• Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se

    Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
    Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.

    Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.

    Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!

    /Hook & Leben

En ekvation som beskriver vad som är rimligt att lägga på en klocka?

Jag brukar köpa det jag tycker mig ha råd med utan att se på utgift i förhållande till sparkonto, lön eller den senaste husvärderingen.
Om en klocka kostar en månadslön så är det väl inget att gå i taket för. Det är ju ingen prenumeration man har skaffat (nåja, kanske för en del folk)
Det finns folk som köper tv för en månadslön utan att man höjer ett ögon bryn åt det.

Med tanke på hur mycket annat onödigt man köper och annat dumt man gör med pengarna, så är en klocka inte något speciellt korkat köp.
Det kan också hålla med om.
I sverige kan man köpa en volvo för 1 mkr, men inte en mercedes för 500 tkr, för då tror man att man är nåt.
Man kan köpa tv, pool i trädgården, bastu osv...men en rolex då tror man att man är nåt. Sverige i ett nötskal. :)
 
Det kan också hålla med om.
I sverige kan man köpa en volvo för 1 mkr, men inte en mercedes för 500 tkr, för då tror man att man är nåt.
Man kan köpa tv, pool i trädgården, bastu osv...men en rolex då tror man att man är nåt. Sverige i ett nötskal. :)

Ja, det finns folk som har ganska ok lön, men inte fan har dom några pengar i slutet av månaden ändå. Oftast har dessa inga klockor heller. Så visst fan gör folk oerhört korkade saker med pengarna.
Det värsta är att dom oftast inte fick något för sina pengar heller.
Det är väl iofs samma för mig, även om jag lyckas spara pengar då och då.
 
Jag tycker som flera av er andra är inne på, att alternativkostnaden är mer intressant. vad är alternativet till att köpa en klocka för 50k? Betala av blancolån kanske är ett sundare alternativ. Hade jag köpt en klocka istället för att betala av dyra lån så hade jag haft en klump i magen. Kanske därför jag inte klarar att sporta en sån klocka, trots att pengarna i praktiken finns.

Tycker det känns svårt att säga en fast procentsats också. Vad lägger man på onödig konsumtion under ett år och sätt det i relation till det istället.
 
Jag tycker som flera av er andra är inne på, att alternativkostnaden är mer intressant. vad är alternativet till att köpa en klocka för 50k? Betala av blancolån kanske är ett sundare alternativ. Hade jag köpt en klocka istället för att betala av dyra lån så hade jag haft en klump i magen. Kanske därför jag inte klarar att sporta en sån klocka, trots att pengarna i praktiken finns.

Tycker det känns svårt att säga en fast procentsats också. Vad lägger man på onödig konsumtion under ett år och sätt det i relation till det istället.

Då många inte har dyra lån så är det en helt annan femma.
Hade jag haft en massa blancolån och några värdelösa annuitetslån så hade klockor varit det sista jag hade oroat mig över.
 
Haft denna diskussion otaliga gånger med både oförstående kollegor och kompisar. Landar alltid i samma slutsats. Förutom FIRE-fascister så lägger de allra flesta massor av pengar på saker som de allra flesta andra inte förstår värdet i. Person A tycker ett par hundra lax om året för att underhålla en segelbåt är värt det. Person B betalar gärna räntan på åtta millar i lån för en fyra på Nytorget. Person C reser utomlands en gång i månaden och lägger alla pengar på det.

Det handlar ju om prioriteringar utan rätt eller fel. När jag gick ekonomiskt program på gymnasiet fick jag lära mig att man skulle ha en tillräckligt stor buffert för att inte oroa sig för om bilen gick sönder, tvättmaskinen behövde bytas och ungarna skulle ha nya overaller - samma vecka. Håller man det så är man rätt safe. Eller med moderna ekonomiska termer, tre månadslöner.

För övrigt tror jag att FIRE-människor i grunden är djupt olyckliga.
 
Haft denna diskussion otaliga gånger med både oförstående kollegor och kompisar. Landar alltid i samma slutsats. Förutom FIRE-fascister så lägger de allra flesta massor av pengar på saker som de allra flesta andra inte förstår värdet i. Person A tycker ett par hundra lax om året för att underhålla en segelbåt är värt det. Person B betalar gärna räntan på åtta millar i lån för en fyra på Nytorget. Person C reser utomlands en gång i månaden och lägger alla pengar på det.

Det handlar ju om prioriteringar utan rätt eller fel. När jag gick ekonomiskt program på gymnasiet fick jag lära mig att man skulle ha en tillräckligt stor buffert för att inte oroa sig för om bilen gick sönder, tvättmaskinen behövde bytas och ungarna skulle ha nya overaller - samma vecka. Håller man det så är man rätt safe. Eller med moderna ekonomiska termer, tre månadslöner.

För övrigt tror jag att FIRE-människor i grunden är djupt olyckliga.
Varför man skulle vara djupt olycklig över att slippa arbeta för sitt uppehälle får du gärna förklara för mig.

Däremot vägen dit kan ju vara både kort och rak eller lång och krokig.
Gör man avkall på för mycket under resans gång blir det kanske svårt att leva på avkastningen om man kunnat tjäna ännu mer på att jobba fem år till...
Lagom är nog bäst.
Både spara och samtidigt ibland unna sig det man vill ha även om det är helt onödigt
 
Varför man skulle vara djupt olycklig över att slippa arbeta för sitt uppehälle får du gärna förklara för mig.

Däremot vägen dit kan ju vara både kort och rak eller lång och krokig.
Gör man avkall på för mycket under resans gång blir det kanske svårt att leva på avkastningen om man kunnat tjäna ännu mer på att jobba fem år till...
Lagom är nog bäst.
Både spara och samtidigt ibland unna sig det man vill ha även om det är helt onödigt
Ungefär så
1000001479.jpg
 
Hehe, starka åsikter, behöver inte vara svart eller vitt du vet. Finns såklart extremfall på alla håll, både spendering och sparande.
Tror snarare att det är tvärtom, få som sparar för ekonomisk frihet för att nå status, hehe, det är nog mer som köper dyra klockor eller bilar för att få status. :)
Tror mkt på att spara på sånt som inte ger dig energi (bil, stor dyr bostad i mitt fall) och bara lyssna på dig själv vad som är viktigt för dig, men slösa på sånt som ger dig glädje (kläder, resor, restauranger, i viss mån klockor). Ramit Sethi har skrivit en bra bok om det.
 
Senast ändrad:
Ok...
Och om man nu gör som gubben överst (men med lite ekonomiskt tänkande)och uppnår FIRE vid 50 så blir man djupt olycklig?

Givetvis är det vansinne att leva som en hemlös asket och avstå allt utöver livets absoluta nödtorft för att maximera sitt sparande likaväl som att spendera så Lyxfällan blir nästa anhalt.
 
Sen NRE kan det det ju faktiskt vara så att det inte är prylar som ger en störst glädje i livet...utan när man kommer närmare att slita sig bort från att vara löneslav så får man stor frihetskänsla som är ganska skön att kunna göra lite det man själv vill. Du skrev en buffert på 3 månadslöner räcker, men då kommer du alltid vara behov av att gå till din arbetsgivare hela tiden för att ställa mat på bordet. Att försöka ta sig loss små steg i taget från ekorrhjulet är faktiskt en skön känsla som många gånger väger upp en dyr pryl. Men man ska testa och göra vad fan man vill såklart, men många gånger har man starka åsikter om sånt man kanske inte riktigt vet så mkt om. :)
 
Jag tycker ändå NRE har en poäng i att många av dom som lever i FIRE tankar tycks bli väldigt extrema i sitt sätt att leva. Kan man ta sig dit utan enorma uppoffringar är det ju en sak men att leva halva sitt liv i väntan på att slippa jobba tror jag blir lite som att vänta pp pension och upptäcka att det var roligare att ha ett jobb att gå till.
 
Jag tycker ändå NRE har en poäng i att många av dom som lever i FIRE tankar tycks bli väldigt extrema i sitt sätt att leva. Kan man ta sig dit utan enorma uppoffringar är det ju en sak men att leva halva sitt liv i väntan på att slippa jobba tror jag blir lite som att vänta pp pension och upptäcka att det var roligare att ha ett jobb att gå till.

Att sänka sin levnadsstandard idag för att bara leva som vanligt när man blir pensionär är inget som passar mig.

Jag blåser av allt för mycket pengar varje månad och har bara sparande de gånger det råkar bli över lite pengar.
Tänkte fimpa huslånet innan jag blir 50, eller strax efter.
Det hade säkert varit mer ekonomiskt att investera pengarna, men det skiter jag fullständigt i.
Största utgifterna är boende, resa och mat. Mellan 500k-600k skulle jag tippa att det går på. Resten går till annat trams och ibland blir det över någon krona.
Frun däremot kastar däremot in det mesta av lönen på sparkontot.

En del månader är billiga, en del månader är dyra. Vissa år är billiga och vissa är dyra.

Klockor är som regel inte någon större utgiftspost. 2024 blev det ca 400k, men det här året blir det nog 0kr.
 
Jag tycker ändå NRE har en poäng i att många av dom som lever i FIRE tankar tycks bli väldigt extrema i sitt sätt att leva. Kan man ta sig dit utan enorma uppoffringar är det ju en sak men att leva halva sitt liv i väntan på att slippa jobba tror jag blir lite som att vänta pp pension och upptäcka att det var roligare att ha ett jobb att gå till.
Absolut, det tycker jag är lika dumt som att spendera varje krona av sin lön och hoppas staten finns där och tar hand om en.... sen när man blir pensionär så klagar många att inte de får så mkt från staten för att de inte klarat av att ta hand om sig själva och sparat lite under livet...
Allt extremt är mindre bra, men tänk om man hade sparat mellan 10-20 % i nån enkel indexfond under sina arbetsliv, skulle ge fantastiska resultat och man offrar inte alls så mkt om man tänker till kring sin ekonomi.

Jag har följt bloggen miljonär innan 30 i flera år, inget för mig, alldeles för extremt sätt att leva för mig, men ganska intressant att följa den ändå måste jag säga.
Folk har i alla år haft så sjukt mkt kommentarer och kritik att han förkastar sitt liv och inte lever i nuet....han har alltid mått rätt bra, gick i pension vid 38 års ålder med en rätt normal lön. Han lever nu i ett hus utanför stockholm, skriver böcker, har lite föreläsningar, tränar rätt mkt på sin fritid och mår rätt bra verkar det som. Säger inte att jag skulle leva som honom men när många människor har så starka åsikter om när man går utanför ramarna tror iaf jag att det en del gånger handlar om avundsjuka för att de själva sitter fast i hus, sommarstuga, båtar, bilar, familjer med enorma fasta kostnader där jag inte tror att precis alla dessa kostnader ger enorm glädje.
 
Kul diskussion ändå. Den viktigaste slutsatsen är väl att var och en måste fatta dom beslut som passar en själv bäst men gärna med lite tanke och framförhållning så att man inte blir negativt överaskad av konsekvenserna av dom beslut men fattat.
 
Absolut, det tycker jag är lika dumt som att spendera varje krona av sin lön och hoppas staten finns där och tar hand om en.... sen när man blir pensionär så klagar många att inte de får så mkt från staten för att de inte klarat av att ta hand om sig själva och sparat lite under livet...
Allt extremt är mindre bra, men tänk om man hade sparat mellan 10-20 % i nån enkel indexfond under sina arbetsliv, skulle ge fantastiska resultat och man offrar inte alls så mkt om man tänker till kring sin ekonomi.

Jag har följt bloggen miljonär innan 30 i flera år, inget för mig, alldeles för extremt sätt att leva för mig, men ganska intressant att följa den ändå måste jag säga.
Folk har i alla år haft så sjukt mkt kommentarer och kritik att han förkastar sitt liv och inte lever i nuet....han har alltid mått rätt bra, gick i pension vid 38 års ålder med en rätt normal lön. Han lever nu i ett hus utanför stockholm, skriver böcker, har lite föreläsningar, tränar rätt mkt på sin fritid och mår rätt bra verkar det som. Säger inte att jag skulle leva som honom men när många människor har så starka åsikter om när man går utanför ramarna tror iaf jag att det en del gånger handlar om avundsjuka för att de själva sitter fast i hus, sommarstuga, båtar, bilar, familjer med enorma fasta kostnader där jag inte tror att precis alla dessa kostnader ger enorm glädje.

När jag var ca 30år fick jag frågan hur mycket pengar jag skulle behöva för att gå i pension på dagen. Svaret var minst 40 mille.
Folk tyckte att jag var lite väl ”girig”.
Hade jag vetat det jag vet idag så hade jag nog svarat minst 80 mille.
Utan jobb så är det extremt dyrt att leva när tristessen kommer. Jag kan inte köra mitt eget race då familjen i övrigt även dessa får stå ut med min tristess.
Tidigare jobbade jag offshore. 2v jobb och 4v ledigt.
Helvete så dyrt det var.
 
Tillbaka
Topp