Klockor med affektionsvärde!

[Jonulf]

Ja absolut på din fråga! Enda klockan jag har i dagsläget som stannar är min första ”riktiga” klocka.

Longines conquest
Köpte den 2010 när jag jag var klar med KTH. Visste inte mycket om klockor då så för mig var det en rejäl investering i ett armbandsur tyckte jag då. Sen var man fast i det här fantastiska träsket

Stor jävel som tyvärr inte får mycket handledstid. Åker på när andra klockor är inlämnade på service eller när alla favoriter är sålda med jakt på nytt. Kostar alltid ett batteribyte och trycktest hos KM globen när den ska användas med det är den värd!

 

[Tibbe]

Hittade denna i en låda hos min far, ”lånade” och restaurerade.
Han blev själaglad när jag gav den tillbaka, det var hans första riktiga klocka som han köpte tidigt 60-tal i Tyskland.
Han vägrade att ta tillbaka klockan med löftet om att min son en dag skall få klockan

Jag använder den emellanåt som kontrast till mina mer moderna ur.

 

[v0n]

Ja jag tycker affektionsvärde är överskattat. Sålde morfars gamla seamaster ganska nyligen med gott samvete.
Har minnena jag behöver i huvudet utan att för den skull behöva ha en oanvändbar (för mig) klocka liggandes i en låda.
Flummigt kanske, men för mig har dofter/miljöer/platser större värde än prylar.

 

[Adro]

Det betyder ingenting för mig alls.
Har varken familj eller släkt att få något med ”affektionsvärde” från

 

[tokful]

Har två klockor som bringar ett stor affektions värde. Dels en gammal Citizen(80-tal) som jag gav min mamma tidigt in i mitt klockintresse som hon bar.
Samt hennes Certina 18k quartz "25 år av tjänst" som hon tyvärr aldrig hann bära. Dessa gör jag mig aldrig av med!

 

[leben]

Fick denna speedy -69 i present för många år sen (gjorde iofs inköpet själv).
Upptäckte bara för en stund sen att det var en ”220 bezel”........
Används inte ofta men idag sitter den där.

 

[JDQ]

Fick en bb36 i examenspresent från mina föräldrar för lite mer än 2,5 år sedan(inköpt på chans utan att ens fråga vad jag önskade mig, vilket gjorde mig väldigt förvånad när jag öppna paketet). Den enda klockan som garanterat kommer att stanna i samlingen

 

[v0n]

Fick en bb36 i examenspresent från mina föräldrar för lite mer än 2,5 år sedan(inköpt på chans utan att ens fråga vad jag önskade mig, vilket gjorde mig väldigt förvånad när jag öppna paketet). Den enda klockan som garanterat kommer att stanna i samlingen

Nice, själv fick man en mikrovågsugn och några kaffekoppar
Tänkte faktiskt anamma dina föräldrars ide' med klockor till mina tre barn när de blir större, känns som en bra grej helt klart.
(älskar min bb36 också btw )

 

[TobiasD]

Fick en bb36 i examenspresent från mina föräldrar för lite mer än 2,5 år sedan(inköpt på chans utan att ens fråga vad jag önskade mig, vilket gjorde mig väldigt förvånad när jag öppna paketet). Den enda klockan som garanterat kommer att stanna i samlingen

Bra smak

 

[TobiasD]

Jag har tre klockor som har högt affektionsvärde för mig.
Den första klockan är från min morfar, likt din @Affe så dog han innan jag kunde skapa minnen med honom.
Det är en Eterna Q. Årtal är jag inte helt säker på, men kring sena 70 till 80-talet borde den vara från. Det är en klocka han fick av staten efter att ha jobbat med dem i många år.

Jag har kvar lådan

Det är alltså en 18K guldklocka som är supertunn med kvartsverk. Klockan tickar på som den ska och är i mycket fint skick. Morfar bar nog inte denna så mycket.

Nästa är också en klocka från morfar. En Omega kaliber 410, referens CK2691. Min mamma gick igenom lite saker då hon letade efter ett smycke hon fått från sin mamma. Där hittade hon en plastpåse med en denna omega i. Utan glas och rejält patinerad. Klockan hade gått sönder (uppdragsmekanismen) och sedan lagts ner i lådan. Morfar ville väl inte spendera pengarna på att fixa den. Den är från 50-talet och är en handuppdragen klocka med sub-second. Som sagt och som ni ser är den rejält patinerad. Men mekaniskt är den i nästan ett perfekt skick. Urmakaren var förvånad att den var så fin i verket. Efter att jag hittat den skickade jag den då till urmakaren som satte på originalglas, reparerade uppdragningsmekanismen och servade den. En mycket fin modell, tycker jag.

Den tredje klockan med högt affektionsvärde för mig är min Tudor Date Day referens M56000. Det är inget jag fått av någon eller hittat i någon bortglömd låda. Utan det är en klocka jag själv tjänat ihop pengar till och köpt till mig själv som 18-årspresent. Att fylla arton innebär mycket. Man är fri, man kan göra vad man vill, man kan starta företag, ma kan köra bil, man kan dricka. Det innebär ett ansvar, men ger en också mycket frihet. Betyder mycket för mig. Denna kommer aldrig lämna. Jag har sålt alldeles för många klockor jag egentligen kanske inte skulle sålt. Så jag har lärt mig en läxa, så denna lämnar aldrig

En bild på de tre tillsammans

 

[URsinne]

Jag hör väl till de mer materialistiskt sinnade som föremål och inte minst klockor som funnits med över några generationer har ett värde för utöver det begränsade ekonomiska. Två armbandsur som kommer att vara kvar hos mig.

Omegan som funnits med längre än jag i familjen...

Den klassiska statliga manuella Tre kronor-Certinan i 18k. 1968 har det sagts. Boxen finns kvar. Vanlig, trevlig och användbar.

 

[riotvan]

Min första mekaniska klocka. En examenspresent från mina föräldrar. Jag hade fram till dess sprungit runt med parfymklockor runt handleden. Plastiga quartzare som jag klippt till på vid olika designbutiker, museishoppar osv. Förstod verkligen inte varför folk la så hutlösa summor på något som "bara visar tiden".

Sedan kom dagen då jag tog examen som arkitekt och hade hela familjen nere i Lund för att delta under min sista presentation. Efter att ha fått mitt examensbevis drog vi ner till en restaurang i stan där de överlämnade en svart låda med texten IWC på. Jag hade hört talas om varumärket men hade nog egentligen inte koll på att de tillverkade klockor. Men när jag väl fällde upp locket och fick se klockan, känna doften av läderbandet, det mekaniska ljudet från uppvridet och den där härliga tyngden som mina plastklockor hade saknat så var det lite samma känsla som när Harry Potter fick sin trollstav i första boken, jag förstod i princip genast att det var något smått magiskt med mekaniska klockor. 1000-tals timmar av läsande, scrollande och köp/sälj senare så sitter man nu här på detta forum och nördar ner sig dagligen

Hade mina päron vetat att denna gåva skulle driva ner mig så långt ner i kaninhålet som det gjort tror jag nog att de hade valt en annan present... men jag är glad

 

[bvb]

Under en period hade mina ärvda klockor inget stort affektionsvärde och jag funderade i perioder på att sälja. Nu har jag tänkt om och kommer aldrig sälja dem.

 

[Script]

Har tyvärr ingen klocka jag ärvt eller fått med något särskilt @Affe -ktionsvärde men min barn kommer förhoppningsvis ha. Om jag får några

 

[xgutless]

Min första klocka mekaniska klocka. En examenspresent från mina föräldrar. Jag hade fram till dess sprungit runt med parfymklockor runt handleden. Plastiga quartzare som jag klippt till på vid olika designbutiker, museishoppar osv. Förstod verkligen inte varför folk la så hutlösa summor på något som "bara visar tiden".

Sedan kom dagen då jag tog examen som arkitekt och hade hela familjen nere i Lund för att delta under min sista presentation. Efter att ha fått mitt examensbevis drog vi ner till en restaurang i stan där de överlämnade en svart låda med texten IWC på. Jag hade hört talas om varumärket men hade nog egentligen inte koll på att de tillverkade klockor. Men när jag väl fällde upp locket och fick se klockan, känna doften av läderbandet, det mekaniska ljudet från uppvridet och den där härliga tyngden som mina plastklockor hade saknat så var det lite samma känsla som när Harry Potter fick sin trollstav i första boken, jag förstod i princip genast att det var något smått magiskt med mekaniska klockor. 1000-tals timmar av läsande, scrollande och köp/sälj senare så sitter man nu här på detta forum och nördar ner sig dagligen

Hade mina päron vetat att denna gåva skulle driva ner mig så långt ner i kaninhålet som det gjort tror jag nog att de hade valt en annan present... men jag är glad

Väldigt fin exampenspresent! Vill själv ha en portuguese

 

[Margarinkungen]

Har väl egentligen 2 klockor som är speciella för mig. Den ena har jag byggt själv, anpassat, nästan kastat genom oöppnade fönster innan jag var klar.

Sen har jag min reverso med ”Sinnesrobönen” graverad på baklocket.

Resten är bara tillfälliga gäster i samlingen.

 

[Lauda]

-Grym trådstart @Affe som alltid

Jag tycker att ämnet är mycket intressant och med anledning av just det startade jag också en liknande tråd för ett tag sen

Någon från admin ( @Hook eller @Leben ) kanske kan slå ihop våra trådar så att vi samlar alla trevliga inlägg om klockor med Affektionsvärde på samma ställe

Ha en bra kväll!

https://klocksnack.se/threads/klockor-som-du-fått-i-present-eller-ärvt.99931/page-2

 

[Matts]

Hittade den här i en låda hemma hos mina föräldrar. Jag lät renovera den i smyg och gav den nytt liv. Nu bär farsan den varje dag.

 

[Staafen]

Har denna efter min far som gick bort i cancer för ca. 12 år sedan. Saknar honom varje dag!

 

[Dt250]

Den här fick jag av min far när jag fyllde 18, köpt i Zurich för 40 år sedan.

 

[Dt250]

GMT fick jag 1991 när jag tog juristexamen 1501 fick min son i arv från min far och den rosa fick min fru av mig när hon fött våra barn.

 

[BarbaBaba]

Jag har en klocka min fru köpte mig i födelsedagspresent. Den säljer jag inte. PUNKT. Den är för färsk för att ha något riktigt affektionsvärde utöver att påminna om just den födelsedagen, men man säljer inte personliga gåvor ifrån nära anser jag.
Annars är just termen affektionsvärde lite speciell att svara på. Det har viss betydelse när affektionsvärdet överstiger varans värde i kombination med annat existensberättigande. Jag har exempelvis en ammunitionslåda som min morfar konverterat till verktygslåda (knappt värd virket den är gjord av). Han var snickare, och jag ärvde 4st fulla med verktyg. Efter ett inbrott i källarförrådet återstår bara en, och den har ett fått ett affektionsvärde och sparas, trots att den varken är lika funktionell eller snygg som en ny verktygslåda. Av samma morfar ärvde jag även "morfars guldklocka", en radio och en rakapparat. Det var en Arsenal i minst sagt risgt skick, och jag skruvade både den, rakapparaten och den vinylklädda Luxor transistorradion i molekyler. När jag var 13 var jag nyfiken på hur saker såg ut under skalet Jag ärvde en byrå efter min mamma, den följde mig så länge jag var singel, men har sedan sålts på annons. Den var för otidsenlig och passade inte vårt gemensamma hem Affektionsvärdet var inte tillräckligt högt för att behålla den, medans den summa den inbringade var till större glädje. En klocka är ju liten i sammanhanget och kan lätt ligga i en låda utan att störa. Jag tillhör generationen som förväntades kunna klockan när man skulle börja skolan, så klocka har jag alltid haft. Även om jag minns några av de tidigare och det skulle varit kul att ha dom kvar, så levde dom enligt devisen "av jord är du kommen, av jord ska du åter bliva"...