-
Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se
Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.
Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!
/Hook & Leben
söker info om denna Jaeger le Coultre
- Trådstartare lagne
- Start datum
Hittade lite info här.
https://www.hodinkee.com/articles/jaeger-lecoultre-geophysic-1958
https://www.hodinkee.com/articles/jaeger-lecoultre-geophysic-1958
Oj, oj, oj! Det är verkligen ett intressant ur! Läs först länken ovan och sedan kan du titta på denna:
https://www.hodinkee.com/articles/on-the-block-an-original-jaeger-lecoultre-geophysic-a-true-c
Kultig modell, kul urverk och allt i högsta kvalitet! Lite osäker dock om det är originaltrycket på din tavla men det kan jag alldeles för lite om för att uttala mig egentligen. Har lite hög puls här faktiskt men kan detta vara en av endast 30 st producerade exemplar? Det är ett manuellt verk i uret?
https://www.hodinkee.com/articles/on-the-block-an-original-jaeger-lecoultre-geophysic-a-true-c
Kultig modell, kul urverk och allt i högsta kvalitet! Lite osäker dock om det är originaltrycket på din tavla men det kan jag alldeles för lite om för att uttala mig egentligen. Har lite hög puls här faktiskt men kan detta vara en av endast 30 st producerade exemplar? Det är ett manuellt verk i uret?
Senast ändrad:
Tack för svaren! Klockan är från min morfar som var guldsmed, det är typ det enda jag vet. Årtal verkar ju vara 1958, och vad jag förstår verkar det vara en ganska ovanlig klocka? Vad menar du med orginaltrycket? Var ska man vända sig om man vill få reda på mer? finns det någon Jaeger expert i Sverige som man kan kontakta?
Kaplans Auktioner är väldigt kunniga på diverse klockor som jag förstått det, rekommenderar dig att ta kontakt med dem. Riktigt fint ur förövrigt.
Det är en oerhört ovanlig klocka om jag förstått det rätt, endast 30 st tillverkade. Med originaltryck menar jag att den kanske har blivit ommålad, men det kan inte jag avgöra här. Någon expert i Sverige? Kanske i stockholm på Kaplans eller Tony Frank på Bukowskis men det senare är ju bara ett auktionshus. Är detta ett av trettio producerade exemplar kan du säkert få god hjälp på distans från JLC själva eller ett internationellt jlc-forum.
Det är en geofysik chronometer som producerades 58 om jag ej minns fel antalet producerade är runt 1000 ur antagligen en del fler än 30 i gulguld, tror källan på 30 kommer från zafs bok om jeager. Har sett ett 20 tal försäljningar av gulguld de senaste 5 åren förra året såldes det en på Buckowski´s ropad i 7 slutpris tror 105.
Tavlan ser ok ut på dina foton men svårt att avgöra. Modellen introducerades förra året igen fast med ett annat verk med hoppsekund.
Tror att Kaplans är fel forum för detta ur vid försäljning och en stor del av kunskapen har lämnat skeppet. Zaf säljer ur från Washington USA och gogglar du så hittar du honom och han är rätt man att prata med. Kollade google och sök på classicwatch.com
Tavlan ser ok ut på dina foton men svårt att avgöra. Modellen introducerades förra året igen fast med ett annat verk med hoppsekund.
Tror att Kaplans är fel forum för detta ur vid försäljning och en stor del av kunskapen har lämnat skeppet. Zaf säljer ur från Washington USA och gogglar du så hittar du honom och han är rätt man att prata med. Kollade google och sök på classicwatch.com
Trycket är faktiskt felcentrerat och det skiljer sig från den som såldes på Antiquorum. Men jag är som sagt inte rätt person att avgöra om den är ommålad eller ej.
Kan ej avgöra på dessa bilder samt att Antiquorum slutade vara en referens för mig för många år sedan då skeppet ändrade riktning, om uret blivit arbetat på så borde kronan blivit utbytt.
Och hos jeager har den ej varit då de har en tendens till att fulpolera allt som lämnar dem, har en geomatic i rödguld som de har misshandlat samtidigt som de ersatte tavlan (sista de hade) för tio år sedan, så tavlan vart jag nöjd med men poleringen är hemsk.
Och hos jeager har den ej varit då de har en tendens till att fulpolera allt som lämnar dem, har en geomatic i rödguld som de har misshandlat samtidigt som de ersatte tavlan (sista de hade) för tio år sedan, så tavlan vart jag nöjd med men poleringen är hemsk.
Någon har nog varit på kronan då den sticker ut lite för mycket?
Jaeger har väl samma som Omega dvs. att man kan få ett extract from the archives, tror det är lite dyrare än Omega, runt 250CHF vilket blir ~2200kr.
Men jag hade först tagit den till någon i Sverige som får undersöka den, visar det sig att tavlan inte är ommålad och det är en riktig Geophysic så stoppar det nog inte med 100k.
Men jag hade först tagit den till någon i Sverige som får undersöka den, visar det sig att tavlan inte är ommålad och det är en riktig Geophysic så stoppar det nog inte med 100k.
Warwian
Silver
Klockan är mycket riktigt en Geophysic, referens E168 på 35 mm i diameter, vilka tillverkades mellan 1958 och 1961 i stål, roséguld och gult guld (guldvarianterna var i 18k). Urverket är ett 17 stenars P478BWSBr på 12 1/2 linjer där P indikerar att JLCs stötsäkringstyp Parechoc används och där BWSBr indikerar att verket utrustats med balansstopp (Stop Seconde) och Breguet-spiral (självkompenserande). Urverket är också utrustat med Glucydur-balans och patentruckning av svanhals-typ. Urverket testades vidare i 15 dagar av en oboeroende testningsbyrå, "Bureaux Officiels de Contrôle de la marche des montres" (tidens motsvarighet till dagens COSC, Contrôle Officiel Suisse des Chronomètres) (sannolikt i Sentier där också JLC låg), och fick enligt 1951 års-regler officiellt benämnas kronometer. Värt att poängtera är att JLC i marknadsföringsmaterial lyfte fram att alla urverk av denna typ belönades för sina mycket goda resultat, vilket också kan ses på certifikaten som stämplades med "Especially Good Results" (JLC var dock inte ensamma om att erhålla denna typ av gångresultat i testning). För testningen gångjusterades verket i 5 lägespositioner och för temperaturer. Boettkonstruktionen med innerlock och urtavla i järn ger ett skydd mot magnetiska fält på upp till 600 Gauss.
Gällande produktionsantal ger Zaf Basha, författare till bibeln om JLC, 30 stycken E168 i roséguld, 222 stycken E168 i gult guld och 1038 E168 i stål.
Vidare tillverkades 23 stycken referens 2985 (Geophysic Deluxe) i roséguld och 80 stycken 2985 i gult guld.
Geophysic Deluxe, referens 2985, var 34 mm i diameter och hade ej skruvboett eller innerlock och tavla av järn.
Hodinkee tycks således ha förväxlat produktionsantalen något i den artikel som länkades av @Aurum . Jag litar för övrigt på Zaf Bashas siffror och kunskaper i frågan om produktionsantal.
Vad gäller tavlan så bifogar jag nedan en kommentar från Zaf Basha. Bilderna är dock alldeles för dåliga för att jag personligen skulle våga uttala mig.
Jag håller helt med @Kamelen i övrigt (bra inlägg!) och tycker att du först och främst skall vända dig till Zaf. Kaplans och svenska auktionsfirmor är sannolikt, likt @Kamelen poängterar, fel forum för denna typ av klocka, både vad gäller kunskap och kundkrets. Grattis förresten!
Senast ändrad:
Warwian
Silver
När du skriver "det ursprungliga kronometertestet" och pekar på en testningslängd på 44 dagar menar du sannolikt den testning av armbandsursverk som utfördes på Schweiziska och Franska observatorier. För att ta observatoriet i Geneve som exempel introducerades "klass D" år 1944, inom vilken urverk på upp till 30 mm i diameter, alternativt formverk på 707 kvadratmillimeter, testades i 44 dagar (alltså armbandsursverk).
Jaeger-LeCoultres Geophysic testades dock inte på något observatorium och inte heller i testning som var snarlik den på observatorier. Geophysicarna testades som nämnt ovan på en oberoende testningsbyrå, Bureaux Officiels de Contrôle de la marche des montres, vilket var tidens motsvarighet till det som idag är COSC. År 1973 slogs dessa testningsbyråer ihop och bildade vad som numera är COSC, Contrôle Officiel Suisse des Chronomètres. Här, i sista rutan, går det tydligt att se att Geophysicarna testades på "Bureaux Officiels de Contrôle de la marche des montres":
och på denna bild nämns den 15 dagar långa testningsperioden, vilken kännetecknade majoriteten av testningen av armbandsursverk på testningsbyråerna vid denna tid (undantaget var exempelvis 8 dagars-verk i armbandsursverksstorlek som testades i 19 dagar istället):
Här är en bild på ett certifikat som en Omega erhållit från en testningsbyrå år 1961 (också med "Especially Good Results") och som motsvarar det som Geophysicen fick. Här ser man tydligt testningsperiodens längd på 15 dagar (denna testades i 15 dagar mellan 23 februari och 9 mars):
Här är en bild på ett certifikat som en Edox erhållit från COSC år 1995.. Testningen och testningsförfarandet är som kan ses snarlikt det på testningsbyråerna, även certfikatet är snarlikt i dess utformning:
Jag nämnde testning på schweiziska och franska observatorier inledningsvis (där exempelvis armbandsurverk testades i 44 dagar efter år 1944 på observatoriet i Geneve). Jag vill här poängtera att testning på testningsbyråer och observatorier inte är samma sak, ej heller likvärdig (de gjordes i helt olika syfte), men att de skedde parallellt. För att citera mig själv i en artikel jag publicerat om en observatoriekronometer i fickursform jag äger, vilken tillverkats av Paul Ditisheim:
"Det är inledningsvis viktigt att skilja på den storskaliga testning av volymproducerade ur som gjordes av testningsbyråer, Bureaux officiels de contrôle de la marche des montres, numera COSC (Contrôle Officiel Suisse des Chronomètres), och den mycket strikta testning som gjordes av precisionsur på observatorier. Alla kronometrar är inte likvärdiga och en kronometer måste inte vara en observatoriekronometer. Ovannämnda kronometertyper är inte heller att förväxla med ur med så kallad kronometergång, vilka ofta benämns just kronometrar. Värt att poängtera gällande observatorietestning var att urverken också rangordnades efter resultat, där de bäst presterande tilldelades priser. Således var observatorietestningen i allra högsta grad också en tävling."
Testningen på testningsbyråerna var således ämnad för serieproducerade ur, såsom Geophysicen (vilket kan låta lite nedvärderande), medan testningen på observatorier (som också var en tävling) var ämnad för specialgjorda, ofta unika, precisionsur, såsom denna: https://www.hodinkee.com/articles/a...-become-the-most-expensive-watch-in-the-world
"Patek Philippe, like all watchmakers, is in the habit of making watches to sell. Occasionally, they will make a movement simply for research, testing, or competition. Patek Philippe made a handful of movements specifically designed for competition in the Geneva Observatory "Concours de Chromoetrie." These movements were built to very specific specifications, and in order to compete in Category D - Wristwatches, the diameter of the movement musn't exceed 30mm and have a total surface of 706.86mm. These movements were built and finished to the firm's highest standards, to a point where it was beyond anything that was commercially justifiable."
För att vidare förtydliga skillnaden kan jag kortfattat säga att observatorietestning gjordes för att driva utvecklingen inom urteknik och kronometri framåt. Testningen på byråerna å andra sidan togs fram i samarbete med urtillverkarna själva, Rolex hade exempelvis ett mycket stort inflytande på testningsförfarandet här, och syftet var lite krasst att möjliggöra för urtillverkarna att kunna sätta "Kronometer" på tavlan, vilket var en viktig marknadsföringsgrej. Det var således viktigt att testningen inte var för svår, vilket de argumenterade att observatorietestningen var, då detta hade begränsat antalet ur de kunde certifiera och benämna "Kronometer" (ur var tvungna att testas för att få benämnas kronometer, så har det dock inte alltid varit).
För att åter citera mig själv i en artikel jag nu skriver om kronometertestning i allmänhet:
"Skillnaden i syfte mellan kronometertestning på en testningsbyrå eller på ett observatorium, vilken tog sig uttryck i tillåtna gränsvärden och testningslängd, kan delvis förklaras av organisationen för schweiziska urtillverkares makt över testningsbyråerna, vars grundande den i mångt och mycket låg bakom. Syftet med testningen på testningsbyråerna var givetvis att objektivt konstatera tillverkarnas produkters höga kvalitet, men testningen fick inte vara allt för svår och begränsa antalet säljbara ur."
Här är för övrigt ett utdrag från en kopia på certifikatet min observatoriekronometer erhöll vid observatoriet i Neuchatel år 1925:
Denna testades i klassen för bordskronometrar (tänk stora fickur ungefär), som efter den för marinkronometrar var den striktaste av de på observatorierna. Testningsperioden för bordskronometrar var hela 63 dagar.
@Joakim C Vet du om din Ulysse Nardin på visningsbilden testats på ett observatorium? Det vore inte helt osannolikt!
Edit: För att vidare förtydliga skillnaderna mellan testningen på oberoende testningsbyråer och den på observatorier, utöver testningsperioden, bifogar jag en sammanställning Fritz von Osterhausen gjort i sin bok om armbandsurskronometrar. Den visar skillnader i tillåtna gränsvärden mellan testningsbyråer och observatorier, men också hur gränsvärdena på testningsbyråerna ändrats med tiden:
Läs exempelvis den översta raden som jämför tillåtna gränsvärden vad gäller daglig gångavikelse.
På denna bild ser vi också att Geophysicen som erhöll "Especially Good Results" (det von Osterhausen kallar "with distinction") höll sig inom -1/+10 sekunder vad gäller daglig gångavikelse! Bra även idag!
Hoppas att inläggen uppskattas, jag lägger ned mycket tid på dessa!
Senast ändrad:
Helt sjukt bra och informativt inlägg, böttre än världsklass! Vi uppskattar verkligen din kunskap! Rätt skall vara rätt!När du skriver "det ursprungliga kronometertestet" och pekar på en testningslängd på 44 dagar menar du sannolikt den testning av armbandsursverk som utfördes på Schweiziska och Franska observatorier. För att ta observatoriet i Geneve som exempel introducerades "klass D" år 1944, inom vilken urverk på upp till 30 mm i diameter, alternativt formverk på 707 kvadratmillimeter, testades i 44 dagar (alltså armbandsursverk).
Jaeger-LeCoultres Geophysic testades dock inte på något observatorium och inte heller i testning som var snarlik den på observatorier. Geophysicarna testades som nämnt ovan på en oberoende testningsbyrå, Bureaux Officiels de Contrôle de la marche des montres, vilket var tidens motsvarighet till det som idag är COSC. År 1973 slogs dessa testningsbyråer ihop och bildade vad som numera är COSC, Contrôle Officiel Suisse des Chronomètres. Här, i sista rutan, går det tydligt att se att Geophysicarna testades på "Bureaux Officiels de Contrôle de la marche des montres":
och på denna bild nämns den 15 dagar långa testningsperioden, vilken kännetecknade majoriteten av testningen av armbandsursverk på testningsbyråerna vid denna tid (undantaget var exempelvis 8 dagars-verk i armbandsursverksstorlek som testades i 19 dagar istället):
Här är en bild på ett certifikat som en Omega erhållit från en testningsbyrå år 1961 (också med "Especially Good Results") och som motsvarar det som Geophysicen fick. Här ser man tydligt testningsperiodens längd på 15 dagar (denna testades i 15 dagar mellan 23 februari och 9 mars):
Här är en bild på ett certifikat som en Edox erhållit från COSC år 1995.. Testningen och testningsförfarandet är som kan ses snarlikt det på testningsbyråerna, även certfikatet är snarlikt i dess utformning:
Jag nämnde testning på schweiziska och franska observatorier inledningsvis (där exempelvis armbandsurverk testades i 44 dagar efter år 1944 på observatoriet i Geneve). Jag vill här poängtera att testning på testningsbyråer och observatorier inte är samma sak, ej heller likvärdig (de gjordes i helt olika syfte), men att de skedde parallellt. För att citera mig själv i en artikel jag publicerat om en observatoriekronometer i fickursform jag äger, vilken tillverkats av Paul Ditisheim:
"Det är inledningsvis viktigt att skilja på den storskaliga testning av volymproducerade ur som gjordes av testningsbyråer, Bureaux officiels de contrôle de la marche des montres, numera COSC (Contrôle Officiel Suisse des Chronomètres), och den mycket strikta testning som gjordes av precisionsur på observatorier. Alla kronometrar är inte likvärdiga och en kronometer måste inte vara en observatoriekronometer. Ovannämnda kronometertyper är inte heller att förväxla med ur med så kallad kronometergång, vilka ofta benämns just kronometrar. Värt att poängtera gällande observatorietestning var att urverken också rangordnades efter resultat, där de bäst presterande tilldelades priser. Således var observatorietestningen i allra högsta grad också en tävling."
Testningen på testningsbyråerna var således ämnad för serieproducerade ur, såsom Geophysicen (vilket kan låta lite nedvärderande), medan testningen på observatorier (som också var en tävling) var ämnad för specialgjorda, ofta unika, precisionsur, såsom denna: https://www.hodinkee.com/articles/a...-become-the-most-expensive-watch-in-the-world
"Patek Philippe, like all watchmakers, is in the habit of making watches to sell. Occasionally, they will make a movement simply for research, testing, or competition. Patek Philippe made a handful of movements specifically designed for competition in the Geneva Observatory "Concours de Chromoetrie." These movements were built to very specific specifications, and in order to compete in Category D - Wristwatches, the diameter of the movement musn't exceed 30mm and have a total surface of 706.86mm. These movements were built and finished to the firm's highest standards, to a point where it was beyond anything that was commercially justifiable."
För att vidare förtydliga skillnaden kan jag kortfattat säga att observatorietestning gjordes för att driva utvecklingen inom urteknik och kronometri framåt. Testningen på byråerna å andra sidan togs fram i samarbete med urtillverkarna själva, Rolex hade exempelvis ett mycket stort inflytande på testningsförfarandet här, och syftet var lite krasst att möjliggöra för urtillverkarna att kunna sätta "Kronometer" på tavlan, vilket var en viktig marknadsföringsgrej. Det var således viktigt att testningen inte var för svår, vilket de argumenterade att observatorietestningen var, då detta hade begränsat antalet ur de kunde certifiera och benämna "Kronometer" (ur var tvungna att testas för att få benämnas kronometer, så har det dock inte alltid varit).
För att åter citera mig själv i en artikel jag nu skriver om kronometertestning i allmänhet:
"Skillnaden i syfte mellan kronometertestning på en testningsbyrå eller på ett observatorium, vilken tog sig uttryck i tillåtna gränsvärden och testningslängd, kan delvis förklaras av organisationen för schweiziska urtillverkares makt över testningsbyråerna, vars grundande den i mångt och mycket låg bakom. Syftet med testningen på testningsbyråerna var givetvis att objektivt konstatera tillverkarnas produkters höga kvalitet, men testningen fick inte vara allt för svår och begränsa antalet säljbara ur."
Här är för övrigt ett utdrag från en kopia på certifikatet min observatoriekronometer erhöll vid observatoriet i Neuchatel år 1925:
Denna testades i klassen för bordskronometrar (tänk stora fickur ungefär), som efter den för marinkronometrar var den striktaste av de på observatorierna. Testningsperioden för bordskronometrar var hela 63 dagar.
@Joakim C Vet du om din Ulysse Nardin på visningsbilden testats på ett observatorium? Det vore inte helt osannolikt!
Edit: För att vidare förtydliga skillnaderna mellan testningen på oberoende testningsbyråer och den på observatorier, utöver testningsperioden, bifogar jag en sammanställning Fritz von Osterhausen gjort i sin bok om armbandsurskronometrar. Den visar skillnader i tillåtna gränsvärden mellan testningsbyråer och observatorier, men också hur gränsvärdena på testningsbyråerna ändrats med tiden:
Läs exempelvis den översta raden som jämför tillåtna gränsvärden vad gäller daglig gångavikelse.
På denna bild ser vi också att Geophysicen som erhöll "Especially Good Results" (det von Osterhausen kallar "with distinction") höll sig inom -1/+10 sekunder vad gäller daglig gångavikelse! Bra även idag!
Hoppas att inläggen uppskattas, jag lägger ned mycket tid på dessa!
+1 på den. Jag häpnar allt som oftast över @Warwian ´s kunskaper som i vintagesammanhang verkar snudd på outtömliga.
Warwian
Silver
Noterade att detta stycke som jag skrev ovan:
"På denna bild ser vi också att Geophysicen som erhöll "Especially Good Results" (det von Osterhausen kallar "with distinction") höll sig inom -1/+10 sekunder vad gäller daglig gångavikelse! Bra även idag!"
endast gäller om Geophysicen testades efter att gränsvärdena ändrades år 1961 (Geophysicen tillverkades ju mellan 1958 och 1961). Om den tillverkades och testades innan 1961 (enligt 1955-61 års-regler), vilket är sannolikt, så var inte den dagliga gångavikelsen avgörande för en utmärkelse (Especially Good Results). Istället var det andra parametrar som avgjorde, bland annat daglig gångvariation (mean daily variation in five positions) och temperaturfel (primary compensation error per degree C).
För att citera @Aurum ovan: "Rätt skall vara rätt!"
"På denna bild ser vi också att Geophysicen som erhöll "Especially Good Results" (det von Osterhausen kallar "with distinction") höll sig inom -1/+10 sekunder vad gäller daglig gångavikelse! Bra även idag!"
endast gäller om Geophysicen testades efter att gränsvärdena ändrades år 1961 (Geophysicen tillverkades ju mellan 1958 och 1961). Om den tillverkades och testades innan 1961 (enligt 1955-61 års-regler), vilket är sannolikt, så var inte den dagliga gångavikelsen avgörande för en utmärkelse (Especially Good Results). Istället var det andra parametrar som avgjorde, bland annat daglig gångvariation (mean daily variation in five positions) och temperaturfel (primary compensation error per degree C).
För att citera @Aurum ovan: "Rätt skall vara rätt!"
När du skriver "det ursprungliga kronometertestet" och pekar på en testningslängd på 44 dagar menar du sannolikt den testning av armbandsursverk som utfördes på Schweiziska och Franska observatorier. För att ta observatoriet i Geneve som exempel introducerades "klass D" år 1944, inom vilken urverk på upp till 30 mm i diameter, alternativt formverk på 707 kvadratmillimeter, testades i 44 dagar (alltså armbandsursverk).
Jaeger-LeCoultres Geophysic testades dock inte på något observatorium och inte heller i testning som var snarlik den på observatorier. Geophysicarna testades som nämnt ovan på en oberoende testningsbyrå, Bureaux Officiels de Contrôle de la marche des montres, vilket var tidens motsvarighet till det som idag är COSC. År 1973 slogs dessa testningsbyråer ihop och bildade vad som numera är COSC, Contrôle Officiel Suisse des Chronomètres. Här, i sista rutan, går det tydligt att se att Geophysicarna testades på "Bureaux Officiels de Contrôle de la marche des montres":
och på denna bild nämns den 15 dagar långa testningsperioden, vilken kännetecknade majoriteten av testningen av armbandsursverk på testningsbyråerna vid denna tid (undantaget var exempelvis 8 dagars-verk i armbandsursverksstorlek som testades i 19 dagar istället):
Här är en bild på ett certifikat som en Omega erhållit från en testningsbyrå år 1961 (också med "Especially Good Results") och som motsvarar det som Geophysicen fick. Här ser man tydligt testningsperiodens längd på 15 dagar (denna testades i 15 dagar mellan 23 februari och 9 mars):
Här är en bild på ett certifikat som en Edox erhållit från COSC år 1995.. Testningen och testningsförfarandet är som kan ses snarlikt det på testningsbyråerna, även certfikatet är snarlikt i dess utformning:
Jag nämnde testning på schweiziska och franska observatorier inledningsvis (där exempelvis armbandsurverk testades i 44 dagar efter år 1944 på observatoriet i Geneve). Jag vill här poängtera att testning på testningsbyråer och observatorier inte är samma sak, ej heller likvärdig (de gjordes i helt olika syfte), men att de skedde parallellt. För att citera mig själv i en artikel jag publicerat om en observatoriekronometer i fickursform jag äger, vilken tillverkats av Paul Ditisheim:
"Det är inledningsvis viktigt att skilja på den storskaliga testning av volymproducerade ur som gjordes av testningsbyråer, Bureaux officiels de contrôle de la marche des montres, numera COSC (Contrôle Officiel Suisse des Chronomètres), och den mycket strikta testning som gjordes av precisionsur på observatorier. Alla kronometrar är inte likvärdiga och en kronometer måste inte vara en observatoriekronometer. Ovannämnda kronometertyper är inte heller att förväxla med ur med så kallad kronometergång, vilka ofta benämns just kronometrar. Värt att poängtera gällande observatorietestning var att urverken också rangordnades efter resultat, där de bäst presterande tilldelades priser. Således var observatorietestningen i allra högsta grad också en tävling."
Testningen på testningsbyråerna var således ämnad för serieproducerade ur, såsom Geophysicen (vilket kan låta lite nedvärderande), medan testningen på observatorier (som också var en tävling) var ämnad för specialgjorda, ofta unika, precisionsur, såsom denna: https://www.hodinkee.com/articles/a...-become-the-most-expensive-watch-in-the-world
"Patek Philippe, like all watchmakers, is in the habit of making watches to sell. Occasionally, they will make a movement simply for research, testing, or competition. Patek Philippe made a handful of movements specifically designed for competition in the Geneva Observatory "Concours de Chromoetrie." These movements were built to very specific specifications, and in order to compete in Category D - Wristwatches, the diameter of the movement musn't exceed 30mm and have a total surface of 706.86mm. These movements were built and finished to the firm's highest standards, to a point where it was beyond anything that was commercially justifiable."
För att vidare förtydliga skillnaden kan jag kortfattat säga att observatorietestning gjordes för att driva utvecklingen inom urteknik och kronometri framåt. Testningen på byråerna å andra sidan togs fram i samarbete med urtillverkarna själva, Rolex hade exempelvis ett mycket stort inflytande på testningsförfarandet här, och syftet var lite krasst att möjliggöra för urtillverkarna att kunna sätta "Kronometer" på tavlan, vilket var en viktig marknadsföringsgrej. Det var således viktigt att testningen inte var för svår, vilket de argumenterade att observatorietestningen var, då detta hade begränsat antalet ur de kunde certifiera och benämna "Kronometer" (ur var tvungna att testas för att få benämnas kronometer, så har det dock inte alltid varit).
För att åter citera mig själv i en artikel jag nu skriver om kronometertestning i allmänhet:
"Skillnaden i syfte mellan kronometertestning på en testningsbyrå eller på ett observatorium, vilken tog sig uttryck i tillåtna gränsvärden och testningslängd, kan delvis förklaras av organisationen för schweiziska urtillverkares makt över testningsbyråerna, vars grundande den i mångt och mycket låg bakom. Syftet med testningen på testningsbyråerna var givetvis att objektivt konstatera tillverkarnas produkters höga kvalitet, men testningen fick inte vara allt för svår och begränsa antalet säljbara ur."
Här är för övrigt ett utdrag från en kopia på certifikatet min observatoriekronometer erhöll vid observatoriet i Neuchatel år 1925:
Denna testades i klassen för bordskronometrar (tänk stora fickur ungefär), som efter den för marinkronometrar var den striktaste av de på observatorierna. Testningsperioden för bordskronometrar var hela 63 dagar.
@Joakim C Vet du om din Ulysse Nardin på visningsbilden testats på ett observatorium? Det vore inte helt osannolikt!
Edit: För att vidare förtydliga skillnaderna mellan testningen på oberoende testningsbyråer och den på observatorier, utöver testningsperioden, bifogar jag en sammanställning Fritz von Osterhausen gjort i sin bok om armbandsurskronometrar. Den visar skillnader i tillåtna gränsvärden mellan testningsbyråer och observatorier, men också hur gränsvärdena på testningsbyråerna ändrats med tiden:
Läs exempelvis den översta raden som jämför tillåtna gränsvärden vad gäller daglig gångavikelse.
På denna bild ser vi också att Geophysicen som erhöll "Especially Good Results" (det von Osterhausen kallar "with distinction") höll sig inom -1/+10 sekunder vad gäller daglig gångavikelse! Bra även idag!
Hoppas att inläggen uppskattas, jag lägger ned mycket tid på dessa!
Årsbästa på KS!
BoEtt
Guld
Superintressant, många tack!När du skriver "det ursprungliga kronometertestet" och pekar på en testningslängd på 44 dagar menar du sannolikt den testning av armbandsursverk som utfördes på Schweiziska och Franska observatorier. För att ta observatoriet i Geneve som exempel introducerades "klass D" år 1944, inom vilken urverk på upp till 30 mm i diameter, alternativt formverk på 707 kvadratmillimeter, testades i 44 dagar (alltså armbandsursverk).
Jaeger-LeCoultres Geophysic testades dock inte på något observatorium och inte heller i testning som var snarlik den på observatorier. Geophysicarna testades som nämnt ovan på en oberoende testningsbyrå, Bureaux Officiels de Contrôle de la marche des montres, vilket var tidens motsvarighet till det som idag är COSC. År 1973 slogs dessa testningsbyråer ihop och bildade vad som numera är COSC, Contrôle Officiel Suisse des Chronomètres. Här, i sista rutan, går det tydligt att se att Geophysicarna testades på "Bureaux Officiels de Contrôle de la marche des montres":
och på denna bild nämns den 15 dagar långa testningsperioden, vilken kännetecknade majoriteten av testningen av armbandsursverk på testningsbyråerna vid denna tid (undantaget var exempelvis 8 dagars-verk i armbandsursverksstorlek som testades i 19 dagar istället):
Här är en bild på ett certifikat som en Omega erhållit från en testningsbyrå år 1961 (också med "Especially Good Results") och som motsvarar det som Geophysicen fick. Här ser man tydligt testningsperiodens längd på 15 dagar (denna testades i 15 dagar mellan 23 februari och 9 mars):
Här är en bild på ett certifikat som en Edox erhållit från COSC år 1995.. Testningen och testningsförfarandet är som kan ses snarlikt det på testningsbyråerna, även certfikatet är snarlikt i dess utformning:
Jag nämnde testning på schweiziska och franska observatorier inledningsvis (där exempelvis armbandsurverk testades i 44 dagar efter år 1944 på observatoriet i Geneve). Jag vill här poängtera att testning på testningsbyråer och observatorier inte är samma sak, ej heller likvärdig (de gjordes i helt olika syfte), men att de skedde parallellt. För att citera mig själv i en artikel jag publicerat om en observatoriekronometer i fickursform jag äger, vilken tillverkats av Paul Ditisheim:
"Det är inledningsvis viktigt att skilja på den storskaliga testning av volymproducerade ur som gjordes av testningsbyråer, Bureaux officiels de contrôle de la marche des montres, numera COSC (Contrôle Officiel Suisse des Chronomètres), och den mycket strikta testning som gjordes av precisionsur på observatorier. Alla kronometrar är inte likvärdiga och en kronometer måste inte vara en observatoriekronometer. Ovannämnda kronometertyper är inte heller att förväxla med ur med så kallad kronometergång, vilka ofta benämns just kronometrar. Värt att poängtera gällande observatorietestning var att urverken också rangordnades efter resultat, där de bäst presterande tilldelades priser. Således var observatorietestningen i allra högsta grad också en tävling."
Testningen på testningsbyråerna var således ämnad för serieproducerade ur, såsom Geophysicen (vilket kan låta lite nedvärderande), medan testningen på observatorier (som också var en tävling) var ämnad för specialgjorda, ofta unika, precisionsur, såsom denna: https://www.hodinkee.com/articles/a...-become-the-most-expensive-watch-in-the-world
"Patek Philippe, like all watchmakers, is in the habit of making watches to sell. Occasionally, they will make a movement simply for research, testing, or competition. Patek Philippe made a handful of movements specifically designed for competition in the Geneva Observatory "Concours de Chromoetrie." These movements were built to very specific specifications, and in order to compete in Category D - Wristwatches, the diameter of the movement musn't exceed 30mm and have a total surface of 706.86mm. These movements were built and finished to the firm's highest standards, to a point where it was beyond anything that was commercially justifiable."
För att vidare förtydliga skillnaden kan jag kortfattat säga att observatorietestning gjordes för att driva utvecklingen inom urteknik och kronometri framåt. Testningen på byråerna å andra sidan togs fram i samarbete med urtillverkarna själva, Rolex hade exempelvis ett mycket stort inflytande på testningsförfarandet här, och syftet var lite krasst att möjliggöra för urtillverkarna att kunna sätta "Kronometer" på tavlan, vilket var en viktig marknadsföringsgrej. Det var således viktigt att testningen inte var för svår, vilket de argumenterade att observatorietestningen var, då detta hade begränsat antalet ur de kunde certifiera och benämna "Kronometer" (ur var tvungna att testas för att få benämnas kronometer, så har det dock inte alltid varit).
För att åter citera mig själv i en artikel jag nu skriver om kronometertestning i allmänhet:
"Skillnaden i syfte mellan kronometertestning på en testningsbyrå eller på ett observatorium, vilken tog sig uttryck i tillåtna gränsvärden och testningslängd, kan delvis förklaras av organisationen för schweiziska urtillverkares makt över testningsbyråerna, vars grundande den i mångt och mycket låg bakom. Syftet med testningen på testningsbyråerna var givetvis att objektivt konstatera tillverkarnas produkters höga kvalitet, men testningen fick inte vara allt för svår och begränsa antalet säljbara ur."
Här är för övrigt ett utdrag från en kopia på certifikatet min observatoriekronometer erhöll vid observatoriet i Neuchatel år 1925:
Denna testades i klassen för bordskronometrar (tänk stora fickur ungefär), som efter den för marinkronometrar var den striktaste av de på observatorierna. Testningsperioden för bordskronometrar var hela 63 dagar.
@Joakim C Vet du om din Ulysse Nardin på visningsbilden testats på ett observatorium? Det vore inte helt osannolikt!
Edit: För att vidare förtydliga skillnaderna mellan testningen på oberoende testningsbyråer och den på observatorier, utöver testningsperioden, bifogar jag en sammanställning Fritz von Osterhausen gjort i sin bok om armbandsurskronometrar. Den visar skillnader i tillåtna gränsvärden mellan testningsbyråer och observatorier, men också hur gränsvärdena på testningsbyråerna ändrats med tiden:
Läs exempelvis den översta raden som jämför tillåtna gränsvärden vad gäller daglig gångavikelse.
På denna bild ser vi också att Geophysicen som erhöll "Especially Good Results" (det von Osterhausen kallar "with distinction") höll sig inom -1/+10 sekunder vad gäller daglig gångavikelse! Bra även idag!
Hoppas att inläggen uppskattas, jag lägger ned mycket tid på dessa!
Måste börja med att tacka er för att ni tar er tid att djupdyka i ämnet för min skull. Väldigt intressant! Och shit vad information ni sitter på! Tack snälla!
Jag ska ta lite bättre bilder på klockan och postar det här när det är gjort. Ska över till London i helgen, ni kanske vet någon expert där som kan tänka sig ta en titt på klockan?
Jag ska ta lite bättre bilder på klockan och postar det här när det är gjort. Ska över till London i helgen, ni kanske vet någon expert där som kan tänka sig ta en titt på klockan?
