Kan inte säga vilken paragraf det är om det var vad du menade. Men det är en garanti som är utfärdad från fabrik och sedan följer med produkten genom importör och återförsäljare till kund. Om du läser exemplet ovan från Tudor så står det tydligt att kravet är ett korrekt ifyllt garantikort och där står inte köparens namn med. Du behöver inte vissa ett kvitto vid garantiärenden alltså kan de inte se vem som var första kunden även om de ville. Till skillnad från andra exemplet där de kan kräva att du ska vissa att du är första köparen.
Jo, i fallet begagnade varor tog jag för givet att vi pratade köp från privatperson. Jag skulle väl tro att reklamationsrätten förbrukas om man köper en begagnad vara av en näringsidkare, det är ju trots allt näringsidkaren (eller någon annan) som är den förste köparen.
Men jag är ju ingen konsument-jurist och någon lagbok känner jag inte för att läsa så jag kan ha fel...[/quote]
Konsumentköplagen gäller även vid köp av begagnade varor från en näringsidkare. Dock är det svårare att få genom ett klagomål efter som begagnat säljs i befintligt skick. Dolda fel kan däremot reklameras. Har ett eget exempel på det när jag köpte en begagnad båt av en båthandlare. Det var ett ankarspel som var felaktigt installerat vilket inte märktes först och det krävde en hel del felsökning innan jag det gick att se vad felet var. Där var det alltså ett dolt fel i form av en felaktig installation som var allt för komplicerad att hitta för att de skulle kunna hävda att köparen (jag) hade försummat undersökningsplikten vid köpet. Så de fick stå för kostande att åtgärda det trots att de i början försökte slingra sig ur det.
Köp från privatperson finns inte något sånt skydd om inte säljaren ljuger i beskrivningen eller medvetet döljer allvarliga fel som han vet om. Men då är vi inne på bedrägligt beteende och det är en annan fråga.[/quote]
Att det skulle vara svårare att få igenom klagomål på begagnade varor som en konsument köpt av en näringsidkare stämmer inte rent juridiskt. Om vi bortser ifrån möjligheten att näringsidkaren lämnat garanti på en begagnad vara och istället bara tittar på reklamationsrätten så är 17 § i Konsumentköplagen ganska tydlig: "Även om en vara har sålts i "befintligt skick" eller med ett
liknande allmänt förbehåll, skall den anses felaktig, om den är i sämre skick än köparen med hänsyn till varans pris och övriga omständigheter med fog har kunnat förutsätta.". Begreppet "Befintligt skick" är ganska tandlöst att använda som säljare i ett sådant fall. Konsumenten som är köpare har förvisso en undersökningsplikt, men skyddas samtidigt av stycket "om den är i sämre skick än köparen med
hänsyn till varans pris och övriga omständigheter med fog har kunnat förutsätta". Sedan handlar det som vanligt om skillnaden mellan att
ha rätt och om att
få rätt, men jag pratar endast juridik nu.
När det gäller köp av en privatperson gäller köplagen, och även här behandlas begreppet befintligt skick. Jag saxar från 19 §:
"Även om varan har sålts i "befintligt skick" eller med ett liknande allmänt förbehåll skall den anses felaktig, om
1. varan inte överensstämmer med sådana
uppgifter om dess egenskaper eller användning som
säljaren har lämnat före köpet och som kan antas ha inverkat på köpet,
2. säljaren före köpet har
underlåtit att upplysa köparen om ett sådant
väsentligt förhållande rörande varans egenskaper eller användning som han
måste antas ha känt till och som köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om, under förutsättning att underlåtenheten kan antas ha inverkat på köpet, eller
3. varan är i
väsentligt sämre skick än köparen med hänsyn till varans pris och övriga omständigheter med fog har kunnat förutsätta."
Det finns alltså tre olika rekvisit som kan uppfyllas, och kollar man på det tredje stycket så är det tydligt att det förväntade skickat på en begagnad vara enligt köplagen hänger ihop med priset. Köper man en båt för 50k som normalt borde anses kosta 100k (begagnat alltså) så får man som köpare inse att skicket kan förväntas vara i linje med varans pris. Köper man en bil av en privatperson för en summa pengar som ligger i linje med vad en begagnad bil av just den årsmodellen, miltal etc. bör kosta och det dagen efter visar sig att den inte är i det förväntade skicket har man all rätt enligt lagen att få ersättning för detta eller eventuellt häva köpet beroende på alla omständigheter. Det råder fortfarande undersökningsplikt för köparen, men tredje stycket täcker in sådant som inte är uppenbara fel vid en undersökning av varan. Så, här är mani princip lika skyddad som köpare som vid köp från näringsidkare. Återigen enligt lagen, inte nödvändigtvis rent praktiskt.
När det gäller begreppet "bedrägligt beteende" i samband med att ljuga om en varas faktiskt skick eller brister så är nog "bedrägeri" mer tillämpligt om vi pratar bilar, båtar och dyra klockor. Bedrägligt beteende avser sådant som kan jämställas med snatteri. Men, det är en helt annan sak...