Laddar...

Fakta om detta Ulysse Nardin fickur

Diskussion i 'Vintage' startad av grismurare, 14 mars 2020.

  1. grismurare
    Trådstartare

    grismurare Plast

    Inlägg:
    11
    Hej allihopa! Örjan heter jag, igår la jag ut lite bilder ang detta fickur, men insåg att jag hade för dåliga bilder, så jag gör ett nytt försök.

    Detta fickur fick jag för 5-6 år sen av en närstående som tack för att jag renoverade och kaklade om dennes badrum.
    Ett jättefint fickur som fungerar och som jag helt ärligt inte haft så mycket tankar på, det har legat i etuiet i en låda i köket.

    För några veckor sen av en slump så tog jag fram det och kollade mer noga på det och googlade märket, Ulysse Nardin och det verkar vara en ” finare” klocktillverkare och när jag sen googlade vad ett sånt fickur kan tänkas vara värt så är det sån spridning.
    Hamnade på nån sida som heter crono 24 ( tror jag) iaf nån klockauktions sida iaf.
    Å där ligger vissa Ulysse Nardin fickur för hela 10.000 kr och vissa på helt makalösa summor på över 200.000 kr..

    Då kände jag att shit, här ligger mitt fickur i en låda i köket och jag har ingen som helst aning om det, är det värt massor av pengar så jag bör låsa in det? Kanske försäkra det?
    Alltså jag har ingen aning..

    Men kolla på bilderna jag skickar och ”bomba” mig med svar.
    Ha en trevlig lördag alla .
    Mvh Örjan
     

    Bifogade filer:

  2. Aurum

    Aurum Harsh but fair

    Inlägg:
    25.374
    Den är väldigt fin men skulle gissa att de är en av de billigare fickuren från UN i guld. Dock fint skick och upphöjda breguetindex på tavlan är trevligt. Vi kan kolla om @Warwian är vaken.
     
    bbits, eriksson850, Warwian och 1 annan gillar detta.
  3. grismurare
    Trådstartare

    grismurare Plast

    Inlägg:
    11
    Tack så mycket för svar ❤. Jag kan tyvärr ingenting om klockor, vad är upphöjda breguetindex?
    Ber om ursäkt för min fullständiga okunskap
    Mvh Örjan.
     
  4. Warwian

    Warwian Tantal

    Inlägg:
    680
    Från:
    Göteborg
    Det var en fin gåva! Jag tror att fickuret är gjort på 30-talet någon gång. Urverket är troligen 17 linjer i diameter (38 mm i diameter) och kallas i viss dokumentation för kaliber 7. Det finns också en större variant på 19 linjer (41,9mm - kaliber 5) som är väldigt lik. Det fanns väldigt många varianter av dessa verk i olika kvaliteter och i olika tjocklekar. Exempelvis användes den högsta kvaliteten av 19-linjersvarianten av Ulysse Nardin i kronometertävlingarna observatoriet i Neuchatel.
    Detta är dock en enklare variant med vad som ser ut som 16 eller 17 stenar. Värdet på klockan är väl helt klart i de nedre delarna av skalan, men ändå självklart några tusenlappar!
     
    Senast ändrad: 17 mars 2020
    bbits, Moilis och grismurare gillar detta.
  5. grismurare
    Trådstartare

    grismurare Plast

    Inlägg:
    11
     
  6. grismurare
    Trådstartare

    grismurare Plast

    Inlägg:
    11
    Tack så mycket för ett väldigt faktafyllt och utförligt svar. Verkar som jag inte behöver skaffa ett bankfack med beväpnade vakter för att skydda detta ur, då kan det få ligga kvar i kökslådan. Måste trots sitt ringa värde säga att det är väldigt vackert, framförallt själva urverket. Ännu en gång, jättetack för det professionella svaret. Mvh Örjan.
     
    bbits och Warwian gillar detta.
  7. Warwian

    Warwian Tantal

    Inlägg:
    680
    Från:
    Göteborg
    Är kedjan dessutom i guld så är ju bara guldvärdet högt! Vill du ha mer exakt information om klockan är det värt att kontakta Ulysse Nardin. Med upphöjda Breguet-index menar Aurum för övrigt hur siffrorna på urtavlan är konstruerade.
    Här är en bild på en Ulysse Nardin från min samling som faktiskt tävlat i precision på observatoriet i Neuchatel (år 1909). Vid en första anblick är urverket mycket likt, men det rör sig om en tidigare variant av mycket högre kvalitet.
    [​IMG]
     
    Senast ändrad: 23 mars 2020
    bbits, JohanSA, evki och 2 andra gillar detta.
  8. grismurare
    Trådstartare

    grismurare Plast

    Inlägg:
    11
     
  9. grismurare
    Trådstartare

    grismurare Plast

    Inlägg:
    11
    För en lekman som mig så kan jag verkligen knappt se nån skillnad på mitt urverk och det som du skickade, bara att det är olika nr ingraverat.

    Fast än jag inte kan nånting om fickur så måste jag säga att jag imponeras av UN s urverk, alla dessa kuggar som ser ut att vara gjorda av guld, samt dem färgade skruvarna som gör att själva urverket är vackert att titta på.
    Återigen tack för att du tog dig tid att titta och dela med dig av din kunskap.

    Mvh Örjan.
     
    bbits gillar detta.
  10. Rikala

    Rikala Titan

    Inlägg:
    109
    Utan att veta allt för mycket kan nog guldpriset ligga på en hel del om det är helguld. En vild gissning på 15-20k?
     
    grismurare gillar detta.
  11. Rikala

    Rikala Titan

    Inlägg:
    109
    Rätt likt detta ur, https://www.chrono24.se/ulyssenardin/fickur-chronometer-18-kt-gold--id10270295.htm
    Dock skall du nog inte se värdet är det som ligger ute på chrono24, det är någon som försöker få det värde som står där. Nu vet jag inte om det går, men man kan nog söka på sålda objekt och se vad olika ur verkligen såldes för.
     
    grismurare gillar detta.
  12. Warwian

    Warwian Tantal

    Inlägg:
    680
    Från:
    Göteborg
    När det kommer till fickur kan man inte gå på att något är "rätt likt". Fickuret du länkar till är av avsevärt högre kvalitet och har troligen levererats med ett gångcertifikat från en oberoende testningsbyrå (Bureaux officiels de contrôle de la marche des montres). Det är alltså inte jämförbart med det fickur som tråden handlade om.
    Här är ytterligare ett exempel på ett fickur som är "ganska likt", men som levererats med ett gångcertifikat från observatoriet i Neuchatel och som alltså tävlat i precision: https://www.boule-auctions.com/wp-c...0montres/assets/common/downloads/page0151.pdf
    Bara för att det är "ganska likt" betyder det inte på något sätt att det är jämförbart ur samlar-, kvalitets- eller värdeperspektiv.
     
    grismurare, Rikala, evki och 2 andra gillar detta.
  13. grismurare
    Trådstartare

    grismurare Plast

    Inlägg:
    11
    Hej igen och återigen tack för svar!
    Måste bara fråga av ren nyfikenhet, när du skriver att uret som användes som jämförelse håller en avsevärt högre kvalité, vad innebär det? Är det bättre val av material? Dyrare material? Eller är urverken gjorda på ett annat sätt på dessa som har bättre kvalité?
    Har blivit genuint nyfiken över detta nu.

    Jag bryr mig inte jättemycket om värdet, för jag har inte tänkt sälja det uret, men som jag förstår dig så är mitt ur typ värt en 1000-lapp eller två och det är ju inte mycket för ett sånt fint fickur från 30 talet med ett kvalitets märke som Ulysse Nardin.
    Sen så förstår jag att i samlarvärde så är detaljer som olika certifikat en stor faktor av den totala värdebilden.
    Fördelen med att mitt fickur knappt är värt nånting är ju att man aldrig nånsin kommer att bli frestad att sälja det om man i framtiden skulle få sämre ekonomi, tror man skulle ångra det.
    Mvh Örjan
     
  14. Warwian

    Warwian Tantal

    Inlägg:
    680
    Från:
    Göteborg
    Hej! Kul att du är intresserad! Det är en blandning av alla olika delar du nämner. Om man tittar på ett utdrag från Ulysse Nardins arkivböcker får man en insikt i vad vissa arbetsmoment/komponenter i tillverkningen av min observatoriekronometer nummer 12338 kostat.
    [​IMG]
    På vänstra sidan ser man vad några moment kostat per urverk i serien 12337-12342, där min alltså är nummer är 12338. Serien gjordes i kvalitet A1 som var den högsta Ulysse Nardin erbjöd. På högra sidan ser man vad motsvarande moment kostat för urverk i serien 12343-12348 i kvaliteten 2A, som var en av de högre. I grunden användes samma 19-linjers urverk för båda serier. Tyvärr har jag inga bilder på urverk i kvalitet 2A, men hade man lagt exempel från de två serierna jämte varandra hade de varit mycket lika. Ett färdigt urverk i kvaliteten A1 kostade Ulysse Nardin 145 franc och ett urverk i kvaliteten 2A kostade 75 franc år 1909.
    Momenten/komponenterna köptes antingen in, eller genomfördes in-house. Vissa går att se direkt på urverket och vissa är svårare att se. De står inte i den ordning i vilken de utfördes och bilden visar långt ifrån alla. Detta har alltså ingenting direkt med ditt fickur att göra, utan är mer för att visa skillnader mellan olika urverkskvaliteter.

    Många av momenten är komplicerade att förklara, men jag ska försöka. Finissage, alltså finisheringen, skiljde inte i kostnad mellan kvaliteterna. Arrondissage, välsning och formning av tänderna på hjul, skiljde inte heller. Dock skiljde Raquette i kostnad, alltså ruckningslösningen med ruckarm och svanhals. Troligen var den som användes för kvalitet A1 nättare och mer välarbetad. Kostnaden för Balancier, alltså balanshjulet - det stora hjulet med en massa skruvar på, skiljde avsevärt. För kvalitet A1 användes en balanstyp som heter Guillaume-balans (står lite slarvigt som Guill. på utdraget). I ett annat inlägg: https://klocksnack.se/threads/en-återblick-till-forna-dagars-precisionsur-g-tribaudeau-nummer-2436.111968/ så skrev jag följande:
    Guillaume-balansen användes i denna typen av precisionsur in på 60-talet för att kompensera för det så kallade sekundära felet. Vanliga kompensationsbalanser kompenserade nämligen inte linjärt, istället blev det en oönskad topp någonstans i kurvan för temperaturkompensationen – det sekundära felet. Om uret var justerat att gå bra vid exempelvis +0C och +30C kunde det bli en topp där urverket fortade vid exempelvis +15C (enkelt förklarat). Balansen är en typ av bimetallisk kompensationsbalans där ståldelen ersatts av en stålnickellegering, Anibal (Acier au NIckel pour BALanciers – 44% nickel), uppfunnen av Charles Édouard Guillaume (den andra delen är mässing). Guillaume fick faktiskt nobelpriset i fysik år 1920 för stålnickellegeringar. Idag används självjusterande spiraler av exemeplvis Nivarox för att uppnå god temperaturkompensation. I Guillaume-balansen är det själva balanshjulet som sköter temperaturkompensationen, inte spiralen (som är av stål).
    Den kan vara svår att skilja från en vanlig kompensationsbalans, som ditt exemplar har, men de var med anledning av legeringen svåra att tillverka (exempelvis vad gäller härdning). Bättre balanshjul är också ofta större och kraftigare och har balansskruvar av lågkaratigt guld.
    En annan kostnadsskillnad var Assortiment, som betyder delar av komponenter som utgör en helhet, exempelvis alla delar som utgör balanspartiet (utöver själva balansen). För kvalitet A1 användes helt enkelt komponenter av högre kvalitet, därav prisskillnaden. Exempelvis är hjulen för löpverket av mycket hög kvalitet (de guldfärgade hjulen). Det går exempelvis att se på tandprofilen, alltså hur tänderna är gjorda och utformade, men också i antalet tänder. Vad gäller komponenter går det också att se kvalitetsskillnader mellan gånghul. På riktigt bra ur användes gånghjul med vad jag kallar höjda tänder, på engelska Recessed Hub Escape Wheel. Kvalitet A1 hade sådana (troligen 2A också). Här är ett exempel från en annan klocka:
    [​IMG]
    Hela hjulet tillverkades i samma tjocklek som tänderna, men resten av hjulet gjordes sedan tunnare för att minska dess massa.
    Kostnaden för Pierres d'échappement, alltså stenarna för balanspartiet, var densamma. Plantage är svår att översätta men handlar troligen om arbetsmomenten för att upprätta hjul och drivar. Troligen involverade momentet att man med hjälp av en punktör gjorde markörer för var man skulle borra hål, exempelvis på verkbotten för att de skulle matcha motsvarande hål på en brygga eller klove. Momentet utgjorde en stor kostnadsskillnad mellan kvaliteterna och troligen kan det förklaras med att man helt enkelt la mer tid på det för urverk i A1. Pierres de moyenne/Posage de moyennes handlar om att markera och placera hjulen i rätt position och sätta lager/stenar där de ska vara och är ett moment som också utgjorde en stor prisskillnad. Angående stenar så kan nämnas att mitt exemplar har motsten och motstensbricka för både gånghjulet och gånghaken. Om man tittar riktigt noggrant på stenarna som är fastsatt med brickor i guld, så ser man att de inte är genomborrade. Det sticker alltså inte upp några tappar igenom dem. Detta betyder att hjulet är lagrat med hjälp av två stenar upptill. Det ligger en vanlig sten under (likt för de andra hjulen) som tappen går igenom och en sten över som begränsar rörelser i vertikalt led. Denna lösning minskar också friktion, vilket enkelt förklarat beror på att tappens rörelser som sagt begränsas i vertikalt led genom motstenen och inte genom konstruktionen av tappen som sådan. Här är bilder som visar skillnaderna:
    [​IMG][​IMG]
    Ibland används även motsten på andra sidan av hjulet också (som på mitt exemplar). Totalt används då alltså 4 stenar för att lagra ett hjul. Skillnaden mellan urverk med 17 stenar och exempelvis 21 stenar är i regel motstenar. Cadran betyder urtavlan. Ett annat moment som var väldigt viktigt på precisionsur, särskilt de som skulle gå så väl att de kunde gå gångcertifikat (särskilt sådana som utfärdades av observatorier), var Reglage. Detta står inte nämnt på bilden jag visade, men utgjorde också en kostnadsskillnad. Reglage har jag beskrivit här: https://klocksnack.se/threads/dagens-vintageur.4400/page-2790#post-3102919
    "En mycket bra fråga! Reglörens uppgift var i allra högsta grad komplicerad och reglage är en helt vetenskap. Det var/är exempelvis ett av ämnena som studerades på urmakarskolorna. Balanshjulet måste matchas med spiralen, vilket är reglörens jobb. Kompensationsbalansen skall kompensera spiralens fel. Jag är inte urmakare eller fysiker, men jag skall förklara så gott jag kan! Enkelt förklarat blir en stålspiral som på denna klocka "svagare" vad gäller elasticitet i takt med att temperaturen ökar och detta gör att klockan går långsammare. Detta fel måste kompensationsbalansen kompensera för.
    I och med att kompensationsbalansen är delad och består av två laminerade metallskikt (mässing och stål) som påverkas olika mycket av temperaturerförändringar, så kan ändarna på balanshalvorna röra sig inåt och utåt. Om temperaturen ökar expanderar mässingen på utsidan mer än stålet på insidan och ändarna på balanshalvorna böjer sig inåt. Detta ger ett lägre tröghetsmoment och snabbar upp klockan (detta kompenserar alltså för spiralens svaghet som gör att klockan går långsammare). Om temperaturen sjunker sker det motsatta (spiralen blir alltså "styvare").
    Ingen spiral är den andra lik och varje spiral skiljer sig i vilken och hur mycket kompensation som behövs. Reglörens jobb var att matcha balansen med spiralen, vilket inkluderade justeringar med hjälp av skruvarna. Skruvarna på balansen, som kan vara gjorda av exempelvis mässing, guld, eller, i vissa fall, platina, används av flera anledningar beroende på fel. Även balanshjulen kan ha fel som behöver justeras. Beroende på var skruvarna är placerade kan de användas för att avhjälpa tyngdpunktsfel på balansen, justera gången, eller om de är placerade nära ändarna på balansen, öka eller sänka temperaturkompensationen (genom att påverka hur mycket ändarna rör sig). Kanske behövdes en tyngre skruv för att avhjälpa ett svårt tyngdpunktsfel, exempelvis en av lågkaratigt guld eller platina. Om en lättare skruv behövdes så kanske en av mässing användes. Ibland räckte det inte bara med justering av skruvar, utan krävdes kanske också att reglören testade ett antal balanser innan en bra match hittades."


    Här är några fler bilder på mitt exemplar från 1909 som jag tog idag:
    [​IMG]
    [​IMG]
    [​IMG]
    Den sista visar hur urverket presterade i tävlingen på observatoriet i Neuchatel år 1909.

    Vad gäller ditt fickur vet jag inte exakt vad kvaliteten det är gjort i heter och jag har inte heller någon bild från Ulysse Nardins arkiv, men det rör sig om ett något enklare urverk. Exempelvis har det inga motstenar och jag tror inte att det har ett gånghjul med höjda tänder - två delar där man faktiskt kan se kvalitet. Det betyder dock inte att det är dåligt på något sätt. Värdemässigt menade jag att det troligen befinner sig i den nedre delen av den skala du skrev i första inlägget, alltså runt 10 000. Alltså helt klart några tusenlappar!
     
    Senast ändrad: 28 mars 2020
    Gnomon, Pictor, DiscoPapa och 12 andra gillar detta.
  15. Rikala

    Rikala Titan

    Inlägg:
    109
    Vilket bra svar! Verkar som du har rätt så bra koll!
    En idé är att ta ur verket och väga kedja och boett, så kan man iallafall få reda på vad ungefär själva guldvärdet är.
    Alternativt väga hela klockan inklusive allt och dra bort något schablonvärde för vikten på själva verket.
     
    grismurare och Warwian gillar detta.
  16. grismurare
    Trådstartare

    grismurare Plast

    Inlägg:
    11
    Hatten av och tack så mycket för ett sånt utförligt svar❤.
    Måste säga att jag är djupt imponerad av den kunskap du besitter.

    Vet inte vad jag ska skriva mer än återigen tack för detta exceptionellt välformulerade och faktafyllda svar.
    Mvh Örjan
     
    ittam, Pictor, Warwian och 3 andra gillar detta.
Mollstedt