Mitt utspelar sig i Finland år 2001 i kommunen Esboviken, som ligger några mil utanför Helsingfors! Här bor jag och mina kollegor i en lägenhet som hyrs av företaget jag jobbade för då. Är i Helsingfors och jobbar i på ett projekt som kommer att vara i minst 6-7 månader lite drygt, och det finns inte så mycket mer att fördriva tiden med en att träna och gå på ett köpcentrum som heter Lippulaivan.
Inne i detta köpcentrum så finns alla butiker du tänkas kan, det är kläder, elektronik, leksaksbutik, fotobutik o.s.v men även en klockbutik som är någonstans mellan UR&PENN och Klockmäster. Går in och kollar lite klockor, fastnar för några dressade Seiko ur som finns på rea, är dock i gulddubblé och dressur så det är inte 100% min smak, damerna i butik är både trevliga och hjälpsamma och det blir ett köp. Väl hemma, plockar jag upp uren och sätter dom på varsina handled, dröjer inte länge innan jag inser att detta är inget för mig. Bestämmer att åka tillbaka med klockorna imorgon dag efter jag slutat jobbet. Glad i hågen trallar jag in igen till klockbutiken i-tron att detta skall gå som en dans, men ICKE, dom skrattar tom hånfullt och talar om att här skall det inte alls bytas några klockor, dessa trevliga damer har blivit som förbytta, och gör att man börjar tro på spöken. Jag talar om att det är klart man har bytesrätt eller öppet köp såklart men dom skakar bara på huvudet. Då talar jag om att jag vill tala med deras chef, dom talar då om att chefen, som för övrigt är han som äger butiken är i Tyskland och kollar på Hockey VM. Men han skall vara tillbaka om ca 1 vecka, så jag talar om att jag kommer tillbaka när ägaren kommit hem igen. Jag lämnar motvilligt ifrån mig mina nyköpta klockor hos HÄXORNA i Lippulaivan, men det är på grund av att dom inte skall kunna säga att klockorna är använda senare.
I och med att jag har några dagar på mig innan jag skall gå tillbaka till butiken för att prata med butiksägaren, så kommer jag på den smarta idén att kolla vad det är för lagar som gäller för konsumenten i Finland. Sagt och gjort så tar jag mig till finska konsumentverket för ett litet snack, här skall nog visas att man inte leker med Affe och slipper undan med det
. Jag får prata med en man, och efter bara några minuter så har han talat om att det inte finns några lagar som säger att jag varken har bytesrätt eller öppet köp på min sida lagen, blir då lite förbannad och säger att det inte är så jävla lätt att vara turist i detta land, dom borde tala om vad det är som gäller, Seppo eller vad nu heter ger mig the Evil Eye och talar om att han inte har tid att diskutera något mer. Just nu så kokar jag av ilska 
och tycker att fan vad dumma i huvudet finnar är, klart det finns regler dom måste följa. Nu känns det som hela Finland är emot mig pga att vi för det mesta slagit dom i ishockey vid viktiga sammanhang och nu är det jag som får ta skiten. Dagarna går och det är dags att åter igen ta sig till klockbutiken och Häxorna i Lippulaivan, jag har väl inga större förhoppningar att detta skall gå vägen, men det kan vara värt ett försök i alla fall.
Inne i butiken möts jag av en väldigt stor man med stort skägg och buskiga ögonbryn, plus häxorna förstås. Han vet redan vem jag är när jag skall pressentera mig, och talar i princip om att det inte går att få tillbaka några pengar inte heller att jag kan byta till något annat, köpt är köpt och gilla läget. Nu snackar vi väl inte om så stora pengar, kan vara någonstans mellan 2000-2500kr men man pissar inte på Affemannen, men framför allt så ljuger man inte för mig. Jag talar om att en av damerna sagt att klockan jag köpte var den sista på rean, för modellen var utgående och skulle inte komma in igen, konstigt då det finns en lika dan klocka i rea montern där borta. Han går iväg i någon minut och kommer sedan tillbaka och talar om att jag får väl byta klockan mot något annat jag vill ha i butiken, jag kollar runt men hittar väl inget jag vill ha för dagen, sen är det väl för att det är ett gäng jävla idioter som jobbar i denna butik.
Jag säger att jag hittar inget jag vill ha, OK då får du behålla klockan säger Gubben med dom buskiga ögonbrynen, nu har jag god lust att klappa till denna gubbe så att skägget hans, hamnar i byxorna. Men jag håller mig lugn och sansad och ger han ett förslag som han definitivt inte är värd, men jag kommer med ett förslag att det kanske går att ta hem en klocka jag är intresserad av istället. Den är trots allt dyrare än vad dom två klockor jag nu inte får byta tillbaka, han skiner då upp och bjuder på ett leende jag fortfarande får svåra mardrömmar om Brrrrrrrr! Talar då om att jag sett en Tissot klocka på hockey VM som just nu håller på i Tyskland, och han hade ju varit där så han vet väl vilken klocka jag pratar om. Visst säger mannen med dom buskiga ögonbrynen, klart jag vet vilken klocka du menar, tror du jag är dum eller, ser det ut som han tänker. Bra beställ än sådan klocka åt mig så har vi en deal, han lovar att återkomma via telefon när klockan kommit. Hittar tyvärr ingen bild på denna klocka, har sökt med ljus och lyckta hittar den bara på ett Youtube klipp, 2:26 in så skymtar den förbi lite snabbt
.
Det är nu det är början till något jag aldrig kunnat drömma om, och det är som taget ur en filmscen med Adam Sandler, Jack Black eller Ben Stiller i huvudrollen. Tar ca: 2 veckor innan jag får telefonsamtalet som talar om att klockan har kommit. Glad som man bara kan bli då en ny klocka nalkas, ni som varit med om det vet ju vad jag pratar om, vi bestämmer att jag skall komma in efter jobbet samma dag. Nu har man ju en pirrig känsla i maggropen så det är svårt att koncentrera sig på det man håller på med, jag bestämmer mig för att gå lite tidigare om det är OK för dom andra. Inge problem säger kollegorna, spring, spring så fort du kan hör jag att det ekar i mitt huvud, väl inne i butiken är spänningen på Topp, HÄXORNA har gott till att bli trevliga damer igen. Men det som händer nu dom närmaste minuterna skulle få Kalabaliken i Bender att bli en Fis i rymden, en droppe i havet o.s.v det visar sig att klockan han tagit hem inte allas är den som vi kommit överens om.
Utan denna som är en lånad bild.
Mannen med det stora jävla skägget och dom buskiga ögonbrynen blir bestört och skriker nu, att jag aldrig
blir nöjd, att det inte skulle spela någon roll vilken klocka han tar hem, jag blir lite konfunderad i någon sekund men talar snällt om att det inte var klockan jag menade. Hahaha...kan skratta åt det här i efterhand men det är nu mannen tappar sitt temperament, han skriiiiker att jag skall betala för klockan och ge mig av och aldrig komma tillbaka till den kompetenta butik igen, ever. Jag säger att det kommer jag inte alls att göra, han skall helt enkelt beställa den klocka vi har kommit överens om. Det är nu tankarna går till Emil i Lönneberga när farsan hans lyfter upp han i kragen, mannen blir så JÄVLA förbannad så han slår handen rätt igenom glasdisken blodet sprutar, jag står chockerat och fattar nada om vad som händer.
Plötsligt är mannen ute på andra sidan av disken, han greppar tag om min hals och lyfter bokstavligen ut mig med händerna om min hals ur butiken. Och jag lovar jag hänger och känner inte fötterna i marken och får ingen luft, folk är som paralyserade inne i butiken, jag själv står nu chockad utanför butiken, är nerblodad och fattar inte vad som händer. Plötsligt dyker det upp två vakter som vräker ner mig på golvet som om jag gjort något kriminellt, efter dom längsta minuterna i mitt liv så reser dom mig upp. Jag fattar fortfarande inget, och vill göra en anmälan mot mannen, dom tar ett stadigt grep om vardera arm och leder ut mig från köpcentrumet, väl ute så talar dom om att jag aldrig är välkommen igen, ser dom mig så skulle dom ringa polisen.
Nu slutar inte historien här...
Detta är bara början kan man säga. Väl hemma så kommer den stora choken och undrar vad som hände, har ruskig halsbränna och märkena på halsen ser inte alls för roliga ut. Jag bestämmer mig således för att söka upp en läkare, jag får träffa en läkare någon timme senare och han frågar vad som hänt. När jag berättar min historia så tror han knappt på det jag säger, men han intygar att man ser att det har varit händer med i inblandningen och tycker att jag skall göra en polisanmälan. Sagt och gjort så får det bli så, anmälan är gjord men polismannen talar om att han måste prata med butiksägaren också. Efter någon dag så ringer polismannen upp och meddelar att butiksägaren har gjort en motanmälan, var väl inte så förvånande att han gjorde det, för det hade jag räknat med.
Flera dagar senare ringer polismannen upp och talar om att ägaren är beredd att ta till baka sin anmälan, jag svarar då att jag kommer inte att göra det, har pratat med min advokat och vi är beredda att stämma skiten ur dom. Naturligtvis så har jag ingen advokat, men det vet inte dom. Någon dag senare ringer samma polisman upp igen och frågar hur vi kan lösa problemet, jag talar om att jag skall ha tillbaka pengarna för klockorna plus lite för sveda och värk plus en rejäl ursäkt. Polismannen talar om att han skall framföra det och lovar att återkomma så snabbt det var möjligt. Här känner jag att mannen är orolig och vet förmodligen om att kunden alltid har rätt, skulle jag gå vidare så skulle han förlora, ska man begära ett bra skadestånd tänkte jag. Men det blir inte så, är lite vek och tycker trots allt synd om mannen med dom buskiga ögonbrynen.
Ett par dagar senare ringer polisen upp igen, butiksägaren vill göra upp i godo och få detta överstökat, men jag måste skriva under ett papper som säger att jag inte skall gå vidare med detta. Hälsa han att det aldrig kommer att hända säger jag till polisen, han får tro på mitt ord. Någon dag senare äntrar jag butiken, men det känns som hela köpcentrumet håller andan och spänner ögonen i mig, väl inne i butiken så möts jag åter igen av HÄXORNA plus en yngre tjej i 25 års åldern som tar emot mig. Hon är jätte trevlig och gullig, vi små pratar lite, och hon talar om att hon ber o ursäkt för sin chefs beteende och tycker inte jag gjort något fel, däremot så får jag iskalla blickar från kärringarna, och jag kan säga så här, om blickar kunde döda så hade jag inte kunnat skriva detta som jag bjuder på nu. Fick strax över 5000:- för det som hade hänt, hade säkert kunnat få mer pengar om jag bara gott vidare, fick aldrig någon personlig ursäkt av mannen med dom buskiga ögonbrynen, men tjejen läste ett brev där han meddelade att han var mycket ledsen för det som hänt, jag frågade tjejen hur det var med butiksägaren. Hon svarade då att mannen hade behövt sjukskriva sig efter den lilla incident som förekommit på obestämd tid. Jag besökte aldrig varken klockbutiken eller Lippulaivan. något mer kan jag säga.
Jaja...vad har vi nu lärt oss av denna historia, jag vet i alla fall vad jag har lärt mig. Köp inte en Seiko klocka av galen butiksägare!
Inne i detta köpcentrum så finns alla butiker du tänkas kan, det är kläder, elektronik, leksaksbutik, fotobutik o.s.v men även en klockbutik som är någonstans mellan UR&PENN och Klockmäster. Går in och kollar lite klockor, fastnar för några dressade Seiko ur som finns på rea, är dock i gulddubblé och dressur så det är inte 100% min smak, damerna i butik är både trevliga och hjälpsamma och det blir ett köp. Väl hemma, plockar jag upp uren och sätter dom på varsina handled, dröjer inte länge innan jag inser att detta är inget för mig. Bestämmer att åka tillbaka med klockorna imorgon dag efter jag slutat jobbet. Glad i hågen trallar jag in igen till klockbutiken i-tron att detta skall gå som en dans, men ICKE, dom skrattar tom hånfullt och talar om att här skall det inte alls bytas några klockor, dessa trevliga damer har blivit som förbytta, och gör att man börjar tro på spöken. Jag talar om att det är klart man har bytesrätt eller öppet köp såklart men dom skakar bara på huvudet. Då talar jag om att jag vill tala med deras chef, dom talar då om att chefen, som för övrigt är han som äger butiken är i Tyskland och kollar på Hockey VM. Men han skall vara tillbaka om ca 1 vecka, så jag talar om att jag kommer tillbaka när ägaren kommit hem igen. Jag lämnar motvilligt ifrån mig mina nyköpta klockor hos HÄXORNA i Lippulaivan, men det är på grund av att dom inte skall kunna säga att klockorna är använda senare.
I och med att jag har några dagar på mig innan jag skall gå tillbaka till butiken för att prata med butiksägaren, så kommer jag på den smarta idén att kolla vad det är för lagar som gäller för konsumenten i Finland. Sagt och gjort så tar jag mig till finska konsumentverket för ett litet snack, här skall nog visas att man inte leker med Affe och slipper undan med det
. Jag får prata med en man, och efter bara några minuter så har han talat om att det inte finns några lagar som säger att jag varken har bytesrätt eller öppet köp på min sida lagen, blir då lite förbannad och säger att det inte är så jävla lätt att vara turist i detta land, dom borde tala om vad det är som gäller, Seppo eller vad nu heter ger mig the Evil Eye och talar om att han inte har tid att diskutera något mer. Just nu så kokar jag av ilska och tycker att fan vad dumma i huvudet finnar är, klart det finns regler dom måste följa. Nu känns det som hela Finland är emot mig pga att vi för det mesta slagit dom i ishockey vid viktiga sammanhang och nu är det jag som får ta skiten. Dagarna går och det är dags att åter igen ta sig till klockbutiken och Häxorna i Lippulaivan, jag har väl inga större förhoppningar att detta skall gå vägen, men det kan vara värt ett försök i alla fall. Inne i butiken möts jag av en väldigt stor man med stort skägg och buskiga ögonbryn, plus häxorna förstås. Han vet redan vem jag är när jag skall pressentera mig, och talar i princip om att det inte går att få tillbaka några pengar inte heller att jag kan byta till något annat, köpt är köpt och gilla läget. Nu snackar vi väl inte om så stora pengar, kan vara någonstans mellan 2000-2500kr men man pissar inte på Affemannen, men framför allt så ljuger man inte för mig. Jag talar om att en av damerna sagt att klockan jag köpte var den sista på rean, för modellen var utgående och skulle inte komma in igen, konstigt då det finns en lika dan klocka i rea montern där borta. Han går iväg i någon minut och kommer sedan tillbaka och talar om att jag får väl byta klockan mot något annat jag vill ha i butiken, jag kollar runt men hittar väl inget jag vill ha för dagen, sen är det väl för att det är ett gäng jävla idioter som jobbar i denna butik.
Jag säger att jag hittar inget jag vill ha, OK då får du behålla klockan säger Gubben med dom buskiga ögonbrynen, nu har jag god lust att klappa till denna gubbe så att skägget hans, hamnar i byxorna. Men jag håller mig lugn och sansad och ger han ett förslag som han definitivt inte är värd, men jag kommer med ett förslag att det kanske går att ta hem en klocka jag är intresserad av istället. Den är trots allt dyrare än vad dom två klockor jag nu inte får byta tillbaka, han skiner då upp och bjuder på ett leende jag fortfarande får svåra mardrömmar om Brrrrrrrr! Talar då om att jag sett en Tissot klocka på hockey VM som just nu håller på i Tyskland, och han hade ju varit där så han vet väl vilken klocka jag pratar om. Visst säger mannen med dom buskiga ögonbrynen, klart jag vet vilken klocka du menar, tror du jag är dum eller, ser det ut som han tänker. Bra beställ än sådan klocka åt mig så har vi en deal, han lovar att återkomma via telefon när klockan kommit. Hittar tyvärr ingen bild på denna klocka, har sökt med ljus och lyckta hittar den bara på ett Youtube klipp, 2:26 in så skymtar den förbi lite snabbt
Det är nu det är början till något jag aldrig kunnat drömma om, och det är som taget ur en filmscen med Adam Sandler, Jack Black eller Ben Stiller i huvudrollen. Tar ca: 2 veckor innan jag får telefonsamtalet som talar om att klockan har kommit. Glad som man bara kan bli då en ny klocka nalkas, ni som varit med om det vet ju vad jag pratar om, vi bestämmer att jag skall komma in efter jobbet samma dag. Nu har man ju en pirrig känsla i maggropen så det är svårt att koncentrera sig på det man håller på med, jag bestämmer mig för att gå lite tidigare om det är OK för dom andra. Inge problem säger kollegorna, spring, spring så fort du kan hör jag att det ekar i mitt huvud, väl inne i butiken är spänningen på Topp, HÄXORNA har gott till att bli trevliga damer igen. Men det som händer nu dom närmaste minuterna skulle få Kalabaliken i Bender att bli en Fis i rymden, en droppe i havet o.s.v det visar sig att klockan han tagit hem inte allas är den som vi kommit överens om.
Utan denna som är en lånad bild.
Mannen med det stora jävla skägget och dom buskiga ögonbrynen blir bestört och skriker nu, att jag aldrig
blir nöjd, att det inte skulle spela någon roll vilken klocka han tar hem, jag blir lite konfunderad i någon sekund men talar snällt om att det inte var klockan jag menade. Hahaha...kan skratta åt det här i efterhand men det är nu mannen tappar sitt temperament, han skriiiiker att jag skall betala för klockan och ge mig av och aldrig komma tillbaka till den kompetenta butik igen, ever. Jag säger att det kommer jag inte alls att göra, han skall helt enkelt beställa den klocka vi har kommit överens om. Det är nu tankarna går till Emil i Lönneberga när farsan hans lyfter upp han i kragen, mannen blir så JÄVLA förbannad så han slår handen rätt igenom glasdisken blodet sprutar, jag står chockerat och fattar nada om vad som händer.
Plötsligt är mannen ute på andra sidan av disken, han greppar tag om min hals och lyfter bokstavligen ut mig med händerna om min hals ur butiken. Och jag lovar jag hänger och känner inte fötterna i marken och får ingen luft, folk är som paralyserade inne i butiken, jag själv står nu chockad utanför butiken, är nerblodad och fattar inte vad som händer. Plötsligt dyker det upp två vakter som vräker ner mig på golvet som om jag gjort något kriminellt, efter dom längsta minuterna i mitt liv så reser dom mig upp. Jag fattar fortfarande inget, och vill göra en anmälan mot mannen, dom tar ett stadigt grep om vardera arm och leder ut mig från köpcentrumet, väl ute så talar dom om att jag aldrig är välkommen igen, ser dom mig så skulle dom ringa polisen.
Nu slutar inte historien här...
Detta är bara början kan man säga. Väl hemma så kommer den stora choken och undrar vad som hände, har ruskig halsbränna och märkena på halsen ser inte alls för roliga ut. Jag bestämmer mig således för att söka upp en läkare, jag får träffa en läkare någon timme senare och han frågar vad som hänt. När jag berättar min historia så tror han knappt på det jag säger, men han intygar att man ser att det har varit händer med i inblandningen och tycker att jag skall göra en polisanmälan. Sagt och gjort så får det bli så, anmälan är gjord men polismannen talar om att han måste prata med butiksägaren också. Efter någon dag så ringer polismannen upp och meddelar att butiksägaren har gjort en motanmälan, var väl inte så förvånande att han gjorde det, för det hade jag räknat med.
Flera dagar senare ringer polismannen upp och talar om att ägaren är beredd att ta till baka sin anmälan, jag svarar då att jag kommer inte att göra det, har pratat med min advokat och vi är beredda att stämma skiten ur dom. Naturligtvis så har jag ingen advokat, men det vet inte dom. Någon dag senare ringer samma polisman upp igen och frågar hur vi kan lösa problemet, jag talar om att jag skall ha tillbaka pengarna för klockorna plus lite för sveda och värk plus en rejäl ursäkt. Polismannen talar om att han skall framföra det och lovar att återkomma så snabbt det var möjligt. Här känner jag att mannen är orolig och vet förmodligen om att kunden alltid har rätt, skulle jag gå vidare så skulle han förlora, ska man begära ett bra skadestånd tänkte jag. Men det blir inte så, är lite vek och tycker trots allt synd om mannen med dom buskiga ögonbrynen.
Ett par dagar senare ringer polisen upp igen, butiksägaren vill göra upp i godo och få detta överstökat, men jag måste skriva under ett papper som säger att jag inte skall gå vidare med detta. Hälsa han att det aldrig kommer att hända säger jag till polisen, han får tro på mitt ord. Någon dag senare äntrar jag butiken, men det känns som hela köpcentrumet håller andan och spänner ögonen i mig, väl inne i butiken så möts jag åter igen av HÄXORNA plus en yngre tjej i 25 års åldern som tar emot mig. Hon är jätte trevlig och gullig, vi små pratar lite, och hon talar om att hon ber o ursäkt för sin chefs beteende och tycker inte jag gjort något fel, däremot så får jag iskalla blickar från kärringarna, och jag kan säga så här, om blickar kunde döda så hade jag inte kunnat skriva detta som jag bjuder på nu. Fick strax över 5000:- för det som hade hänt, hade säkert kunnat få mer pengar om jag bara gott vidare, fick aldrig någon personlig ursäkt av mannen med dom buskiga ögonbrynen, men tjejen läste ett brev där han meddelade att han var mycket ledsen för det som hänt, jag frågade tjejen hur det var med butiksägaren. Hon svarade då att mannen hade behövt sjukskriva sig efter den lilla incident som förekommit på obestämd tid. Jag besökte aldrig varken klockbutiken eller Lippulaivan. något mer kan jag säga.
Jaja...vad har vi nu lärt oss av denna historia, jag vet i alla fall vad jag har lärt mig. Köp inte en Seiko klocka av galen butiksägare!
Senast ändrad:
