Sökte men hittade inget i historiken.
Paniken är total just nu. Jag kan vid något svagt (men ganska glatt då jag hade ett par öl i kistan) tillfälle sagt ja till att springa Tough och kan nu med lätthet konstatera att det är drygt två veckor kvar. Detta är första gången jag löper ett hinderlopp och har noll koll på tekniker.
Jag inser att jag inte kommer ta några medaljer utan nu handlar det enbart om att överleva.
Gissar att teknik (repklättring, monkeybars etc) är där jag borde lägga fokus eftersom jag knappast kommer kunna justera några fysiska förutsättningar på tvenne veckor.
Mina förutsättningar just nu:
- 185 cm lång.
- Tar milen runt 53 minuter (mår bäst om jag kan få springa den på det dubbla).
- Kan maxa 120 kg i bänk kanske (kör 3x10 på 80) i vanliga fall.
- Har inga problem med att köra 10x10 pull ups mm.
- Ganska klena ben sett till explosiv styrka och ännu svagare psyke.
Är loppet genomförbart eller bör jag med hedern i behåll slå av ena knäskålen med en soppskål och låta detta vara skälet till att jag tyvärr inte kan vara med?
Vad ska jag tänka på och på vad ska jag lägga krutet under kommande dagar?
Edit: man skulle ju kunna tro att jag även nu lapat rusdrycker av stavningen att döma.
Paniken är total just nu. Jag kan vid något svagt (men ganska glatt då jag hade ett par öl i kistan) tillfälle sagt ja till att springa Tough och kan nu med lätthet konstatera att det är drygt två veckor kvar. Detta är första gången jag löper ett hinderlopp och har noll koll på tekniker.
Jag inser att jag inte kommer ta några medaljer utan nu handlar det enbart om att överleva.
Gissar att teknik (repklättring, monkeybars etc) är där jag borde lägga fokus eftersom jag knappast kommer kunna justera några fysiska förutsättningar på tvenne veckor.
Mina förutsättningar just nu:
- 185 cm lång.
- Tar milen runt 53 minuter (mår bäst om jag kan få springa den på det dubbla).
- Kan maxa 120 kg i bänk kanske (kör 3x10 på 80) i vanliga fall.
- Har inga problem med att köra 10x10 pull ups mm.
- Ganska klena ben sett till explosiv styrka och ännu svagare psyke.
Är loppet genomförbart eller bör jag med hedern i behåll slå av ena knäskålen med en soppskål och låta detta vara skälet till att jag tyvärr inte kan vara med?
Vad ska jag tänka på och på vad ska jag lägga krutet under kommande dagar?
Edit: man skulle ju kunna tro att jag även nu lapat rusdrycker av stavningen att döma.
Senast ändrad: