Kan direkt säga att jag gillar lite udda och gubbiga ur samtidigt som jag föraktar skräpmetall, men detta känner nog de flesta till här. Sålde nyligen mitt lite elegantare ur, en Cartier Americaine utan sekundvisare, och det dröjde inte många dagar innan jag hittat något nytt. Sålde även ett annat ur med Rolexlogga och två visare, så det behövdes något nytt...
Det är skillnad på vad vi ofta idag kallar dressur/kostymur och vad man gjorde förr. Nu kallas nästan alla ur utan vridring dressur och folk bär submariner till kostym. Om man då skall vara bakåtsträvare eller lite anal väljer man ett ur utan komplikationer när det skall vara fint. Skall man hårdra det är centrumsekund den första komplikationen, sedan datum osv... Att skippa sekundvisaren helt innebär dels att man kan bygga ett tunnare urverk men bidrar även till ett än elegantare ur utan den stressande sekundvisaren som rusar runt. Det är väl en gammal etikettregel att man inte skall vara varse om tiden när man är på elegantare tillställningar. Säljaren av uret delade med sig av ett tips han fått av Blancpains VD när han hade frågat om råd när det kom till klocksamlande. Undvik komplikationerna, för vi kommer ha uret mer än vad du kommer... Nog tramsat, här kommer mitt ur.
Vi börjar med insidan:
Kalibern heter 839 och lanserades 1975. Inhouse som man kan ta för givet var detta ett seriöst "ultra thin" urverk som var en uppgradering från de vi tidigare sett på marknaden. Verket är 1.85 mm tjock men det fina är ett enligt artikeln nedan har man flera smarta lösningar som innebär att det i stort presterar som de normala tjocka verken. Det är allmänt känt att de tunna verken kan prestera perfekt utanför boetten men när man passar in dem i boetten kan de bli lätt böjda och förlorar då precisionen. Mao försökte man göra de så styva man bara kunde. Kan verkligen rekommendera denna artikel nedan. Uppföljaren som artikeln handlar om, cal 849, är nästan identisk men man har gjort om bryggorna så verket får den klassiska designen och ser mycket bättre ut enligt mig.
http://people.timezone.com/library/horologium/horologium0028
http://forums.watchuseek.com/f419/quation-about-849-caliber-527885.html#post3874233
Cal 839
Cal 849
Sedan har jag inte mycket mer information om uret än, vet inte ens hur gammalt det är mer än efter 1975. Boettmaterialet är iaf 18kt vitguld, en metall jag avskyr iom att det är belagt ljusgult guld. Skall jag vara ärlig känns uret precis som ett stålur, tycker inte ädelmetallen tillför något alls. Boetten är 26 x 26 mm plus lite bandhorn. Inget stort ur men tycker det är rätt lagom till ett kvadratiskt dressur. Tack vare det tunna verket är boetten med safirglaset 4,8 mm tjockt, helt ok. Det som däremot gjorde att jag föll för uret är den trevliga strukturen på tavla och boett, en pyramidliknande struktur. som känns lite kul och lyxig. Det var allt för mig tror jag? Fyll gärna på med era ur utan sekundvisare, några borde vi väl ha här?
Lite snålt med bilder ser jag nu, kommer kanske fler vid tillfälle!
Det är skillnad på vad vi ofta idag kallar dressur/kostymur och vad man gjorde förr. Nu kallas nästan alla ur utan vridring dressur och folk bär submariner till kostym. Om man då skall vara bakåtsträvare eller lite anal väljer man ett ur utan komplikationer när det skall vara fint. Skall man hårdra det är centrumsekund den första komplikationen, sedan datum osv... Att skippa sekundvisaren helt innebär dels att man kan bygga ett tunnare urverk men bidrar även till ett än elegantare ur utan den stressande sekundvisaren som rusar runt. Det är väl en gammal etikettregel att man inte skall vara varse om tiden när man är på elegantare tillställningar. Säljaren av uret delade med sig av ett tips han fått av Blancpains VD när han hade frågat om råd när det kom till klocksamlande. Undvik komplikationerna, för vi kommer ha uret mer än vad du kommer... Nog tramsat, här kommer mitt ur.
Vi börjar med insidan:
Kalibern heter 839 och lanserades 1975. Inhouse som man kan ta för givet var detta ett seriöst "ultra thin" urverk som var en uppgradering från de vi tidigare sett på marknaden. Verket är 1.85 mm tjock men det fina är ett enligt artikeln nedan har man flera smarta lösningar som innebär att det i stort presterar som de normala tjocka verken. Det är allmänt känt att de tunna verken kan prestera perfekt utanför boetten men när man passar in dem i boetten kan de bli lätt böjda och förlorar då precisionen. Mao försökte man göra de så styva man bara kunde. Kan verkligen rekommendera denna artikel nedan. Uppföljaren som artikeln handlar om, cal 849, är nästan identisk men man har gjort om bryggorna så verket får den klassiska designen och ser mycket bättre ut enligt mig.
http://people.timezone.com/library/horologium/horologium0028
http://forums.watchuseek.com/f419/quation-about-849-caliber-527885.html#post3874233
Cal 839
Cal 849
Sedan har jag inte mycket mer information om uret än, vet inte ens hur gammalt det är mer än efter 1975. Boettmaterialet är iaf 18kt vitguld, en metall jag avskyr iom att det är belagt ljusgult guld. Skall jag vara ärlig känns uret precis som ett stålur, tycker inte ädelmetallen tillför något alls. Boetten är 26 x 26 mm plus lite bandhorn. Inget stort ur men tycker det är rätt lagom till ett kvadratiskt dressur. Tack vare det tunna verket är boetten med safirglaset 4,8 mm tjockt, helt ok. Det som däremot gjorde att jag föll för uret är den trevliga strukturen på tavla och boett, en pyramidliknande struktur. som känns lite kul och lyxig. Det var allt för mig tror jag? Fyll gärna på med era ur utan sekundvisare, några borde vi väl ha här?
Lite snålt med bilder ser jag nu, kommer kanske fler vid tillfälle!