• Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se

    Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
    Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.

    Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.

    Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!

    /Hook & Leben

Göra klockor vattentäta (i efterhand)

Ja bakboetten borde inte vara några problem. Kronan verkar mest logiskt eftersom om det är någon packning som tar stryk pga. slitage så är det den i kombination med att bommen utgör en väg genom packningar osv.

Hade varit intressant att trycktesta en välbyggd 30 m klocka till max. Jag är övertygad om att vad som anges ang. wr har lika mycket har att göra med vad som passar klocktypen och gammal hävd än vad som är den faktiska tätheten, hur nu den ska definieras.
Ex. skulle säkert både Seikos Skxer och Subar kunna lägga till en 100 m på utan större bekymmer.
Var det inte nån som gjorde ett sånt test? Har för mig det var en sub och resultatet blev att locket trycktes in. Vet inte vid vilket ”djup”.
 
Ja bakboetten borde inte vara några problem. Kronan verkar mest logiskt eftersom om det är någon packning som tar stryk pga. slitage så är det den i kombination med att bommen utgör en väg genom packningar osv.

Hade varit intressant att trycktesta en välbyggd 30 m klocka till max. Jag är övertygad om att vad som anges ang. wr har lika mycket har att göra med vad som passar klocktypen och gammal hävd än vad som är den faktiska tätheten, hur nu den ska definieras.
Ex. skulle säkert både Seikos Skxer och Subar kunna lägga till en 100 m på utan större bekymmer.

I 99% av fallen har ställaxeln ingen kontakt alls med packningen!
Packningen sitter inuti kronan runt halsen inne i kronan som gängan är innanför alternativt kring kronhalsen på boetten!
Men ja, det finns 1% som är udda!
 
Ja bakboetten borde inte vara några problem. Kronan verkar mest logiskt eftersom om det är någon packning som tar stryk pga. slitage så är det den i kombination med att bommen utgör en väg genom packningar osv.

Hade varit intressant att trycktesta en välbyggd 30 m klocka till max. Jag är övertygad om att vad som anges ang. wr har lika mycket har att göra med vad som passar klocktypen och gammal hävd än vad som är den faktiska tätheten, hur nu den ska definieras.
Ex. skulle säkert både Seikos Skxer och Subar kunna lägga till en 100 m på utan större bekymmer.
Kronans packningar utsätts helt klart för mest slitage ja. Förutom på ploprofen så är det ju både tryck och rörelse som packningen utsätts för vid användande av kronan. Men att kronan skulle gå igenom förstår jag inte, samma gäller ju boettlock?

Oftast är det glas som spricker eller boettlock som deformeras. Är klockan bara tät och har någorlunda vettig konstruktion blir de oftast bara tätare desto högre tryck de utsätts för. Seiko sägs väl tåla dubbla utsatta och skulle gissa att många seriösa tillverkare ligger däromkring.
 
I vissa fall ja, men beroende på modell så är det bakboetten som kan läcka mest. Små ytor är i min erfarenhet lättare!
Tryckknappar, kronor osv. antingen så tätar de som de ska eller så är packningen defekt.
Bakboettspackningar kan vara lite ner bråkiga, men det är inte regel.
Oftast är det dock via kronan men i många fall är kunden omedveten/låtsas som det att kronan är skadad/sne.

Vi trycktestar ALLA klockor som påvisar spår av invändig fukt, framförallt dem med avsevärt vattenskada innan vi ens öppnar dem. Är de helt täta då så måste vi utgå ifrån att kunden agerat felaktigt så som att kronan vart utdragen/använder krona/tryckknappar i eller direkt efter klockan vart under vatten.

Är klockan helt här när vi får in den och inte har några synliga skador så är det omöjligt att säga rakt ut vad som orsakat detta tyvärr!
Om ni får in en dykarklocka som läckt och den klarar ett torrt trycktest. Gör ni då ytterligare ett test i vatten för att se om det uppstår en läcka eller nöjer ni er med det torra testet.
 
Om ni får in en dykarklocka som läckt och den klarar ett torrt trycktest. Gör ni då ytterligare ett test i vatten för att se om det uppstår en läcka eller nöjer ni er med det torra testet.

Personligen testar jag samtliga klockor tre gånger.
1. I samband med kostnadsförslag, innan jag ens öppnar klockan. (Om det inte är uppenbart så som avslagen tryckknapp eller krossat glas.)
2. Komplett boett utan verk i vattenkammare.
3. Efter service är komplett och helt monterad i vanligt trycktest med luft.

För min del så fungerar det väl och jag vet att många kollegor jobbar likadant.

Så ja, jag gör ett ytterligare test utan verk/tavla i vattenkammare för att se vart den eventuellt läcker.
 
Detta har diskuterats rätt flitigt, citerar därför mig själv från i morse.
Det kan jag väl göra. Vattentät används inte som definition längre och har inte gjort det på länge just för att det är ett missvisande ord, detta har uttryckts tydligt i samtliga ISO-bestämmelserna.
Det står inte ”waterproof” någonstans och har inte gjort det sedan cirka 1970. När de nya bestämmelserna infördes 1969 fick tillverkarna något år på sig att ändra på sida tavlor.

Hörde att @Denke och hans radarkompis sa ”vattentät” flera gånger under förra pod-avsnittet vilket givetvis är helt fel, säljer man klockor så bör man använda rätt termer oavsett vad ”andra” säger.
Ordklyveri kan tyckas men det är en stor skillnad. Vattentätt är ett statiskt tillstånd. En sluten behållare kan vara vattentät, en klocka blir aldrig vattentät. Om en klocka tål vatten eller inte är inte ett statiskt tillstånd. Är allt optimalt (packningar fräscha osv) så är klockan tät, annars är den inte tät. Därför säger man sedan länge (se ovan) vattenresistent, inte vattentät.

De två vanligaste standarderna vad gäller klockor och vattenresistens är ISO2281 och ISO6425, här beskrivs tydligt skillnaderna mellan ”tät” och resistent”. I princip alla seriösa tillverkare använder sig att dessa standarder och utifrån 2281 SKA en klocka med 30m WR klara det den är märkt till, alltså 30m.

Det finns dock några undantag.
Exempel: Tag Heuer Connected, den marknadsförs vara vattenresistent men de satte vattenresistensen utifrån en annan standard än ISO
60E04EE6-5C0C-4340-B60A-39E4B690884A.jpeg

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Kapslingsklassning
 
Kronans packningar utsätts helt klart för mest slitage ja. Förutom på ploprofen så är det ju både tryck och rörelse som packningen utsätts för vid användande av kronan. Men att kronan skulle gå igenom förstår jag inte, samma gäller ju boettlock?

Oftast är det glas som spricker eller boettlock som deformeras. Är klockan bara tät och har någorlunda vettig konstruktion blir de oftast bara tätare desto högre tryck de utsätts för. Seiko sägs väl tåla dubbla utsatta och skulle gissa att många seriösa tillverkare ligger däromkring.
I 99% av fallen har ställaxeln ingen kontakt alls med packningen!
Packningen sitter inuti kronan runt halsen inne i kronan som gängan är innanför alternativt kring kronhalsen på boetten!
Men ja, det finns 1% som är udda!

Jag syftade på de packningar som sitter inne i en halsen på triplock, så det var kanske dumt uttryckt. Om kronan är ute eller packningen uppe i kronan är sliten måste dessa ha ett otacksamt jobb då de inte spänns på plats samt att där är rörelse när man rör på kronan.
Men det hade ju varit intressant att veta var en klocka oftast läcker, speciellt nyare och speciellt nu i tider av Planetocean gate.
 
Detta har diskuterats rätt flitigt, citerar därför mig själv från i morse.

Ordklyveri kan tyckas men det är en stor skillnad. Vattentätt är ett statiskt tillstånd. En sluten behållare kan vara vattentät, en klocka blir aldrig vattentät. Om en klocka tål vatten eller inte är inte ett statiskt tillstånd. Är allt optimalt (packningar fräscha osv) så är klockan tät, annars är den inte tät. Därför säger man sedan länge (se ovan) vattenresistent, inte vattentät.

De två vanligaste standarderna vad gäller klockor och vattenresistens är ISO2281 och ISO6425, här beskrivs tydligt skillnaderna mellan ”tät” och resistent”. I princip alla seriösa tillverkare använder sig att dessa standarder och utifrån 2281 SKA en klocka med 30m WR klara det den är märkt till, alltså 30m.

Det finns dock några undantag.
Exempel: Tag Heuer Connected, den marknadsförs vara vattenresistent men de satte vattenresistensen utifrån en annan standard än ISO
60E04EE6-5C0C-4340-B60A-39E4B690884A.jpeg

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Kapslingsklassning
Nu är jag lite lat, men kan du länka till var man definierar waterproof/resistent?
 
Nu är jag lite lat, men kan du länka till var man definierar waterproof/resistent?
Skrev lite slarvigt. Innan 1969 använde i princip alla termen ”waterproof”. Eftersom den termen ansågs statisk och missvisande skapade ISO riktlinjer för vad “water resistant” är och gjorde upp tydliga riktlinjer för att märkningen ”resist” skulle användas, därmed eliminerade de begreppet ”waterproof”/vattentät. Med andra ord finns det en definition av vattenresistens hos klockor och hur märkning och annat ska tillämpas. Waterproof ska ju inte tillämpas och är därmed inte definierat.

Denna artikel sammanfattar ISO 22810 som kom 2010 hyfsat.
https://www.iso.org/news/2010/11/Ref1367.html
 
Skrev lite slarvigt. Innan 1969 använde i princip alla termen ”waterproof”. Eftersom den termen ansågs statisk och missvisande skapade ISO riktlinjer för vad “water resistant” är och gjorde upp tydliga riktlinjer för att märkningen ”resist” skulle användas, därmed eliminerade de begreppet ”waterproof”/vattentät. Med andra ord finns det en definition av vattenresistens hos klockor och hur märkning och annat ska tillämpas. Waterproof ska ju inte tillämpas och är därmed inte definierat.

Denna artikel sammanfattar ISO 22810 som kom 2010 hyfsat.
https://www.iso.org/news/2010/11/Ref1367.html

Alltså fritt fram att dyka till 30 m om det står 30 m på tavlan!? Under förutsättning att ISOn följes dvs.
"For example, if a watch is said to be “water resistant” to 30 meters (100 feet), this means that for all aquatic activities down to a depth of 30 meters the watch case should not leak."
 
Tillbaka
Topp