Hej KS vänner!
Det rådet en pest i klockuniversumet, en sjuka som hotar att ta helt död på den sanna själen av människans helt fantastiska konstverk att skapa en delikat mekanisk mikromaskin som ger oss möjligheten att avgöra tidens rytm, men som också vittnar om mänsklighetens djupaste förmåga. Något som förvandlar passion för generationer till sjuk och girig djävulskap.
Jag pratar om den grå marknaden, som slukar de mest fantastiska ur(under)verken och gör dem i princip helt oåtkomliga för den största massan av passionerade och äkta horologer. Detta sjuka fenomen hotar att tillslut släcka den brinnande fascinationen hos den stora massan som är grundläggande för människans kraft bakom urhantverket i första taget. Klocktillverkarna bryr sig inte. ADs bryr sig inte. Eller?
Vad tycker ni, vad är era känslor och erfarenheter runt detta? Hur många av er har lyckats köpa en sann ny timepiece från an AD? Hur många av er har bra exempel från gråa marknaden, där ni klarat er undan med bra erfarenhet och utan att bli skinnade totalt och i princip fått lägga ner en investering i klass med ett ”husköp”?
Det finns så många frågor, erfarenheter och känslor runt detta att jag tycker det förtjänar en egen tråd!
Här är ett bra exempel på en sann klocknörds inlägg i debatten tagen från Time+Tide, som ”inspiration”:
“Unscrupulous retailers, unattainable watches: An open letter of despair about the watch world” via @watchville
https://api.watchville.co/v2/posts/61605/click
Må klockgudarna vara med oss för dem som vill!
(Jag ursäktar i förväg om en liknande tråd redan finns men jag har ej lyckats hitta det då jag sökt.)
(Har redigerat lite typos)
Det rådet en pest i klockuniversumet, en sjuka som hotar att ta helt död på den sanna själen av människans helt fantastiska konstverk att skapa en delikat mekanisk mikromaskin som ger oss möjligheten att avgöra tidens rytm, men som också vittnar om mänsklighetens djupaste förmåga. Något som förvandlar passion för generationer till sjuk och girig djävulskap.
Jag pratar om den grå marknaden, som slukar de mest fantastiska ur(under)verken och gör dem i princip helt oåtkomliga för den största massan av passionerade och äkta horologer. Detta sjuka fenomen hotar att tillslut släcka den brinnande fascinationen hos den stora massan som är grundläggande för människans kraft bakom urhantverket i första taget. Klocktillverkarna bryr sig inte. ADs bryr sig inte. Eller?
Vad tycker ni, vad är era känslor och erfarenheter runt detta? Hur många av er har lyckats köpa en sann ny timepiece från an AD? Hur många av er har bra exempel från gråa marknaden, där ni klarat er undan med bra erfarenhet och utan att bli skinnade totalt och i princip fått lägga ner en investering i klass med ett ”husköp”?
Det finns så många frågor, erfarenheter och känslor runt detta att jag tycker det förtjänar en egen tråd!
Här är ett bra exempel på en sann klocknörds inlägg i debatten tagen från Time+Tide, som ”inspiration”:
“Unscrupulous retailers, unattainable watches: An open letter of despair about the watch world” via @watchville
https://api.watchville.co/v2/posts/61605/click
Må klockgudarna vara med oss för dem som vill!
(Jag ursäktar i förväg om en liknande tråd redan finns men jag har ej lyckats hitta det då jag sökt.)
(Har redigerat lite typos)
Senast ändrad:
för alla passionerade klockfantaster out there, och att de kan ha en chans att få klockor som de drömmer om 
. Realistiskt? Nej tyvärr. Men gråhandlarsystemet funkar helt utifrån girighet, därför mitt val av att använda ordet helvete. Är ej intresserad av att tjäna pengar men om andrahandsvärdet stiger enligt rimliga samlarnormer så är ju det något som hör till själva klockpassionen.
Tack för inlägget!
