Strålande val och grattis i förskott... kanske då
-
Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se
Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.
Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!
/Hook & Leben
Den stora tråden om Sinn
- Trådstartare Greven
- Start datum
-
- Taggar
- officiella sinntråden
demondave
Rolex
Sålde nyligen min UX till farsan. Kommer bli hans dykarklocka att ha i Karibien så den kommer ha det bra hoppas jag... För min del tror jag att nästa Sinn kommer bli en 103a!
Du får be farsan att han ska regga konto. Det skulle vara kul att se UX:n i dess naturliga element.
Vilken 103 är det som du är mest intresserad av?
Får pusha honom!
Hm, vet inte vad den heter då det bara är en tanke än så länge. Den med svart vridring, den ”vanliga”..?
Får pusha honom!
Hm, vet inte vad den heter då det bara är en tanke än så länge. Den med svart vridring, den ”vanliga”..?
Tänkte mer om det var med safir glas eller plexi
De är ju rätt olika i sitt uttryck där safir känns betydligt mer modern medan plexi doftar vintage. Båda med 20atm så i det avseendet behöver man inte välja en modell framför den andra.
Ooh, juste, man har den valmöjligheten...svårt. Men plexi är najsTänkte mer om det var med safir glas eller plexi
Det kom ett paket från Tyskland
Hade tänk posta en samlingsbild med klocka och alla band, men som en del av er känner till har jag inte alltid koll på var klockorna befinner sig och för tillfället är U1 på vift
Hade tänk posta en samlingsbild med klocka och alla band, men som en del av er känner till har jag inte alltid koll på var klockorna befinner sig och för tillfället är U1 på vift
Kanadicken
Panerai
That blue looks really nice! Are they just making it in U1 size (22?)? It would look good on a 104, 103, 556, yeah pretty much any of the many Sinn strap monsters.Det kom ett paket från Tyskland
Hade tänk posta en samlingsbild med klocka och alla band, men som en del av er känner till har jag inte alltid koll på var klockorna befinner sig och för tillfället är U1 på vift
Det blå gummit finns ju även till T2 som har 20mm mellan bandhornen. Däremot är jag inte säker på hur passformen blir mot boetten för andra modeller.
Kanadicken
Panerai
Hmm, didn't think about that. Maybe they'll come out with a blue one for the sunburst 104...
Kanadicken
Panerai
After a quick visit to the website I now see that the 104 and EZM don't have an integrated rubber option and only black straight ends, no clasp, is the only thing available. The 103 does have blue and black integrated options though.
After a quick visit to the website I now see that the 104 and EZM don't have an integrated rubber option and only black straight ends, no clasp, is the only thing available. The 103 does have blue and black integrated options though.
Om jag mins rätt så fungerar gummit till 356 till Ezm3/104 om man vill ha gummi som sluter tätt mot boetten. Men det är ju möjligt att även 104 passar. Bara att vara den första som provar
103B på armen idag.
Helt rätt att hoppa ner i den djupa änden på poolen direkt!
Kanadicken
Panerai
Jag skulle behöva skaffa en av klockarna i frågan innan det bli nån akut problemOm jag mins rätt så fungerar gummit till 356 till Ezm3/104 om man vill ha gummi som sluter tätt mot boetten. Men det är ju möjligt att även 104 passar. Bara att vara den första som provar
Men visst det gäller att "var redo".
Kanadicken
Panerai
356 är lika tjock som 103 och det är skillnaden i tjockleken som jag skulle ha tänkte var störtsa problem med integrering. Man skulle behöva ringa Sinn och fråga, stor chans att det finns ingen skillnad och då skulle det gå att ha blå gummi med 104n.. om jag skulle nån dag pull the trigger...Om jag mins rätt så fungerar gummit till 356 till Ezm3/104 om man vill ha gummi som sluter tätt mot boetten. Men det är ju möjligt att även 104 passar. Bara att vara den första som provar
Jag har frågat Sinn tidigare, ska leta i mailen ikväll. Men jag är rätt så säker på att deras svar är att det inte passar. Jag kan ta med något gummi till Erikson någon dag och prova.
Kanadicken
Panerai
Visst det kunde ha att göra med vart springbar hålen sitter. En kanske funkar med en liten glapp men det skulle inte fungera på motsatsen.
Jag är konstant ute på djupt vatten... Hoppas jag fortfarande är simkunnig!
Klockrent!Det kom ett paket från Tyskland
Hade tänk posta en samlingsbild med klocka och alla band, men som en del av er känner till har jag inte alltid koll på var klockorna befinner sig och för tillfället är U1 på vift
Finfina band men borttappad klocka
Nu får du söka för det där. Det måste finnas en diagnos
Om du lessnar på det vita och inte har ännu tunnare handleder än jag så hör av dig. Du har nog en köpare då.
Klockrent!
Finfina band men borttappad klocka
Nu får du söka för det där. Det måste finnas en diagnos
Om du lessnar på det vita och inte har ännu tunnare handleder än jag så hör av dig. Du har nog en köpare då.
Den är upphittad nu
Kommer behålla alla band dessvärre, vill ju ha fullt hus även om jag inte tror att det vita kommer att används speciellt ofta.
Så skönt!Den är upphittad nu
Ja jag hade inte väntat mig nåt annat. Beställer du direkt från Sinn eller via Erikson?
Via Sinn den här gången då jag trodde att det skulle dröja längre innan den blå modellen skulle komma till Sverige. Har köpt det röda och gröna bandet via Erikson.
Ortwin Schroeder
Breitling
Mitt intresse för Sinn startade i början 80-talet. Som tonåring var jag väldigt intresserat i flygplan och läste regelbundet tyska ”Flug Revue”, en tidning med både privata och militära flygteman. I en utgåva testades ett antal pilotklockor bl.a. Breitling, Sinn och Seiko (tror jag). Sinn 142 blev överlägsen testvinnare och att kronografen var klar och tydlig avläsbar var en av de motiveringarna.
Vad gjorde man nu då utan internet och epost? Jo, man skickade ett kort och bad om en katalog. Jag var helt övertygad om att jag inte ens skulle få ett svar men redan efter 2 dagar dumpade ett omslag från Sinn in i brevlådan! Och då var det för sent! Självklart ska jag ha en Sinn kronograf! Det var bara att spara.
Och i maj 1982 var det äntligen dags! Efter jag hade kollat med Sinn åkte jag med mina föräldrar till Hannover där vi besökte ILA; ”Internationale Luftfahrt Ausstellung”, en stor international luftfartsmässa som idag äger rum i Berlin. Helmut Sinn brukade ha en liten monter på mässan eftersom han var leverantör till bl.a. tyska flygvapnet!
Min första Sinn blev modell 143 som jag köpte direkt hos Helmut Sinn på sin lilla monter! Det var då den billigaste kronografen med ett Lemania verk och boet i aluminium. Otroligt snygg i svart med svart länk. Klockan har varit med om mycket bl.a. på lumpen i Tyskland och för drygt 10 år sen var jag tvungen att skicka den till komplettrenovering.
Min nästa Sinn-kronograf var 140:an, modellen som var med i rymden på D1 missionen som jag köpte sommaren 1989. Även här var priset avgörande, modell 142 med 24 timmar visaren var betydligt dyrare. Men vilken pjäs!
Sinn suget fortsatte och tredje modellen blev 809A, en enkel dykarklocka som jag köpte på båtmässan i Düsseldorf januari 1992. Även på denna mässa brukade Sinn ha en monter eftersom det är bara logisk att vara på plats på världens största båt – och fritidsmässa!
Det som jag gillar mest med denna klocka är att indexen är klistrade under glaset. Dessutom är 809:an väldigt platt och lätt och den känns verkligen skönt på handleden.
Den Sinn klocka som gillar allra mest är ”Military”-modellen, modell 156. Och förstås skulle jag vilja ha den också. I maj 1993 blev 156:an Sinn nr. 4! Den köpte jag begagnat efter jag hittade en annons i ”Flug Revue” (varken ebay, blocket eller tradera fanns då!) och jag minns att jag åkte till Köln/Bonn flygplatsen för att hämta den hos försäljaren som jobbade där. Jag har för mig att jag betalade runt 500,- DM.
Under en ganska lång tid hade jag kikat på kompassmodellen 171 och sommaren 1995 blev det äntligen dags! Ganska roligt i detta sammanhang men när jag ringde till Sinn några dagar efter jag fick klockan och frågade om det finns någon bättre beskrivning om hur kompassen fungerar sa de: 171:an? Den säljer vi inte längre. Det betyder att jag har en av de sista sålda modellerna med den röda 24 timmars-visaren.
144 St Sa köpte jag 2008 på nätet (ebay)
och 805 är än så länge min sista Sinn.
Alla Sinn jag har är från den tiden Helmut Sinn ägde företaget. Han hade en speciell företagspolicy att en kronograf inte skulle kosta mycket, han betraktade den som ett instrument och inte som ett smycke. Men det viktigaste var att man kunde köpa klockorna endast hos honom i Frankfurt/Main.
I efterhand är man ofta klokare och idag ångrar jag verkligen att jag inte har köpt en Sinn klocka varje år under 80 – och 90 talen. Det finns några modeller som fattas, bl.a. 157:an.
För att göra listan fullständig får jag också nämna min frus Sinn 344.
Och för att svara på frågan ”varför gillar du Sinn?” kan jag bara svara: det finns inget annat märke som har så tydliga instrumentella klockor utan bling-bling och lull-lull som Sinn!
PS: den första katalogen från 1982 har jag kvar förstås!
Vad gjorde man nu då utan internet och epost? Jo, man skickade ett kort och bad om en katalog. Jag var helt övertygad om att jag inte ens skulle få ett svar men redan efter 2 dagar dumpade ett omslag från Sinn in i brevlådan! Och då var det för sent! Självklart ska jag ha en Sinn kronograf! Det var bara att spara.
Och i maj 1982 var det äntligen dags! Efter jag hade kollat med Sinn åkte jag med mina föräldrar till Hannover där vi besökte ILA; ”Internationale Luftfahrt Ausstellung”, en stor international luftfartsmässa som idag äger rum i Berlin. Helmut Sinn brukade ha en liten monter på mässan eftersom han var leverantör till bl.a. tyska flygvapnet!
Min första Sinn blev modell 143 som jag köpte direkt hos Helmut Sinn på sin lilla monter! Det var då den billigaste kronografen med ett Lemania verk och boet i aluminium. Otroligt snygg i svart med svart länk. Klockan har varit med om mycket bl.a. på lumpen i Tyskland och för drygt 10 år sen var jag tvungen att skicka den till komplettrenovering.
Min nästa Sinn-kronograf var 140:an, modellen som var med i rymden på D1 missionen som jag köpte sommaren 1989. Även här var priset avgörande, modell 142 med 24 timmar visaren var betydligt dyrare. Men vilken pjäs!
Sinn suget fortsatte och tredje modellen blev 809A, en enkel dykarklocka som jag köpte på båtmässan i Düsseldorf januari 1992. Även på denna mässa brukade Sinn ha en monter eftersom det är bara logisk att vara på plats på världens största båt – och fritidsmässa!
Det som jag gillar mest med denna klocka är att indexen är klistrade under glaset. Dessutom är 809:an väldigt platt och lätt och den känns verkligen skönt på handleden.
Den Sinn klocka som gillar allra mest är ”Military”-modellen, modell 156. Och förstås skulle jag vilja ha den också. I maj 1993 blev 156:an Sinn nr. 4! Den köpte jag begagnat efter jag hittade en annons i ”Flug Revue” (varken ebay, blocket eller tradera fanns då!) och jag minns att jag åkte till Köln/Bonn flygplatsen för att hämta den hos försäljaren som jobbade där. Jag har för mig att jag betalade runt 500,- DM.
Under en ganska lång tid hade jag kikat på kompassmodellen 171 och sommaren 1995 blev det äntligen dags! Ganska roligt i detta sammanhang men när jag ringde till Sinn några dagar efter jag fick klockan och frågade om det finns någon bättre beskrivning om hur kompassen fungerar sa de: 171:an? Den säljer vi inte längre. Det betyder att jag har en av de sista sålda modellerna med den röda 24 timmars-visaren.
144 St Sa köpte jag 2008 på nätet (ebay)
och 805 är än så länge min sista Sinn.
Alla Sinn jag har är från den tiden Helmut Sinn ägde företaget. Han hade en speciell företagspolicy att en kronograf inte skulle kosta mycket, han betraktade den som ett instrument och inte som ett smycke. Men det viktigaste var att man kunde köpa klockorna endast hos honom i Frankfurt/Main.
I efterhand är man ofta klokare och idag ångrar jag verkligen att jag inte har köpt en Sinn klocka varje år under 80 – och 90 talen. Det finns några modeller som fattas, bl.a. 157:an.
För att göra listan fullständig får jag också nämna min frus Sinn 344.
Och för att svara på frågan ”varför gillar du Sinn?” kan jag bara svara: det finns inget annat märke som har så tydliga instrumentella klockor utan bling-bling och lull-lull som Sinn!
PS: den första katalogen från 1982 har jag kvar förstås!
Bilagor
Oj vilken öppningspost på KS. Du kommer bli gillad av bara den. Stort grattis till de fina klockorna också.Mitt intresse för Sinn startade i början 80-talet. Som tonåring var jag väldigt intresserat i flygplan och läste regelbundet tyska ”Flug Revue”, en tidning med både privata och militära flygteman. I en utgåva testades ett antal pilotklockor bl.a. Breitling, Sinn och Seiko (tror jag). Sinn 142 blev överlägsen testvinnare och att kronografen var klar och tydlig avläsbar var en av de motiveringarna.
Vad gjorde man nu då utan internet och epost? Jo, man skickade ett kort och bad om en katalog. Jag var helt övertygad om att jag inte ens skulle få ett svar men redan efter 2 dagar dumpade ett omslag från Sinn in i brevlådan! Och då var det för sent! Självklart ska jag ha en Sinn kronograf! Det var bara att spara.
Och i maj 1982 var det äntligen dags! Efter jag hade kollat med Sinn åkte jag med mina föräldrar till Hannover där vi besökte ILA; ”Internationale Luftfahrt Ausstellung”, en stor international luftfartsmässa som idag äger rum i Berlin. Helmut Sinn brukade ha en liten monter på mässan eftersom han var leverantör till bl.a. tyska flygvapnet!
Min första Sinn blev modell 143 som jag köpte direkt hos Helmut Sinn på sin lilla monter! Det var då den billigaste kronografen med ett Lemania verk och boet i aluminium. Otroligt snygg i svart med svart länk. Klockan har varit med om mycket bl.a. på lumpen i Tyskland och för drygt 10 år sen var jag tvungen att skicka den till komplettrenovering.
Min nästa Sinn-kronograf var 140:an, modellen som var med i rymden på D1 missionen som jag köpte sommaren 1989. Även här var priset avgörande, modell 142 med 24 timmar visaren var betydligt dyrare. Men vilken pjäs!
Sinn suget fortsatte och tredje modellen blev 809A, en enkel dykarklocka som jag köpte på båtmässan i Düsseldorf januari 1992. Även på denna mässa brukade Sinn ha en monter eftersom det är bara logisk att vara på plats på världens största båt – och fritidsmässa!
Det som jag gillar mest med denna klocka är att indexen är klistrade under glaset. Dessutom är 809:an väldigt platt och lätt och den känns verkligen skönt på handleden.
Den Sinn klocka som gillar allra mest är ”Military”-modellen, modell 156. Och förstås skulle jag vilja ha den också. I maj 1993 blev 156:an Sinn nr. 4! Den köpte jag begagnat efter jag hittade en annons i ”Flug Revue” (varken ebay, blocket eller tradera fanns då!) och jag minns att jag åkte till Köln/Bonn flygplatsen för att hämta den hos försäljaren som jobbade där. Jag har för mig att jag betalade runt 500,- DM.
Under en ganska lång tid hade jag kikat på kompassmodellen 171 och sommaren 1995 blev det äntligen dags! Ganska roligt i detta sammanhang men när jag ringde till Sinn några dagar efter jag fick klockan och frågade om det finns någon bättre beskrivning om hur kompassen fungerar sa de: 171:an? Den säljer vi inte längre. Det betyder att jag har en av de sista sålda modellerna med den röda 24 timmars-visaren.
144 St Sa köpte jag 2008 på nätet (ebay)
och 805 är än så länge min sista Sinn.
Alla Sinn jag har är från den tiden Helmut Sinn ägde företaget. Han hade en speciell företagspolicy att en kronograf inte skulle kosta mycket, han betraktade den som ett instrument och inte som ett smycke. Men det viktigaste var att man kunde köpa klockorna endast hos honom i Frankfurt/Main.
I efterhand är man ofta klokare och idag ångrar jag verkligen att jag inte har köpt en Sinn klocka varje år under 80 – och 90 talen. Det finns några modeller som fattas, bl.a. 157:an.
För att göra listan fullständig får jag också nämna min frus Sinn 344.
Och för att svara på frågan ”varför gillar du Sinn?” kan jag bara svara: det finns inget annat märke som har så tydliga instrumentella klockor utan bling-bling och lull-lull som Sinn!
PS: den första katalogen från 1982 har jag kvar förstås!
Mitt intresse för Sinn startade i början 80-talet. Som tonåring var jag väldigt intresserat i flygplan och läste regelbundet tyska ”Flug Revue”, en tidning med både privata och militära flygteman. I en utgåva testades ett antal pilotklockor bl.a. Breitling, Sinn och Seiko (tror jag). Sinn 142 blev överlägsen testvinnare och att kronografen var klar och tydlig avläsbar var en av de motiveringarna.
Vad gjorde man nu då utan internet och epost? Jo, man skickade ett kort och bad om en katalog. Jag var helt övertygad om att jag inte ens skulle få ett svar men redan efter 2 dagar dumpade ett omslag från Sinn in i brevlådan! Och då var det för sent! Självklart ska jag ha en Sinn kronograf! Det var bara att spara.
Och i maj 1982 var det äntligen dags! Efter jag hade kollat med Sinn åkte jag med mina föräldrar till Hannover där vi besökte ILA; ”Internationale Luftfahrt Ausstellung”, en stor international luftfartsmässa som idag äger rum i Berlin. Helmut Sinn brukade ha en liten monter på mässan eftersom han var leverantör till bl.a. tyska flygvapnet!
Min första Sinn blev modell 143 som jag köpte direkt hos Helmut Sinn på sin lilla monter! Det var då den billigaste kronografen med ett Lemania verk och boet i aluminium. Otroligt snygg i svart med svart länk. Klockan har varit med om mycket bl.a. på lumpen i Tyskland och för drygt 10 år sen var jag tvungen att skicka den till komplettrenovering.
Min nästa Sinn-kronograf var 140:an, modellen som var med i rymden på D1 missionen som jag köpte sommaren 1989. Även här var priset avgörande, modell 142 med 24 timmar visaren var betydligt dyrare. Men vilken pjäs!
Sinn suget fortsatte och tredje modellen blev 809A, en enkel dykarklocka som jag köpte på båtmässan i Düsseldorf januari 1992. Även på denna mässa brukade Sinn ha en monter eftersom det är bara logisk att vara på plats på världens största båt – och fritidsmässa!
Det som jag gillar mest med denna klocka är att indexen är klistrade under glaset. Dessutom är 809:an väldigt platt och lätt och den känns verkligen skönt på handleden.
Den Sinn klocka som gillar allra mest är ”Military”-modellen, modell 156. Och förstås skulle jag vilja ha den också. I maj 1993 blev 156:an Sinn nr. 4! Den köpte jag begagnat efter jag hittade en annons i ”Flug Revue” (varken ebay, blocket eller tradera fanns då!) och jag minns att jag åkte till Köln/Bonn flygplatsen för att hämta den hos försäljaren som jobbade där. Jag har för mig att jag betalade runt 500,- DM.
Under en ganska lång tid hade jag kikat på kompassmodellen 171 och sommaren 1995 blev det äntligen dags! Ganska roligt i detta sammanhang men när jag ringde till Sinn några dagar efter jag fick klockan och frågade om det finns någon bättre beskrivning om hur kompassen fungerar sa de: 171:an? Den säljer vi inte längre. Det betyder att jag har en av de sista sålda modellerna med den röda 24 timmars-visaren.
144 St Sa köpte jag 2008 på nätet (ebay)
och 805 är än så länge min sista Sinn.
Alla Sinn jag har är från den tiden Helmut Sinn ägde företaget. Han hade en speciell företagspolicy att en kronograf inte skulle kosta mycket, han betraktade den som ett instrument och inte som ett smycke. Men det viktigaste var att man kunde köpa klockorna endast hos honom i Frankfurt/Main.
I efterhand är man ofta klokare och idag ångrar jag verkligen att jag inte har köpt en Sinn klocka varje år under 80 – och 90 talen. Det finns några modeller som fattas, bl.a. 157:an.
För att göra listan fullständig får jag också nämna min frus Sinn 344.
Och för att svara på frågan ”varför gillar du Sinn?” kan jag bara svara: det finns inget annat märke som har så tydliga instrumentella klockor utan bling-bling och lull-lull som Sinn!
PS: den första katalogen från 1982 har jag kvar förstås!
Hej och varmt välkommen till forumet och Sinn-tråden. Otroligt kul att få läsa historien från första köpet och fram till det senaste som jag hoppas inte blir det sista
Fantastiska modeller och om jag inte ser fel så är det den tidiga länken du har till 809. Indexen på den är verkligen något utöver det vanliga.
Du får väldigt gärna posta fler bilder. Fina Sinn kan man inte se för mycket av.
Vilken entré. Fantastisk historia. Tack.Mitt intresse för Sinn startade i början 80-talet. Som tonåring var jag väldigt intresserat i flygplan och läste regelbundet tyska ”Flug Revue”, en tidning med både privata och militära flygteman. I en utgåva testades ett antal pilotklockor bl.a. Breitling, Sinn och Seiko (tror jag). Sinn 142 blev överlägsen testvinnare och att kronografen var klar och tydlig avläsbar var en av de motiveringarna.
Vad gjorde man nu då utan internet och epost? Jo, man skickade ett kort och bad om en katalog. Jag var helt övertygad om att jag inte ens skulle få ett svar men redan efter 2 dagar dumpade ett omslag från Sinn in i brevlådan! Och då var det för sent! Självklart ska jag ha en Sinn kronograf! Det var bara att spara.
Och i maj 1982 var det äntligen dags! Efter jag hade kollat med Sinn åkte jag med mina föräldrar till Hannover där vi besökte ILA; ”Internationale Luftfahrt Ausstellung”, en stor international luftfartsmässa som idag äger rum i Berlin. Helmut Sinn brukade ha en liten monter på mässan eftersom han var leverantör till bl.a. tyska flygvapnet!
Min första Sinn blev modell 143 som jag köpte direkt hos Helmut Sinn på sin lilla monter! Det var då den billigaste kronografen med ett Lemania verk och boet i aluminium. Otroligt snygg i svart med svart länk. Klockan har varit med om mycket bl.a. på lumpen i Tyskland och för drygt 10 år sen var jag tvungen att skicka den till komplettrenovering.
Min nästa Sinn-kronograf var 140:an, modellen som var med i rymden på D1 missionen som jag köpte sommaren 1989. Även här var priset avgörande, modell 142 med 24 timmar visaren var betydligt dyrare. Men vilken pjäs!
Sinn suget fortsatte och tredje modellen blev 809A, en enkel dykarklocka som jag köpte på båtmässan i Düsseldorf januari 1992. Även på denna mässa brukade Sinn ha en monter eftersom det är bara logisk att vara på plats på världens största båt – och fritidsmässa!
Det som jag gillar mest med denna klocka är att indexen är klistrade under glaset. Dessutom är 809:an väldigt platt och lätt och den känns verkligen skönt på handleden.
Den Sinn klocka som gillar allra mest är ”Military”-modellen, modell 156. Och förstås skulle jag vilja ha den också. I maj 1993 blev 156:an Sinn nr. 4! Den köpte jag begagnat efter jag hittade en annons i ”Flug Revue” (varken ebay, blocket eller tradera fanns då!) och jag minns att jag åkte till Köln/Bonn flygplatsen för att hämta den hos försäljaren som jobbade där. Jag har för mig att jag betalade runt 500,- DM.
Under en ganska lång tid hade jag kikat på kompassmodellen 171 och sommaren 1995 blev det äntligen dags! Ganska roligt i detta sammanhang men när jag ringde till Sinn några dagar efter jag fick klockan och frågade om det finns någon bättre beskrivning om hur kompassen fungerar sa de: 171:an? Den säljer vi inte längre. Det betyder att jag har en av de sista sålda modellerna med den röda 24 timmars-visaren.
144 St Sa köpte jag 2008 på nätet (ebay)
och 805 är än så länge min sista Sinn.
Alla Sinn jag har är från den tiden Helmut Sinn ägde företaget. Han hade en speciell företagspolicy att en kronograf inte skulle kosta mycket, han betraktade den som ett instrument och inte som ett smycke. Men det viktigaste var att man kunde köpa klockorna endast hos honom i Frankfurt/Main.
I efterhand är man ofta klokare och idag ångrar jag verkligen att jag inte har köpt en Sinn klocka varje år under 80 – och 90 talen. Det finns några modeller som fattas, bl.a. 157:an.
För att göra listan fullständig får jag också nämna min frus Sinn 344.
Och för att svara på frågan ”varför gillar du Sinn?” kan jag bara svara: det finns inget annat märke som har så tydliga instrumentella klockor utan bling-bling och lull-lull som Sinn!
PS: den första katalogen från 1982 har jag kvar förstås!
Fantastiskt!Mitt intresse för Sinn startade i början 80-talet. Som tonåring var jag väldigt intresserat i flygplan och läste regelbundet tyska ”Flug Revue”, en tidning med både privata och militära flygteman. I en utgåva testades ett antal pilotklockor bl.a. Breitling, Sinn och Seiko (tror jag). Sinn 142 blev överlägsen testvinnare och att kronografen var klar och tydlig avläsbar var en av de motiveringarna.
Vad gjorde man nu då utan internet och epost? Jo, man skickade ett kort och bad om en katalog. Jag var helt övertygad om att jag inte ens skulle få ett svar men redan efter 2 dagar dumpade ett omslag från Sinn in i brevlådan! Och då var det för sent! Självklart ska jag ha en Sinn kronograf! Det var bara att spara.
Och i maj 1982 var det äntligen dags! Efter jag hade kollat med Sinn åkte jag med mina föräldrar till Hannover där vi besökte ILA; ”Internationale Luftfahrt Ausstellung”, en stor international luftfartsmässa som idag äger rum i Berlin. Helmut Sinn brukade ha en liten monter på mässan eftersom han var leverantör till bl.a. tyska flygvapnet!
Min första Sinn blev modell 143 som jag köpte direkt hos Helmut Sinn på sin lilla monter! Det var då den billigaste kronografen med ett Lemania verk och boet i aluminium. Otroligt snygg i svart med svart länk. Klockan har varit med om mycket bl.a. på lumpen i Tyskland och för drygt 10 år sen var jag tvungen att skicka den till komplettrenovering.
Min nästa Sinn-kronograf var 140:an, modellen som var med i rymden på D1 missionen som jag köpte sommaren 1989. Även här var priset avgörande, modell 142 med 24 timmar visaren var betydligt dyrare. Men vilken pjäs!
Sinn suget fortsatte och tredje modellen blev 809A, en enkel dykarklocka som jag köpte på båtmässan i Düsseldorf januari 1992. Även på denna mässa brukade Sinn ha en monter eftersom det är bara logisk att vara på plats på världens största båt – och fritidsmässa!
Det som jag gillar mest med denna klocka är att indexen är klistrade under glaset. Dessutom är 809:an väldigt platt och lätt och den känns verkligen skönt på handleden.
Den Sinn klocka som gillar allra mest är ”Military”-modellen, modell 156. Och förstås skulle jag vilja ha den också. I maj 1993 blev 156:an Sinn nr. 4! Den köpte jag begagnat efter jag hittade en annons i ”Flug Revue” (varken ebay, blocket eller tradera fanns då!) och jag minns att jag åkte till Köln/Bonn flygplatsen för att hämta den hos försäljaren som jobbade där. Jag har för mig att jag betalade runt 500,- DM.
Under en ganska lång tid hade jag kikat på kompassmodellen 171 och sommaren 1995 blev det äntligen dags! Ganska roligt i detta sammanhang men när jag ringde till Sinn några dagar efter jag fick klockan och frågade om det finns någon bättre beskrivning om hur kompassen fungerar sa de: 171:an? Den säljer vi inte längre. Det betyder att jag har en av de sista sålda modellerna med den röda 24 timmars-visaren.
144 St Sa köpte jag 2008 på nätet (ebay)
och 805 är än så länge min sista Sinn.
Alla Sinn jag har är från den tiden Helmut Sinn ägde företaget. Han hade en speciell företagspolicy att en kronograf inte skulle kosta mycket, han betraktade den som ett instrument och inte som ett smycke. Men det viktigaste var att man kunde köpa klockorna endast hos honom i Frankfurt/Main.
I efterhand är man ofta klokare och idag ångrar jag verkligen att jag inte har köpt en Sinn klocka varje år under 80 – och 90 talen. Det finns några modeller som fattas, bl.a. 157:an.
För att göra listan fullständig får jag också nämna min frus Sinn 344.
Och för att svara på frågan ”varför gillar du Sinn?” kan jag bara svara: det finns inget annat märke som har så tydliga instrumentella klockor utan bling-bling och lull-lull som Sinn!
PS: den första katalogen från 1982 har jag kvar förstås!
Vilka klockor och vilket genuint intresse!
Hatten av!
Man skulle ju vilja se den där katalogen.
Ortwin Schroeder
Breitling
Tack för de fina orden.
Katalogen ska jag scanna in snart.
Katalogen ska jag scanna in snart.
