• Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se

    Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
    Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.

    Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.

    Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!

    /Hook & Leben

få pengar att växa.

Då jag vill sprida min risk så har jag valt ut två ISK men vill hitta en tredje som inte har någon anknytning till varken Sverige eller USA, och därför vill jag ha tips om någon annan typ av marknad så som Asien t,ex. var väldigt otydlig.

Jag tror du blandar ihop begreppen. ISK är kontotypen där du förvarar dina fonder eller enskilda aktier och sättet du beskattas på. Risken avgörs av vilken typ av aktier, fonder som du sedan fyller ditt ISK med och fördelning mellan dessa. Det går självklart att ha flera ISK-konton, men det kanske inte är fullt nödvändigt och krånglar till det om du vill flytta pengar mellan fonderna.

Söker du ex på Avanza på Asien så kommer det dyka upp flera olika fonder att välja på med den inriktningen. Kolla bara så avgiften inte är onödigt hög i förhållande till vad fonden presterar.

Räkna med att om det svänger på marknaden i USA så påverkas nästan alltid övriga marknader också. Det är inte täta skott på något sätt.
 
Senast ändrad:
Hur ska man tänka kring ISK nu när skatten höjs efter årsskiftet. Är det fortfarande förmånligast med ISK eller ska man lasta över allt över en viss nivå till aktiekonto?
 
Hur ska man tänka kring ISK nu när skatten höjs efter årsskiftet. Är det fortfarande förmånligast med ISK eller ska man lasta över allt över en viss nivå till aktiekonto?
Skatten höjs som du säger med en halv procentenhet men samtidigt ökar det skattefria beloppet på ISK till 300k. Upp från 150k 2025.

Hur detta slår beror väl på hur mycket man har på ISK.

Överlag skulle jag säga att ISK fortfarande är smidigast, särskilt om man tror på hygglig avkastning framöver. Finns inte en chans att jag lägger mitt sparande i en depå givet hur smidigt ISK är.

Sen beror det väl på lite vilka tillgångar man investerat i. Sitter man på mycket räntor så kan det nog vara värt att spana mot depå snarare än ISK. Är väl case by case känns det som.
 
Hur ska man tänka kring ISK nu när skatten höjs efter årsskiftet. Är det fortfarande förmånligast med ISK eller ska man lasta över allt över en viss nivå till aktiekonto?

Den ekonomiska kalkylen är ganska lätt att göra i Excel - titta på hur mycket du själv köper och säljer, och hur mycket utdelningar du får. Mycket köp och sälj, eller mycket utdelningar och ISK är för mig tämligen självklar. Jag har det allra mesta i ISK med undantag för ett riktigt långsiktigt innehav i en aktie som inte ger utdelning - den får ligga i vanlig depå tills jag nån gång om förhoppningsvis decennier säljer den.

ISK (och dess kusin kapitalförsäkringen) har också en tydlig psykologisk fördel - den tar bort hinder mot handel. Om du har en aktie i vanlig depå är det inte bara deklaration som krävs, många drar sig också för att sälja saker som gått upp mycket även när de borde för att inte trigga skatt. Få saker kan få annars rationella människor att agera irrationellt som att undvika skatt. :)
 
Det som avgör om ISK är bäst är avkastningen. Break eaven 2026 är ca 3,5 procent, för saldo över 300k.
Så om du räknar med att avkasta minst 3,5 procent på dina placeringar kommer ISK vara bäst.
 
Det som avgör om ISK är bäst är avkastningen. Break eaven 2026 är ca 3,5 procent, för saldo över 300k.
Så om du räknar med att avkasta minst 3,5 procent på dina placeringar kommer ISK vara bäst.
Nja det där stämmer inte riktigt va?

Visst, så länge du avkastar över 3.5% årligen så minskar inte ditt kapital. Men det säger inget om att det är en bättre sparform än en vanlig depå.

Låt oss illustrera med ett exempel. Du har 10 miljoner. Låt oss anta att ISK-skatten är konstant på 3.5% (kanske snarare ökar något givet att längre räntor stiger).

Har du presterat en årligen avkastning på 3.6% så har ditt kapital på ISK i princip stått still (vuxit med ca 10k). Medan ränta på ränta har gjort att din depå vuxit med ca 425k. Sälj av detta och skatta 30% så har du ändå 290k mer än om du sparat på ISK under tiden.

Du har således noll avkastning på ISK och tappar helt ränta på ränta-effekten.
 
Senast ändrad:
Nja det där stämmer inte riktigt va?

Visst, så länge du avkastar över 3.5% årligen så minskar inte ditt kapital. Men det säger inget om att det är en bättre sparform än en vanlig depå.

Låt oss illustrera med ett exempel. Du har 10 miljoner. Låt oss anta att ISK-skatten är konstant på 3.5% (kanske snarare ökar något givet att längre räntor stiger).

Har du presterat en årligen avkastning på 3.6% så har ditt kapital på ISK i princip stått still (vuxit med ca 10k). Medan ränta på ränta har gjort att din depå vuxit med ca 425k. Sälj av detta och skatta 30% så har du ändå 290k mer än om du sparat på ISK under tiden.

Du har således noll avkastning på ISK och tappar helt ränta på ränta-effekten.
Även tiden man har innehavet har väl stor betydelse? Vi kör också isk men det är typ pensionsspar så kommer väl ligga där typ 30+ år…. Och då är det väl egentligen bättre att inte ha isk? (Ur skattemening)
 
Nja det där stämmer inte riktigt va?

Visst, så länge du avkastar över 3.5% årligen så minskar inte ditt kapital. Men det säger inget om att det är en bättre sparform än en vanlig depå.

Låt oss illustrera med ett exempel. Du har 10 miljoner. Låt oss anta att ISK-skatten är konstant på 3.5% (kanske snarare ökar något givet att längre räntor stiger).

Har du presterat en årligen avkastning på 3.6% så har ditt kapital på ISK i princip stått still (vuxit med ca 10k). Medan ränta på ränta har gjort att din depå vuxit med ca 425k. Sälj av detta och skatta 30% så har du ändå 290k mer än om du sparat på ISK under tiden.

Du har således noll avkastning på ISK och tappar helt ränta på ränta-effekten.
Men för ISK är ju schablonbeloppet 3,55%, dvs skatten är 30% av 3,55% = 1,065% av det totala beloppet per år. En rätt väsentlig skillnad. Så ISK lönar sig nog fortfarande för de allra flesta🙂
 
Men för ISK är ju schablonbeloppet 3,55%, dvs skatten är 30% av 3,55% = 1,065% av det totala beloppet per år. En rätt väsentlig skillnad. Så ISK lönar sig nog fortfarande för de allra flesta🙂
Snyggt. Jag tyckte det lät högt med 3.55. Då blir det lite mer överkomligt. Märkligt att jag skriver då jag inte har koll på skattesatsen lol.

Sen kan ju mycket av ISK-skatten absorberas av annat som man har skatteavdrag för, typ ränteavdrag på bolån så det är ju sällan man behöver sälja av innehav för att betala skatten.

@ANALOGUE på lång sikt vill jag minnas att jag läst att en depå har större skattefördelar än ISK vid normal snittavkastning, typ att brytpunkten går på 20 år. Men har inte själv gjort beräkningen.


Överlag gillar jag ISK då det är smidigt. Deklarationen går snabbt vilket är uppskattat. Skulle dock tro att ISK för mig höjer antalet transaktioner per år väsentligen. Vilket jag nödvändigtvis inte tror gynnar mig.
 
Även tiden man har innehavet har väl stor betydelse? Vi kör också isk men det är typ pensionsspar så kommer väl ligga där typ 30+ år…. Och då är det väl egentligen bättre att inte ha isk? (Ur skattemening)

@ANALOGUE på lång sikt vill jag minnas att jag läst att en depå har större skattefördelar än ISK vid normal snittavkastning, typ att brytpunkten går på 20 år. Men har inte själv gjort beräkningen.


Korrekt, men bara under vissa villkor. Ganska smala villkor.

Vanlig depå skattas varje gång du får pengar i handen, antingen genom att sälja ett värdepapper eller få utdelning. Då 30% av vinsten.

ISK är drabbat av en förmögenhetsskatt som drabbar hela ditt innehav, varje kvartal. (Nu med ett grundavdrag med oklar framtid) . Detta till ganska låg skatt per år, även om det blir mycket pengar över lång tid.

För att vanlig depå ska bli bättre i princip krävs alltså både lång tid och att det du har där är något som ger dig få tillfällen med pengar i handen, dvs dels ska du ha låg eller ingen utdelning, dels ska du inte hålla på med köp och sälj och ombalansering utan äga i princip samma värdepapper hela tiden. Förmodligen en fond utan utdelning (vilket är vanligt i Sverige) eller ett bolagsaktie som går bra i dessa decennier utan att ge utdelningar, vilket är ganska ovanligt (Berkshire Hathaway är ett av få exempel jag kan tänka på).

Rent matematiskt blir enligt min mening ISK bättre utom i väldigt få fall, och då krävs stabila innehav över långa tider.

Psykologiskt har ISK fördelen som jag pekade på tidigare att du inte kommer dra dig för att göra ombalanseringar eller försäljningar behov av skatteskäl i alla fall. Och skatteskälen sitter djupt i psyket hos många.

(och i vissa fall, t.ex. om man äger aktier i våra grannländer eller om man funderar kring arvsfrågor kan man överväga kapitalförsäkring istället för ISK som ur ovanstående resonemang om skatt funkar likadant som ISK).

Själv har jag allt i ISK och KF utom just ett långsiktigt innehav i Berkshire Hathaway. :)
 
Senast ändrad:
Sen kan ju mycket av ISK-skatten absorberas av annat som man har skatteavdrag för, typ ränteavdrag på bolån så det är ju sällan man behöver sälja av innehav för att betala skatten.

Där har ISK och KF en fördel mot depå - eftersom skatten inte kommer i klump vid försäljningen efter 20 år utan är utsmetad i tiden så sker kvittningen lättare lite år för år.


Överlag gillar jag ISK då det är smidigt. Deklarationen går snabbt vilket är uppskattat. Skulle dock tro att ISK för mig höjer antalet transaktioner per år väsentligen. Vilket jag nödvändigtvis inte tror gynnar mig.

Legendaren Jack Bogle sade:

"The stock market is a giant distraction to the business of investing. It’s a machine that moves money from the active to the passive."

Så... ja, jag tror det ligger nåt i det. Men du vill inte låta rädsla för skatt vara anledningen till att balansera bort från värdepapper du tror ska sjunka. :)
 
Och inte för att bli politisk, men fördelen för statskassan är att med ISK så kommer skatten på alla dessa förmögenheter in lite varje år och man behöver inte vänta på att folk blir pensionärer och börjar sälja för att konsumera. Det var väl mycket därför som svansministern (Anders Borg) avvecklade IPS till förmån för ISK. Med IPS hade pengarna varit i stort i oskattade till folk gick i pension, men med samma pengar i ISK kunde han börja få skatteintäkterna till statskassan snabbare. Kortsiktigt? Kanske. Men... politik är inte vackert. :)
 
Vad tänker folk för 2026 då? Några förändringar i portföljen inför nästa år, så här i mellandagarna?
Nää, ska fortsätta köpa sånt som går ned. Det verkar jag vara expert på. -20% prick i år och allt beror på EVO där jag ligger tung. Tror dock på en vändning där, så jag hoppas på ett bra 2026.
Ska fortsätta köpa på mig utdelningsaktier under 2026.
 
Läste på Aktiespararnas webbplats om PowerFunds, en ny svensk webbplats som rankar fonder.

Jag har gjort en lista där på fonder som jag har (i ISK, IPS, ITP och vanlig depå) och kan konstatera att jag har en i kategorin Bäst, några Bra, någon OK och några Dålig.

Är det någon annan här som tittat på PowerFunds? Vad tror ni, är det något att gå efter för att välja fonder?
 
Läste på Aktiespararnas webbplats om PowerFunds, en ny svensk webbplats som rankar fonder.

Jag har gjort en lista där på fonder som jag har (i ISK, IPS, ITP och vanlig depå) och kan konstatera att jag har en i kategorin Bäst, några Bra, någon OK och några Dålig.

Är det någon annan här som tittat på PowerFunds? Vad tror ni, är det något att gå efter för att välja fonder?
Kollade lite snabbt. Verkar vara en ren kvantitativ analys, dvs man tittar öht inte på kvalitativa faktorer som tex förvaltningsteamets erfarenhet och resurser. De fonder som får grönt ljus måste tillhöra en kategori som gått bra senaste åren, dvs betyget och rekommendationen de ger är helt momentumstyrd.
Känns ganska oseriöst.
 
Ja, det står i texten hos Aktiespararna att "Grunden i rankingen är investeringsstrategin ”Momentum”, det vill säga att investeringar som har presterat väl historiskt fortsätter att, långsiktigt, prestera väl."

Det som gör mig lite fundersam här är om man ska titta så mycket på historiken, även om fonder som gått bra ofta fortsatt göra det. Det finns dock exempel även på motsatsen (jag tänker t.ex. på Swedbank Robur Ny teknik).

På mina fondkonton så har jag några olika fonder i kategorierna Fastigheter, Hälsa & sjukvård respektive Småbolag. Samtliga dessa fonder får betyget Dålig hos PowerFunds. Går jag in och tittar på vad som skrivs om respektive fond så kan jag se att i samtliga fall så är det kategorierna som anses dåliga, flera av mina fonder är ändå helt OK inom sin respektive kategori.
Alla dessa tre kategorier har haft det lite motigt sensate åren (dålig utveckling relativt en del andra kategorier). Jag har dock hört/läst att många anser att de här tre kategorierna förmodligen står inför en uppvärdering snart. Om det kan tänkas stämma så känns det fel att göra sig av med dem nu, bara för att de har en tråkig historik.

Artikeln hos Aktiespararna är bara tillgänglig för medlemmar, men om man anger källan så tror jag att man får citera ändå. Har jag fel så tar jag bort texten.

Källa till den citerade texten nedan: https://www.aktiespararna.se/nyheter/ar-din-fond-bra-eller-dalig

Den nyligen lanserade sajten Powerfunds rankar alla fonder på den svenska marknaden.
”Fonder köps inte, de säljs”. Anders Ramsten är medgrundare och vd för PowerFunds. Han har över 25 år i kapitalförvaltning, bland annat som Head of Equities på Swedbank Robur och Investment Manager på Investor. Citatet kommer från en vd på de större bankerna och illustrerar hur den svenska fondmarknaden har fungerat. Småspararna har befunnit sig i ett informationsunderläge, där det snarare har varit fondbolagets behov av att få in en hög avgift än spararens bästa som har avgjort fondvalet.
Även om marknaden i dag delvis fungerar bättre sitter många kvar i dåliga och dyra fonder. Det säger sig Anders Ramsten vilja råda bot på. PowerFunds, som startade sin verksamhet i Storbritannien, finns sedan en tid tillbaka också på den svenska marknaden. Idén är att ranka alla fonder och att skapa ett enkelt verktyg för spararen att testa fondens kvalitet – den sätts i en fyrgradig skala från bäst till dålig.
”Totalt rankar vi runt 40 000 fonder på den svenska marknaden”, säger Anders Ramsten.
Grunden i rankingen är investeringsstrategin ”Momentum”, det vill säga att investeringar som har presterat väl historiskt fortsätter att, långsiktigt, prestera väl.
”Det finns åtskilliga bevis, både akademisk forskning och rent praktiska exempel på att momentumstrategi ger en långsiktig överavkastning”, säger Ramsten.
Rankingen sker, enligt en väl etablerad metodik från fondbranschen, i två steg. Först rankas, utifrån momentumstrategin, fondkategorin, i en skala från 1 till 10. Exempel på kategorier är svenska småbolag, storbolag USA, teknologisektorn med mera.
Därefter jämförs fonderna Inom varje kategori mot den bästa indexfonden. Fonder som överträffar den bästa indexfonden får ett betyg mellan 8 och 10. De bästa fonderna får 10, medan de som underpresterar kraftigt får betyg 1.
I skrivande stund är de två bästa kategorierna Sector Equity Technology och US Large-Cap Growth Equity och de två bästa enskilda fonderna Amundi MSCI Semiconductors ETF och UBS ES USA Growth. Det handlar alltså om kategorier och fonder som lyfts av uppgången i techsektorn, som väger tungt i amerikanska storbolag.
Rankingen är generell och inte anpassad till den enskilde användarens sparhorisont, ålder och riskbenägenhet.
”Alla får samma svar trots olika riskprofil, det är inte fråga om individuell rådgivning”, framhåller Anders Ramsten.
Han ser i stället tjänsten mer som en ”flygresor.se” för fondmarknaden där användaren på en oberoende plattform kan testa sina fonder och hitta bra fonder att investera i.
”Fondval i dag befinner sig där resebokning var för 20 år sedan: fragmenterat, vinklat och i princip omöjligt för småsparare att jämföra. Vi vill inte förvalta någons pengar. Vi vill ge småsparare verktygen att själva agera. En professionell motor som på ett tydligt och enkelt sätt visar vad man bör göra med sina fonder.”
Sajten är i grundversionen gratis för användarna. Affärsmodellen bygger i stället på att nå stora volymer, där merparten av intäkterna kommer från fondbolagen, bland annat i form av en mindre avgift på fonder som rekommenderas. Ramsten framhåller att marknaden är stor, med en målgrupp på 80 miljoner småsparare i Europa och 116 miljoner i USA.
”Vi är ett volymspel med små intäkter från många användare. Merparten av intäkterna kommer från våra affiliatepartners och inte från småspararna, med undantag för premiumkunder som vill ha nyhetsbrev eller mer fördjupat innehåll”.
 
Senast ändrad:
Ja, det står i texten hos Aktiespararna att "Grunden i rankingen är investeringsstrategin ”Momentum”, det vill säga att investeringar som har presterat väl historiskt fortsätter att, långsiktigt, prestera väl."

Det som gör mig lite fundersam här är om man ska titta så mycket på historiken, även om fonder som gått bra ofta fortsatt göra det. Det finns dock exempel även motsatsen (jag tänker t.ex. på Swedbank Robur Ny teknik).
Får mig att tänka på PPM-valet back in the days. Det var väl år 2000 när internet-yran peakade. Många valde fonder utifrån bästa 3-årshistoriken. Gick inte så bra den gången.. 😄
 
Fyllde på med några Investor B på 336 kr (lägst 335,20), vi får väl se om det var rätt. Har en köporder på Industrivärden C på 420 kr som inte gick igenom i dag (lägst 420,80), vi får se vad som händer i morgon.
 
Industrivärden C var nere och vände på 418,40 i dag, så min order på 420 gick förstås igenom. Investor B var nere på 330,65, så de hade gått att plocka upp billigare än jag gjorde i går. Både stängde dock högre i dag, så jag får vara nöjd med det.

Både köpen var för att jag tänkt öka lite i dessa och väntade på ett bra tillfälle, men det kanske kommer bättre. Båda är också till ett IPS-konto där de nog ska sitta i tio år till.
 
Tillbaka
Topp