Efter att även denna sommar fått mitt hjärta krossat och mina semesterplaner grusade satt jag hemma i Högdalen med fyra dagars ledighet framför mig. Utan särskilt lång betänketid bestämde jag mig därför att ta en weekend i Hong Kong för att besöka min platonska kärlek och livskamrat. Mitt klockintresse är tyvärr obefintligt nuförtiden, så det här blir inte mycket till klocktråd. På armen bär jag den enda klocka jag inte sålt för att finansiera det rövarliv jag levt senaste året. Den har hängt med en del: backpacking och klättring i Thailand, klättring i Sverige och hippiestränder på Teneriffa. Möjligheten att se två tidszoner är förvånasvärt bra att ha. Här med blodig vridring efter en otäck mopedolycka på Koh Lanta.
Den 16 timmar långa resan var en smärtfri, nästan bekväm, historia. Turkish Airways bjöd på service av den gamla skolan; perfekt för en kolonialresa som denna. Nåväl, här kommer lite bilder från igår:
Idag var det dags för shopping. Hong Kongs lyxshopping är helt absurd. Jag har bott i London och varit där typ 10 gånger senaste åren, men det kommer inte ens i närheten. Klockshoppingen är givetvis bortom allt som går att föreställa sig. Såg tre Vacheron-butiker, säkert fem Rolex-butiker och oändligt mycket Chanel, Prada, LV etc. Gråhandlarna var intressantast och priserna såg humana ut, men jag provade inget och tog nästan inga bilder.
Hong Kong är varmt. Varmt som fan. Jag vägrade dock shorts och t-shirt och var uteslutande klädd i Engineered Garments. Snyggt, dyrt och japanskt gubbhipstervettigt, tyckte jag. Det höll några timmar innan jag gav upp och köpte två par gubbsmarta klättershorts på Uniqlo.
Tillbaka till shoppingen. Att Hong Kong är det nya Tokyo när det gäller streetwear är ingen hemlighet. Folk klär sig väldigt, väldigt bra och hippt. Japansk streetwear och sneakers dominerar, och klockvalen är genomgående vettiga.
Den första butiken jag besökte var TI, som hade allt från Gosha och WTAPS till Julius och RO. Samt en hel våning koreanska fuccboi-märken jag aldrig hört talas om.
Bape och Off-White skippade jag av självklara stilmässiga skäl. Besökte dock dessa senare på kvällen, men blev lika oimponerad som vanligt.
Nästa utflykt var till ett område på Kowloon-sidan, långt från shoppingområdena. I ett nedgånget köpcenter utan skyltar ligger Conceptshop och Human Behaviour, båda gråhandlare av främst japansk streetwear. Dessa butiker var riktigt märkliga och inte alls gjorda för besökare, då de främst är näthandlare. Framförallt Conceptshop var riktigt sjukt, med kläder och prylar i drivor. Inget ställe man hänger och letar grejer i, men de har sjukt mycket ovanliga pjäser som sällan dyker upp i nyskick på annat håll. Hade velat köpa lite Goros, men har ingen lust att svälta resten av sommaren. Human Behaviour har bara Visvim, ett märke jag inte är särskilt intresserad av.
Kul att se kläder för hundratusentals kronor i ett så slitet gammalt köpcenter. Fanns även en butik med massor av gamla leicaprylar för ytterligare hundratusentals kronor.
Mer följer!
Den 16 timmar långa resan var en smärtfri, nästan bekväm, historia. Turkish Airways bjöd på service av den gamla skolan; perfekt för en kolonialresa som denna. Nåväl, här kommer lite bilder från igår:
Idag var det dags för shopping. Hong Kongs lyxshopping är helt absurd. Jag har bott i London och varit där typ 10 gånger senaste åren, men det kommer inte ens i närheten. Klockshoppingen är givetvis bortom allt som går att föreställa sig. Såg tre Vacheron-butiker, säkert fem Rolex-butiker och oändligt mycket Chanel, Prada, LV etc. Gråhandlarna var intressantast och priserna såg humana ut, men jag provade inget och tog nästan inga bilder.
Hong Kong är varmt. Varmt som fan. Jag vägrade dock shorts och t-shirt och var uteslutande klädd i Engineered Garments. Snyggt, dyrt och japanskt gubbhipstervettigt, tyckte jag. Det höll några timmar innan jag gav upp och köpte två par gubbsmarta klättershorts på Uniqlo.
Tillbaka till shoppingen. Att Hong Kong är det nya Tokyo när det gäller streetwear är ingen hemlighet. Folk klär sig väldigt, väldigt bra och hippt. Japansk streetwear och sneakers dominerar, och klockvalen är genomgående vettiga.
Den första butiken jag besökte var TI, som hade allt från Gosha och WTAPS till Julius och RO. Samt en hel våning koreanska fuccboi-märken jag aldrig hört talas om.
Bape och Off-White skippade jag av självklara stilmässiga skäl. Besökte dock dessa senare på kvällen, men blev lika oimponerad som vanligt.
Nästa utflykt var till ett område på Kowloon-sidan, långt från shoppingområdena. I ett nedgånget köpcenter utan skyltar ligger Conceptshop och Human Behaviour, båda gråhandlare av främst japansk streetwear. Dessa butiker var riktigt märkliga och inte alls gjorda för besökare, då de främst är näthandlare. Framförallt Conceptshop var riktigt sjukt, med kläder och prylar i drivor. Inget ställe man hänger och letar grejer i, men de har sjukt mycket ovanliga pjäser som sällan dyker upp i nyskick på annat håll. Hade velat köpa lite Goros, men har ingen lust att svälta resten av sommaren. Human Behaviour har bara Visvim, ett märke jag inte är särskilt intresserad av.
Kul att se kläder för hundratusentals kronor i ett så slitet gammalt köpcenter. Fanns även en butik med massor av gamla leicaprylar för ytterligare hundratusentals kronor.
Mer följer!
Senast ändrad: