Vi under 25

[Perro]

Skulle gissa att 90% av uren på forumet är statussymboler på ett eller annat sätt. Iaf majoriteten.

Så kan det nog mycket väl vara. Är själv väldigt intresserad av den tyska independent tillverkaren Dornblüth som nästa klocka av just anledningen att få personer skulle lägga märke till klockan och att jag bär den för min egen skull. Å andra sidan så har jag ju köpt en speedy vilket är en av de vanligaste och mest igenkännliga klockorna så är väl lite motsägelsefullt.

 

[Glusch]

Fyller 20 senare i år och äger själv en Speedmaster samt ett par ur i 5000 kronors klassen, är dock väldigt sugen på att köpa en till lite dyrare klocka till min 20 årsdag men är kluven till att ha såpass mycket pengar bundet i klockor. Jag har jobbat samt sparat mer eller mindre konstant sedan studenten och förhoppningen är att börja studera nästa år och där i ligger mitt dilemma.
Hur tänker ni andra som antingen studerar eller skall studera att ha såpass mycket pengar bundet i en lyxprodukt som en klocka ändå är, samtidigt som man tex tar CSN lån varje månad?

Visst är det väldigt billiga lån med likväl ett lån. Är nog mer principen av att ha x antal tusen kronor på handleden samtidigt som man har det rätt knapert annars som stör mig. Är ju iofs inte student ännu så det kanske inte är så jobbigt ekonomiskt som jag tror.
Även fast klockor är en statussymbol till en viss del så är det inte därför jag köper klockor. Ingen förutom min egen familj vet om att jag har en dyrare klocka och så vill jag gärna fortsätta ha det.

Jag köpte mig en Omega Seamaster PO (av en medlem här på forumet) under mitt sabbatsår mellan gymnasiet och universitetsstudierna. Påbörjade sedan en femårig utbildning. Hade sparat tillräckligt så att det inte sved för mycket budgetmässigt under början av studietiden. Levde överlag sparsamt och spenderade klokt under alla åren och kändes aldrig konstigt att gå runt med klockan på armen. Tror att det är mer "i ditt huvud" än något annat.

 

[Perro]

Jag köpte mig en Omega Seamaster PO (av en medlem här på forumet) under mitt sabbatsår mellan gymnasiet och universitetsstudierna. Påbörjade sedan en femårig utbildning. Hade sparat tillräckligt så att det inte sved för mycket budgetmässigt under början av studietiden. Levde överlag sparsamt och spenderade klokt under alla åren och kändes aldrig konstigt att gå runt med klockan på armen. Tror att det är mer "i ditt huvud" än något annat.

Håller nog med dig att jag problematiserar lite väl. Var mer en fråga om/hur andra i liknande sits tänker kring detta.
Om jag känner mig själv rätt kommer jag nog köpa iaf en till klocka innan jag börjar studera. Livet är för kort för att inte njuta av saker man tycker om!