Optimisten
Basic
Tack för att du påminner mig om varför jag hatar medelklassen! Här kan vi tala om äkta klasshat! Så ängsliga att de varken kan ha kul eller njuta av livet....
Inte för att det spelar någon roll, men mitt inlägg var absolut inte avsett som ett uttryck för "klasshat" eller ogillande av stockholmare eller medelklass. Jag växte själv upp i ett vanligt "ordnad medelklassområde" med vanligt folk på gatan (en domare, några adokater, en pensionerad arg överste, en präst, en professor i historia, en överläkare och ett gäng civilingenjörer, dvs knappast någon överklass/högadel) och har själv varken klättrat upp eller ned på samhällsstegen. Dvs jag är helt vanlig jävla medelklass och jag är helt OK med det och låtsas inte heller vara något annat.
Raljerandet över livet i stockholm får not ses med lite distans och var snarare en summering av hur vi brukar driva med varandra när jag är hemma och vi går ut och drar några öl och summerar upp våra liv (vanligtvis på Tennstopet, vilket jag gillar men övriga tycker är mossigt). Det brukar inkludera något i stil med "Fan det ser ju precis likadant ut i alla era lägenheter! Vita väggar och stram design" från mitt håll. De brukar oftast svara med "Å du ser ju inte ut att ha köpt några nya kläder på 10 år" (jag har väl inte riktigt hängt med i stockholmsmodet som innebär att allt man bär ska vara för kort och för trångt).
Mitt uttalande om klasshat gällde mig själv. Jag hatar medelklassen och dess ängslighet som jag tyckte att du uttryckte på ett väldigt bra sätt. Men visst, äger man företag i Sverige är medelklassen ett duktigt och flitigt tjänstemannaboskap. Men det känns som om de i stort sett inte mår så bra psykiskt, speciellt om man jämför med andra länder.
Själv skulle jag hellre tillhöra arbetarklassen än medelklassen, då skulle jag i alla fall ha licens att säga vad jag tycker. I medeklassen får man ju bara tycka som man bör.
PS: Jag gillar också bekväma kläder!