Sputniq
Panerai
Egentligen är allt över 5000kr dyrt, för 5000kr får man ju en ganska okej automatisk klocka som fungerar till det mesta.
Med detta sagt så är väl egentligen ingenting dyrt för oss som är intresserade, vi förstår att fina urverk och ett märke med lång historia naturligtvis kostar pengar, samt ädelmetaller/stenar/vad det nu kan vara. Något som jag inte riktigt förstår mig på dock är det som diskuteras i en annan tråd, nämligen komplikationer.
I grund och botten är det ju ett dressur med en komplicerad tavla, men det är ingenting som riktigt syns om man inte tittar nära på uret, när det bara sticker fram under en manschett under en finare tillställning så är det ju inte så många som ser att det är en årskalender och månfas på klockan. Självklart är detta grymt häftiga funktioner och finmekaniska underverk, men här kan man prata om något som är "dyrt".
Ska man lägga 150.000+ på en klocka vill jag hellre att den är från något av de riktigt prestigefyllda märkena som PP, AP eller Vacheron, än att det är en klocka med många komplikationer. Antingen detta, eller en riktigt fin day-date/guldsub/guld-GMT, kanske med lite is på. Smaken är väl som baken, men för mig är Rolex Day-Date den perfekta klockan, och hade jag en halv miljon att pynta på ett ur så skulle det hellre bli en fabriksny DD i platina med is, eller en AP RO i helguld på länk än en superkomplicerad klocka. Nog för att jag är lite ungtupp och gillar det här med "statement watch", jag får väl helt enkelt återkomma och se om jag har en mer vuxen åsikt i frågan om 20 år!
Som ren summa då, ptja, att lägga över 150.000kr på en klocka anses väl som dyrt, då man kan få det mesta roligt begagnat för det priset, fina DD's, guldsubbar, aquanauter, RO's och så vidare. Svammel svammel.
Har svårt att hålla med. Komplikationer har jag full förståelse för att man är villig att betala extra för. Det är ju där det verkliga hantverket sitter. Sen om inte Pelle och Stina noterar min perpetual calender spelar mindre roll...
Som alla redan sagt flera gånger om så handlar det om individuella förutsättningar och intresse. Personligen handlar det snarare om vad man får för pengarna. Jag är inte fast i vintageträsket, så för mig blir det mesta möglet just dyrt nästan oavsett prislapp. Även nya SD tycker jag personligen verkar dyr, medan en JLC ultra thin moon känns prisvärd. Lika så kan en Lange Datograph i viss mån kännas som att man får en hel del klocka i förhållande till priset, även om jag själv med största sannolikhet aldrig kommer att kunna lägga en sådan summa på en klocka.
Allt är relativt och tur är väl det, vad vore ett forum om alla tyckte lika?