av verket som är lite svårmeckat. Mitt verk ser rätt normalt ut.
Borde väl inte vara värre än valfritt damurverk..?