Det finns utförliga förklaringar på wikipedia, som jag länkar till i inlägget du citerar.
Kortfattat så har mildhybrider väldigt svaga elektriska drivlinor som inte kan driva bilen på enbart el, eller bara vid väldigt låga hastigheter. Det kan till exempel finnas en elmotor på 15 hästkrafter som matas med 48 volt och hjälper till ibland, och som laddar batteriet vid inbromsning.
Fullhybrider har ofta elmotorer på storleksordningen 100 till 200 hästkrafter och batterier på flera hundra volt.
Toyotas hybriddrift tillhör de smartaste och effektivaste, där två elmotorer är inbyggda i växellådan. En (MG1) sitter på en av de tre axlarna hos en planetväxel, som Toyota kallar en "power split device". De andra två axlarna hos planetväxeln är anslutna till förbränningsmotor respektive drivaxel. Den andra elmotorn (MG2) sitter på drivaxeln. När MG1 roterar med olika varvtal varierar utväxlingsförhållandet mellan förbränningsmotor och drivaxel. Det är på detta vis som växellådan blir steglös. Det är också genom att mata in eller ta ut olika mycket effekt ur MG1 som eldriften hjälper till att driva bilen, eller laddar batteriet. Förbränningsmotorn kan också stå stilla, eller vara frikopplad. Då råder ett fast utväxlingsförhållande mellan MG1 och drivaxeln. All backning sker med eldrift, då det inte finns någon backväxel som reverserar drivaxelns rotation i förhållande till förbränningsmotor. Förbränningsmotorn kan således inte backa bilen.
Denna konstruktion kan verka komplicerad, men är faktiskt väldigt enkel rent mekaniskt. Växellådan innehåller bara något tiotal komponenter. En traditionell växellåda kan innehålla över 400 komponenter.
Det är stor skillnad mellan Toyotas hybriddrift, där två elmotorer hela tiden är med och ser till att förbränningsmotorn jobbar optimalt, och exempelvis Volkswagens, där antingen förbränningmotorn jobbar för sig själv mot drivaxeln, eller elmotorn jobbar för sig själv.