• Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se

    Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
    Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.

    Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.

    Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!

    /Hook & Leben

Grey market - så funkar det (enligt John Keill på Quill & Pad)

Harman Kardon skrev:
Även jag har märkt att du har haft en liten mer aggressiv och dryg attityd på senaste, vilket jag tidigare inte uppfattat - tvärtom har jag uppfattat dig som trevlig och kunnig. Du kan väl ta åt dig det, så blir forumet trevligare för oss alla. Jag menar inget illa :)
Klicka för att se resterande...
Sluta tramsa, detta är ett klockforum.
 
Aurum skrev:
Jag konstaterade en fakta, du svarar på något annat. Att du slänger dig med ett påstående som har noll belägg stör dig uppenbarligen inte. Är det då mer fel på dig eller mig? Inte riktigt ett ämne för ett klockforum kanske?
Klicka för att se resterande...
Som man bäddar får man ligga ;)

Istället för att skriva "Du har ingen jättebra insikt i vad butiker har för marginaler ser jag." hade det varit trevligar med "Du har tyvärr fel. Jag har god insyn i branschen och för Rolex är marginalerna bara 20%" eller något åt det hållet. Nu blir det "Jag har rätt, du har fel", ungefär som en 5-åring.

Förstår du skillnaden?
 
Torsten skrev:
Som man bäddar får man ligga ;)

Istället för att skriva "Du har ingen jättebra insikt i vad butiker har för marginaler ser jag." hade det varit trevligar med "Du har tyvärr fel. Jag har god insyn i branschen och för Rolex är marginalerna bara 20%" eller något åt det hållet. Nu blir det "Jag har rätt, du har fel", ungefär som en 5-åring.

Förstår du skillnaden?
Klicka för att se resterande...
...och du fortsätter att fel- och övertolka mina inlägg. Aldrig anmärkt på marginalerna du angett på nämnda tillverkares ur. Din omskrivning har inte samma betydelse som min. Åter till ämnet!
 
Det är väl märkligt hur j-vla svårt det ska vara att hålla en trevlig ton även då man har olika åsikter. Måste en avvikande åsikt bemötas med arrogans, otrevligheter och ibland rena elakheter?

Citat från forumprinciperna:
"En enkel grundprincip är att du inte skriver något till någon på forumet som du inte skulle kunna säga över en kopp kaffe IRL."
Det är möjligt att ni kör samma stil utanför forumet, tveksamt dock om det ens bjuds in till fika i sådana fall.

Det börjar nästan bli parodiskt hur få trådar som inte spårar ut och där ämnet helt går förlorat. Kör era personliga vendettor i PM och bespara de som vill prata klockor och allt runtomkring eran trötta och trista stil. Musikalitet är ju något som är återkommande om hur forumet ska fungera, men just nu är det både ostämt och spelas ur takt alldeles för ofta.
 
Senast ändrad:
Torsten skrev:
Grejen är att jag inte "skjuter från höften". Eftersom ADs marginaler intresserar mig har jag "forskat" lite för att se vad olika märken erbjuder.

Men för att ta ett konkret exempel: Rob har vid mer än ett tillfälle erbjudit KS-medlemmar 25% på Omega. Ingen ska ju inbilla mig att Rob ändå inte gör en god vinst på detta erbjudande.
Klicka för att se resterande...
Jag anser att "skjuta från höften" är just det du gör.
Du utgår från din "forskning". Sen anklagar du andra för att de inte underbygger sina svar med fakta?

Jag kommer inte att prata om marginalerna då jag varken har en pålitlig källa eller insider-info.
Har inte frågat Rob E. Hur mycket de tjänar på deras erbjudande.
Om du verkligen vill att jag spekulerar så here it goes - "God" vinst vettetusan, men förhoppningsvis går de inte i minus. De kanske vinner mer på kundrelationerna, långsiktigt.

Förresten; Förklarade bara hur jag uppfattade situationen.

:)
 
Istället för att gissa så mycket är det ju bara att titta vad Nymans har för kostnader:

Omsättning 527.953
Kostnad sålda varor 397.538
Genomsnittlig marginal =
(527953-397538)/527953 = 24%

Detta är ju ett SNITT av klockor med hög och låg marginal men kattpiss är det definitivt inte för att vara handel.

Från detta ska dras ungefär 65 miljoner för övriga kostnader (löner, hyra osv).
Länk:
https://www.docdroid.net/d3821Dn/nymans.pdf.html
 
Senast ändrad:
alfgren skrev:
Istället för att gissa så mycket är det ju bara att titta vad Nymans har för kostnader:

Omsättning 527.953
Kostnad sålda varor 397.538
Genomsnittlig marginal =
(527953-397538)/527953 = 24%

Detta är ju ett SNITT av klockor med hög och låg marginal men kattpiss är det definitivt inte för att vara handel.

Från detta ska dras ungefär 65 miljoner för övriga kostnader (löner, hyra osv).
Länk:
https://www.docdroid.net/d3821Dn/nymans.pdf.html
Klicka för att se resterande...
Nymans är dock lite för stora och sluga, hade varit klarare med en enskild butik utan distanshandel. Siffrorna är helt klart imponerande i vilket fall.
 
Aurum skrev:
Nymans är dock lite för stora och sluga, hade varit klarare med en enskild butik utan distanshandel. Siffrorna är helt klart imponerande i vilket fall.
Klicka för att se resterande...
Mjo, men samtidigt är de störst på marknaden och sätter antagligen ribban för vad som är möjligt för ADs i Sverige.

Tittar man bara på lönsamhet utan att ta hänsyn till verksamheten borde alla klockmärken försöka göra som Daniel Wellington (49% marginal på sista raden) men det innebär ju inte direkt att den modellen skulle funka för alla...
 
Hur definierar ni vinst undrar jag?
Jag tycker det blir ganska fel att prata om vinst endast baserat på skillnaden mellan inköpspris och utpris. En vinst kan ju först räknas efter att alla kostnader dragits av.

Min gissning är att många gråhandlare har bättre "vinster" på enskilda försäljningar även om de skulle betalat samma pris i inköp som AD just på grund av att de slipper väldigt många kostnader som AD:n har.
 
KJS79 skrev:
Hur definierar ni vinst undrar jag?
Jag tycker det blir ganska fel att prata om vinst endast baserat på skillnaden mellan inköpspris och utpris. En vinst kan ju först räknas efter att alla kostnader dragits av.

Min gissning är att många gråhandlare har bättre "vinster" på enskilda försäljningar även om de skulle betalat samma pris i inköp som AD just på grund av att de slipper väldigt många kostnader som AD:n har.
Klicka för att se resterande...
Här ligger ju roten till hela sura stämningen i denna tråden. Skulle behöva en stabil genomgång av begrepp som bruttomarginal (överskott av försäljningspris-inköpspris) och vinst (det som blir kvar av bruttomarginalen då hyror, löner, MF mm mm har betalats). Som det är nu kivas det pga förvirring kring detta och att en del tycks tro att bruttomarginalen är det enda som butiker behöver ta med i beräkningen då de bestämmer vilka priser och rabatter de "har råd" att erbjuda. En siffra på att bruttomarginalen ligger på 25% eller 50% (eller 75%) säger oss egentligen väldigt lite om vi inte ser på hela kostadsbilden och försäljningspotentialen.
 
Handel endast på internet är framtiden, lokalhyrorna på bra lägen stiger för mycket, personalkostnader drar iväg o.s.v. Därav gråhandeln (som främst drivs på internet idag) redan nu har ett försteg. Tror dock handlarna kommer igång när dem flyttar hela verksamheten till internet och endast kör med enstaka showrooms. Frågan om inte gråhandlarna vinner i längden då båda verksamheterna kommer ligga online och skillnaden blir ännu mindre om man bortser från priset.
 
alfgren skrev:
Istället för att gissa så mycket är det ju bara att titta vad Nymans har för kostnader:

Omsättning 527.953
Kostnad sålda varor 397.538
Genomsnittlig marginal =
(527953-397538)/527953 = 24%

Detta är ju ett SNITT av klockor med hög och låg marginal men kattpiss är det definitivt inte för att vara handel.

Från detta ska dras ungefär 65 miljoner för övriga kostnader (löner, hyra osv).
Länk:
https://www.docdroid.net/d3821Dn/nymans.pdf.html
Klicka för att se resterande...
Nymans ökade alltså resultatet med knappt 78% och 15,5 miljoner jämfört med 2014. Imponerande siffror! :)
De verkar ju inte lida av att ge för stora rabatter i alla fall.
 
Ok, kände att jag var tvungen att ge mig in i detta (ekonom som jobbar med att förbättra lönsamheten för retailföretag till vardags)

Räkneexemplet gällande klockan och marginalen ser ut som följande (om varan köps av en svensk grossist men principen är detsamma vid import):

Klockaffären AD AB beställer en klocka av leverantören Rolle AB -> Rolle AB skickar då en faktura på inköpspriset (för exemplet 50k) + moms.
AD AB betalar fakturan som då är på 62 500:- men gör avdrag mot skatteverket för 12 500:- i moms som man då "får tillbaka" genom en kvittning mot den moms man ska betala.
AD AB säljer sedan klockan för listpriset 100k inklusive moms till privatpersonen Kalle Kula.
AD AB får sedan betala in momsen (20k) till Skatteverket och har alltså 30k kvar.
Eftersom Kalle Kula inte kan dra av momsen så är det följaktligen hans 20k som går till Skatteverket även om det är AD AB som betalar in pengarna.
Om AD AB lämnar 20% i rabatt så sjunker även momsen då den beräknas på försäljningspriset vilket vid 20% rabatt blir 16k och 24k kvar till AD AB som vinst i affären.

Med den vinsten skall sedan alla andra kostnader (lokaler, personal, datorer, revisorer etc. etc.) betalas.
För att skapa en mer rättvis bild av den faktiska vinsten i en affär så räknar många retailföretag (och andra) med termen "kostnad för sålda varor", på engelska Cost Of Goods Sold (COGS) vilket innebär att man räknar in de direkta kostnaderna som är kopplade till att sälja varan såsom frakter, försäkringar, transaktionskostnader, försäljningskostnader etc. Olika företag väljer olika sätt att beräkna detta.

Enkelt uttryckt så kan man kalla inköpspriset för där-priset, dvs. vad varan kostar när den ligger hos leverantören och COGS-priset är här-priset, dvs. vad varan har kostat när den ligger säljklar i min butik.

När Klockaffären AD AB därför redovisar sina siffror så ser det snarare ut så här:
Omsättning: 80 000:- (omsättning är ex moms)
Kostnad för sålda varor: 60 000:- (50k för klockan och 10k för andra relaterade kostnader)
Vinstmarginal: 25%
I detta hypotetiska fall skulle man då ha som prisstrategi att lägga 100% påslag på inköpspriset för att få fram försäljningspriset.

Om man tittar på exemplet Nymans så kan man se att deras redovisade bruttovinstmarginal är 24,7% vilket är nära räkneexemplet och den faktiska vinstmarginalen när även övriga kostnader är avräknade är 11,95%. Om vi då skulle leka med tanken att man gav 20% rabatt på det man säljer skulle det se ut så här istället (om kostnaderna är konstanta):
Omsättning: 64 000:-
Kostnad för sålda varor: 60 000:-
Vinstmarginal: 6.25%
Övriga kostnader: -10.400 (13% alltså de 25% i bruttovinstmarginal idag minus de 12% i slutlig vinst)
Resultat: -6400:- eller minus 10%

Kontentan är alltså att om Nymans skulle börja ge 20% rabatt på sin försäljning så skulle de vara konkursmässiga väldigt snart.


Gällande att lösningen är att börja sälja på nätet:

Klockor är en generisk produkt, dvs. att jag får exakt samma produkt om jag beställer en Rolexklocka av en viss referens oavsett var jag köper den. I den transaktionen kommer en logisk konsument välja den säljare som erbjuder det lägsta priset och det kommer knappast vara den säljaren som valt att förlägga sitt lager till Biblioteksgatan i Sthlm och som betalar svenska löner till sin personal. Om man dessutom konkurrerar med en näthandlare som inte har klockor i lager utan som köper in allt eftersom ordrar läggs så blir ju konkurrensen ännu sneare.

Om vi då har etablerat att en svensk AD med fysiska butiker inte kommer klara av att konkurrera på nätet enbart på pris, då blir ju slutsatsen att man måste addera ett värde i transaktionen som är större än det ekonomiska påslaget. Vad har den svenska ADn då att addera, jo kanske butiker där man kan prova klockor och få rådgivning av kunnig personal, en servicefunktion som klarar av att hantera service och reparationer etc.

Att enbart se lösningen som att den svenska ADn ska lägga allt krut på en schysst onlineupplevelse hjälper ju inte riktigt. Det man behöver göra är att se till att den fysiska kanalen ger draghjälp till den digitala och gör att konsumenten är villig att betala ett premium för att handla digitalt av just den ADn.
Detta kan åstadkommas genom dels att (i samarbete med leverantörerna) skapa en smidigare butiksupplevelse, kanske kan man ha dummy-klockor som kunden kan prova i butik för att butiken ska kunna erbjuda fler modeller att testa? Kanske kan man skapa fler möjligheter att lämna in en klocka på service via ombud etc.? Dels kan mervärdet adderas genom ekonomiska incitament, typ "vi bjuder på den första servicen om klockan är köpt hos oss" eller "om du vill sälja din begagnade klocka genom oss vid köp av ny klocka så bjuder vi på rekond och ger 50% på försäljningsavgiften".

Slutsatsen här är att en AD med butik och verkstad aldrig (om inte leverantören gynnar fysiska ADs med lägre inköpspriser) kommer kunna konkurrera med en renodlad näthandlare på pris utan måste erbjuda ett mervärde. Många fysiska ADs gör redan detta men är inte så duktiga på att lyfta fram det och definitiv inte på att kapitalisera på det. Här är ju inte klockor på något sätt annorlunda från kläder med skillnaden att klockor i större utsträckning behöver reparationer och service vilket talar mot den rena näthandlaren. Det som förvånar mig mest är att det inte finns en riktigt stor aktör som erbjuder service på distans. Varför ska jag lämna in min Rolex hos Bergströms i Göteborg när jag lika gärna kan få hem ett vadderat och försäkrat kuvert som går till en verkstad i Indien som servar klockor på löpande band? Så länge den aktören har tillräcklig trovärdighet hos konsumenten så borde man kunna erbjuda mycket lägre servicekostnader.
När man gör det, samtidigt som man har en konkurrenskraftig e-handel med en välutvecklad virtuell fitting, då kommer det nog tyvärr vara svårt att driva klockbutik.
 
image.jpg
 
kmgustafsson skrev:
Först om gråhandel, sen om semlor. Nu om moms. Snart om söner by sweden.
Klicka för att se resterande...

Har du sett hans annonser i King? Skämt åsido - vi kanske ska gå mer ontopic generellt

ilu05191 skrev:
Ok, kände att jag var tvungen att ge mig in i detta (ekonom som jobbar med att förbättra lönsamheten för retailföretag till vardags)

Räkneexemplet gällande klockan och marginalen ser ut som följande (om varan köps av en svensk grossist men principen är detsamma vid import):

Klockaffären AD AB beställer en klocka av leverantören Rolle AB -> Rolle AB skickar då en faktura på inköpspriset (för exemplet 50k) + moms.
AD AB betalar fakturan som då är på 62 500:- men gör avdrag mot skatteverket för 12 500:- i moms som man då "får tillbaka" genom en kvittning mot den moms man ska betala.
AD AB säljer sedan klockan för listpriset 100k inklusive moms till privatpersonen Kalle Kula.
AD AB får sedan betala in momsen (20k) till Skatteverket och har alltså 30k kvar.
Eftersom Kalle Kula inte kan dra av momsen så är det följaktligen hans 20k som går till Skatteverket även om det är AD AB som betalar in pengarna.
Om AD AB lämnar 20% i rabatt så sjunker även momsen då den beräknas på försäljningspriset vilket vid 20% rabatt blir 16k och 24k kvar till AD AB som vinst i affären.

Med den vinsten skall sedan alla andra kostnader (lokaler, personal, datorer, revisorer etc. etc.) betalas.
För att skapa en mer rättvis bild av den faktiska vinsten i en affär så räknar många retailföretag (och andra) med termen "kostnad för sålda varor", på engelska Cost Of Goods Sold (COGS) vilket innebär att man räknar in de direkta kostnaderna som är kopplade till att sälja varan såsom frakter, försäkringar, transaktionskostnader, försäljningskostnader etc. Olika företag väljer olika sätt att beräkna detta.

Enkelt uttryckt så kan man kalla inköpspriset för där-priset, dvs. vad varan kostar när den ligger hos leverantören och COGS-priset är här-priset, dvs. vad varan har kostat när den ligger säljklar i min butik.

När Klockaffären AD AB därför redovisar sina siffror så ser det snarare ut så här:
Omsättning: 80 000:- (omsättning är ex moms)
Kostnad för sålda varor: 60 000:- (50k för klockan och 10k för andra relaterade kostnader)
Vinstmarginal: 25%
I detta hypotetiska fall skulle man då ha som prisstrategi att lägga 100% påslag på inköpspriset för att få fram försäljningspriset.

Om man tittar på exemplet Nymans så kan man se att deras redovisade bruttovinstmarginal är 24,7% vilket är nära räkneexemplet och den faktiska vinstmarginalen när även övriga kostnader är avräknade är 11,95%. Om vi då skulle leka med tanken att man gav 20% rabatt på det man säljer skulle det se ut så här istället (om kostnaderna är konstanta):
Omsättning: 64 000:-
Kostnad för sålda varor: 60 000:-
Vinstmarginal: 6.25%
Övriga kostnader: -10.400 (13% alltså de 25% i bruttovinstmarginal idag minus de 12% i slutlig vinst)
Resultat: -6400:- eller minus 10%

Kontentan är alltså att om Nymans skulle börja ge 20% rabatt på sin försäljning så skulle de vara konkursmässiga väldigt snart.


Gällande att lösningen är att börja sälja på nätet:

Klockor är en generisk produkt, dvs. att jag får exakt samma produkt om jag beställer en Rolexklocka av en viss referens oavsett var jag köper den. I den transaktionen kommer en logisk konsument välja den säljare som erbjuder det lägsta priset och det kommer knappast vara den säljaren som valt att förlägga sitt lager till Biblioteksgatan i Sthlm och som betalar svenska löner till sin personal. Om man dessutom konkurrerar med en näthandlare som inte har klockor i lager utan som köper in allt eftersom ordrar läggs så blir ju konkurrensen ännu sneare.

Om vi då har etablerat att en svensk AD med fysiska butiker inte kommer klara av att konkurrera på nätet enbart på pris, då blir ju slutsatsen att man måste addera ett värde i transaktionen som är större än det ekonomiska påslaget. Vad har den svenska ADn då att addera, jo kanske butiker där man kan prova klockor och få rådgivning av kunnig personal, en servicefunktion som klarar av att hantera service och reparationer etc.

Att enbart se lösningen som att den svenska ADn ska lägga allt krut på en schysst onlineupplevelse hjälper ju inte riktigt. Det man behöver göra är att se till att den fysiska kanalen ger draghjälp till den digitala och gör att konsumenten är villig att betala ett premium för att handla digitalt av just den ADn.
Detta kan åstadkommas genom dels att (i samarbete med leverantörerna) skapa en smidigare butiksupplevelse, kanske kan man ha dummy-klockor som kunden kan prova i butik för att butiken ska kunna erbjuda fler modeller att testa? Kanske kan man skapa fler möjligheter att lämna in en klocka på service via ombud etc.? Dels kan mervärdet adderas genom ekonomiska incitament, typ "vi bjuder på den första servicen om klockan är köpt hos oss" eller "om du vill sälja din begagnade klocka genom oss vid köp av ny klocka så bjuder vi på rekond och ger 50% på försäljningsavgiften".

Slutsatsen här är att en AD med butik och verkstad aldrig (om inte leverantören gynnar fysiska ADs med lägre inköpspriser) kommer kunna konkurrera med en renodlad näthandlare på pris utan måste erbjuda ett mervärde. Många fysiska ADs gör redan detta men är inte så duktiga på att lyfta fram det och definitiv inte på att kapitalisera på det. Här är ju inte klockor på något sätt annorlunda från kläder med skillnaden att klockor i större utsträckning behöver reparationer och service vilket talar mot den rena näthandlaren. Det som förvånar mig mest är att det inte finns en riktigt stor aktör som erbjuder service på distans. Varför ska jag lämna in min Rolex hos Bergströms i Göteborg när jag lika gärna kan få hem ett vadderat och försäkrat kuvert som går till en verkstad i Indien som servar klockor på löpande band? Så länge den aktören har tillräcklig trovärdighet hos konsumenten så borde man kunna erbjuda mycket lägre servicekostnader.
När man gör det, samtidigt som man har en konkurrenskraftig e-handel med en välutvecklad virtuell fitting, då kommer det nog tyvärr vara svårt att driva klockbutik.
Klicka för att se resterande...

Tack för ett mycket bra och pedagogiskt inlägg!
 
KJS79 skrev:
Om klockbranschen liknar den detaljhandel jag jobbat i (kläder) så ligger påslaget mellan 100 till 150 % gånger inköpspris, vanligtvis det senare. Då är momsen inräknad i påslaget. Bruttomarginalen blir då 120 % när man räknar bort momsen som ska in till staten (0,8*150). Kostar klockan alltså 100 tusen i inköp kommer det finnas kvar 130 tusen till AD:n för att täcka kringkostnader. Nu är det väl kanske inte så många fysiska AD som faktiskt säljer sina klockor till rekommenderat pris utan det brukar ju ges viss rabatt och då blir det ju mindre kvar. Tro mig när jag säger att den till synes höga marginalen i de allra flesta fall behövs för att få det att gå runt, speciellt när mängden sålda produkter är ganska begränsad.
Klicka för att se resterande...
Sen blir det ju såklart stor skillnad på ett klädesplagg som, tyvärr, ofta tillverkas med dåliga arbetsvillkor och arbetsmiljö som sen säljs. Klockornas bransch är lite mer påkostad skulle jag vilja påstå med högre kostnad/anställd.
 
ilu05191 skrev:
Ok, kände att jag var tvungen att ge mig in i detta (ekonom som jobbar med att förbättra lönsamheten för retailföretag till vardags)

Räkneexemplet gällande klockan och marginalen ser ut som följande (om varan köps av en svensk grossist men principen är detsamma vid import):

Klockaffären AD AB beställer en klocka av leverantören Rolle AB -> Rolle AB skickar då en faktura på inköpspriset (för exemplet 50k) + moms.
AD AB betalar fakturan som då är på 62 500:- men gör avdrag mot skatteverket för 12 500:- i moms som man då "får tillbaka" genom en kvittning mot den moms man ska betala.
AD AB säljer sedan klockan för listpriset 100k inklusive moms till privatpersonen Kalle Kula.
AD AB får sedan betala in momsen (20k) till Skatteverket och har alltså 30k kvar.
Eftersom Kalle Kula inte kan dra av momsen så är det följaktligen hans 20k som går till Skatteverket även om det är AD AB som betalar in pengarna.
Om AD AB lämnar 20% i rabatt så sjunker även momsen då den beräknas på försäljningspriset vilket vid 20% rabatt blir 16k och 24k kvar till AD AB som vinst i affären.

Med den vinsten skall sedan alla andra kostnader (lokaler, personal, datorer, revisorer etc. etc.) betalas.
För att skapa en mer rättvis bild av den faktiska vinsten i en affär så räknar många retailföretag (och andra) med termen "kostnad för sålda varor", på engelska Cost Of Goods Sold (COGS) vilket innebär att man räknar in de direkta kostnaderna som är kopplade till att sälja varan såsom frakter, försäkringar, transaktionskostnader, försäljningskostnader etc. Olika företag väljer olika sätt att beräkna detta.

Enkelt uttryckt så kan man kalla inköpspriset för där-priset, dvs. vad varan kostar när den ligger hos leverantören och COGS-priset är här-priset, dvs. vad varan har kostat när den ligger säljklar i min butik.

När Klockaffären AD AB därför redovisar sina siffror så ser det snarare ut så här:
Omsättning: 80 000:- (omsättning är ex moms)
Kostnad för sålda varor: 60 000:- (50k för klockan och 10k för andra relaterade kostnader)
Vinstmarginal: 25%
I detta hypotetiska fall skulle man då ha som prisstrategi att lägga 100% påslag på inköpspriset för att få fram försäljningspriset.

Om man tittar på exemplet Nymans så kan man se att deras redovisade bruttovinstmarginal är 24,7% vilket är nära räkneexemplet och den faktiska vinstmarginalen när även övriga kostnader är avräknade är 11,95%. Om vi då skulle leka med tanken att man gav 20% rabatt på det man säljer skulle det se ut så här istället (om kostnaderna är konstanta):
Omsättning: 64 000:-
Kostnad för sålda varor: 60 000:-
Vinstmarginal: 6.25%
Övriga kostnader: -10.400 (13% alltså de 25% i bruttovinstmarginal idag minus de 12% i slutlig vinst)
Resultat: -6400:- eller minus 10%

Kontentan är alltså att om Nymans skulle börja ge 20% rabatt på sin försäljning så skulle de vara konkursmässiga väldigt snart.


Gällande att lösningen är att börja sälja på nätet:

Klockor är en generisk produkt, dvs. att jag får exakt samma produkt om jag beställer en Rolexklocka av en viss referens oavsett var jag köper den. I den transaktionen kommer en logisk konsument välja den säljare som erbjuder det lägsta priset och det kommer knappast vara den säljaren som valt att förlägga sitt lager till Biblioteksgatan i Sthlm och som betalar svenska löner till sin personal. Om man dessutom konkurrerar med en näthandlare som inte har klockor i lager utan som köper in allt eftersom ordrar läggs så blir ju konkurrensen ännu sneare.

Om vi då har etablerat att en svensk AD med fysiska butiker inte kommer klara av att konkurrera på nätet enbart på pris, då blir ju slutsatsen att man måste addera ett värde i transaktionen som är större än det ekonomiska påslaget. Vad har den svenska ADn då att addera, jo kanske butiker där man kan prova klockor och få rådgivning av kunnig personal, en servicefunktion som klarar av att hantera service och reparationer etc.

Att enbart se lösningen som att den svenska ADn ska lägga allt krut på en schysst onlineupplevelse hjälper ju inte riktigt. Det man behöver göra är att se till att den fysiska kanalen ger draghjälp till den digitala och gör att konsumenten är villig att betala ett premium för att handla digitalt av just den ADn.
Detta kan åstadkommas genom dels att (i samarbete med leverantörerna) skapa en smidigare butiksupplevelse, kanske kan man ha dummy-klockor som kunden kan prova i butik för att butiken ska kunna erbjuda fler modeller att testa? Kanske kan man skapa fler möjligheter att lämna in en klocka på service via ombud etc.? Dels kan mervärdet adderas genom ekonomiska incitament, typ "vi bjuder på den första servicen om klockan är köpt hos oss" eller "om du vill sälja din begagnade klocka genom oss vid köp av ny klocka så bjuder vi på rekond och ger 50% på försäljningsavgiften".

Slutsatsen här är att en AD med butik och verkstad aldrig (om inte leverantören gynnar fysiska ADs med lägre inköpspriser) kommer kunna konkurrera med en renodlad näthandlare på pris utan måste erbjuda ett mervärde. Många fysiska ADs gör redan detta men är inte så duktiga på att lyfta fram det och definitiv inte på att kapitalisera på det. Här är ju inte klockor på något sätt annorlunda från kläder med skillnaden att klockor i större utsträckning behöver reparationer och service vilket talar mot den rena näthandlaren. Det som förvånar mig mest är att det inte finns en riktigt stor aktör som erbjuder service på distans. Varför ska jag lämna in min Rolex hos Bergströms i Göteborg när jag lika gärna kan få hem ett vadderat och försäkrat kuvert som går till en verkstad i Indien som servar klockor på löpande band? Så länge den aktören har tillräcklig trovärdighet hos konsumenten så borde man kunna erbjuda mycket lägre servicekostnader.
När man gör det, samtidigt som man har en konkurrenskraftig e-handel med en välutvecklad virtuell fitting, då kommer det nog tyvärr vara svårt att driva klockbutik.
Klicka för att se resterande...
Tackar! Det var inget dåligt inlägg, det! Borde klistras på något vis.
 
ilu05191 skrev:
Ok, kände att jag var tvungen att ge mig in i detta (ekonom som jobbar med att förbättra lönsamheten för retailföretag till vardags)

Räkneexemplet gällande klockan och marginalen ser ut som följande (om varan köps av en svensk grossist men principen är detsamma vid import):

Klockaffären AD AB beställer en klocka av leverantören Rolle AB -> Rolle AB skickar då en faktura på inköpspriset (för exemplet 50k) + moms.
AD AB betalar fakturan som då är på 62 500:- men gör avdrag mot skatteverket för 12 500:- i moms som man då "får tillbaka" genom en kvittning mot den moms man ska betala.
AD AB säljer sedan klockan för listpriset 100k inklusive moms till privatpersonen Kalle Kula.
AD AB får sedan betala in momsen (20k) till Skatteverket och har alltså 30k kvar.
Eftersom Kalle Kula inte kan dra av momsen så är det följaktligen hans 20k som går till Skatteverket även om det är AD AB som betalar in pengarna.
Om AD AB lämnar 20% i rabatt så sjunker även momsen då den beräknas på försäljningspriset vilket vid 20% rabatt blir 16k och 24k kvar till AD AB som vinst i affären.

Med den vinsten skall sedan alla andra kostnader (lokaler, personal, datorer, revisorer etc. etc.) betalas.
För att skapa en mer rättvis bild av den faktiska vinsten i en affär så räknar många retailföretag (och andra) med termen "kostnad för sålda varor", på engelska Cost Of Goods Sold (COGS) vilket innebär att man räknar in de direkta kostnaderna som är kopplade till att sälja varan såsom frakter, försäkringar, transaktionskostnader, försäljningskostnader etc. Olika företag väljer olika sätt att beräkna detta.

Enkelt uttryckt så kan man kalla inköpspriset för där-priset, dvs. vad varan kostar när den ligger hos leverantören och COGS-priset är här-priset, dvs. vad varan har kostat när den ligger säljklar i min butik.

När Klockaffären AD AB därför redovisar sina siffror så ser det snarare ut så här:
Omsättning: 80 000:- (omsättning är ex moms)
Kostnad för sålda varor: 60 000:- (50k för klockan och 10k för andra relaterade kostnader)
Vinstmarginal: 25%
I detta hypotetiska fall skulle man då ha som prisstrategi att lägga 100% påslag på inköpspriset för att få fram försäljningspriset.

Om man tittar på exemplet Nymans så kan man se att deras redovisade bruttovinstmarginal är 24,7% vilket är nära räkneexemplet och den faktiska vinstmarginalen när även övriga kostnader är avräknade är 11,95%. Om vi då skulle leka med tanken att man gav 20% rabatt på det man säljer skulle det se ut så här istället (om kostnaderna är konstanta):
Omsättning: 64 000:-
Kostnad för sålda varor: 60 000:-
Vinstmarginal: 6.25%
Övriga kostnader: -10.400 (13% alltså de 25% i bruttovinstmarginal idag minus de 12% i slutlig vinst)
Resultat: -6400:- eller minus 10%

Kontentan är alltså att om Nymans skulle börja ge 20% rabatt på sin försäljning så skulle de vara konkursmässiga väldigt snart.


Gällande att lösningen är att börja sälja på nätet:

Klockor är en generisk produkt, dvs. att jag får exakt samma produkt om jag beställer en Rolexklocka av en viss referens oavsett var jag köper den. I den transaktionen kommer en logisk konsument välja den säljare som erbjuder det lägsta priset och det kommer knappast vara den säljaren som valt att förlägga sitt lager till Biblioteksgatan i Sthlm och som betalar svenska löner till sin personal. Om man dessutom konkurrerar med en näthandlare som inte har klockor i lager utan som köper in allt eftersom ordrar läggs så blir ju konkurrensen ännu sneare.

Om vi då har etablerat att en svensk AD med fysiska butiker inte kommer klara av att konkurrera på nätet enbart på pris, då blir ju slutsatsen att man måste addera ett värde i transaktionen som är större än det ekonomiska påslaget. Vad har den svenska ADn då att addera, jo kanske butiker där man kan prova klockor och få rådgivning av kunnig personal, en servicefunktion som klarar av att hantera service och reparationer etc.

Att enbart se lösningen som att den svenska ADn ska lägga allt krut på en schysst onlineupplevelse hjälper ju inte riktigt. Det man behöver göra är att se till att den fysiska kanalen ger draghjälp till den digitala och gör att konsumenten är villig att betala ett premium för att handla digitalt av just den ADn.
Detta kan åstadkommas genom dels att (i samarbete med leverantörerna) skapa en smidigare butiksupplevelse, kanske kan man ha dummy-klockor som kunden kan prova i butik för att butiken ska kunna erbjuda fler modeller att testa? Kanske kan man skapa fler möjligheter att lämna in en klocka på service via ombud etc.? Dels kan mervärdet adderas genom ekonomiska incitament, typ "vi bjuder på den första servicen om klockan är köpt hos oss" eller "om du vill sälja din begagnade klocka genom oss vid köp av ny klocka så bjuder vi på rekond och ger 50% på försäljningsavgiften".

Slutsatsen här är att en AD med butik och verkstad aldrig (om inte leverantören gynnar fysiska ADs med lägre inköpspriser) kommer kunna konkurrera med en renodlad näthandlare på pris utan måste erbjuda ett mervärde. Många fysiska ADs gör redan detta men är inte så duktiga på att lyfta fram det och definitiv inte på att kapitalisera på det. Här är ju inte klockor på något sätt annorlunda från kläder med skillnaden att klockor i större utsträckning behöver reparationer och service vilket talar mot den rena näthandlaren. Det som förvånar mig mest är att det inte finns en riktigt stor aktör som erbjuder service på distans. Varför ska jag lämna in min Rolex hos Bergströms i Göteborg när jag lika gärna kan få hem ett vadderat och försäkrat kuvert som går till en verkstad i Indien som servar klockor på löpande band? Så länge den aktören har tillräcklig trovärdighet hos konsumenten så borde man kunna erbjuda mycket lägre servicekostnader.
När man gör det, samtidigt som man har en konkurrenskraftig e-handel med en välutvecklad virtuell fitting, då kommer det nog tyvärr vara svårt att driva klockbutik.
Klicka för att se resterande...
Tack för det. Kvalitet.
Belyser väl hur gråhandels"problemet" i mycket speglar hela den fysiska detaljhandelns problem fast med ett par twists. Just problemet med att märkena säljer in kollektioner och att tillgång för ADs till de faktiska storsäljarna kan vara så begränsad och styrd av tidigare försäljningsprestationer är ju nog ganska branchspecifik och gör ju inte butikernas liv lättare direkt.
 
ilu05191 skrev:
Ok, kände att jag var tvungen att ge mig in i detta (ekonom som jobbar med att förbättra lönsamheten för retailföretag till vardags)

Räkneexemplet gällande klockan och marginalen ser ut som följande (om varan köps av en svensk grossist men principen är detsamma vid import):

Klockaffären AD AB beställer en klocka av leverantören Rolle AB -> Rolle AB skickar då en faktura på inköpspriset (för exemplet 50k) + moms.
AD AB betalar fakturan som då är på 62 500:- men gör avdrag mot skatteverket för 12 500:- i moms som man då "får tillbaka" genom en kvittning mot den moms man ska betala.
AD AB säljer sedan klockan för listpriset 100k inklusive moms till privatpersonen Kalle Kula.
AD AB får sedan betala in momsen (20k) till Skatteverket och har alltså 30k kvar.
Eftersom Kalle Kula inte kan dra av momsen så är det följaktligen hans 20k som går till Skatteverket även om det är AD AB som betalar in pengarna.
Om AD AB lämnar 20% i rabatt så sjunker även momsen då den beräknas på försäljningspriset vilket vid 20% rabatt blir 16k och 24k kvar till AD AB som vinst i affären.

Med den vinsten skall sedan alla andra kostnader (lokaler, personal, datorer, revisorer etc. etc.) betalas.
För att skapa en mer rättvis bild av den faktiska vinsten i en affär så räknar många retailföretag (och andra) med termen "kostnad för sålda varor", på engelska Cost Of Goods Sold (COGS) vilket innebär att man räknar in de direkta kostnaderna som är kopplade till att sälja varan såsom frakter, försäkringar, transaktionskostnader, försäljningskostnader etc. Olika företag väljer olika sätt att beräkna detta.

Enkelt uttryckt så kan man kalla inköpspriset för där-priset, dvs. vad varan kostar när den ligger hos leverantören och COGS-priset är här-priset, dvs. vad varan har kostat när den ligger säljklar i min butik.

När Klockaffären AD AB därför redovisar sina siffror så ser det snarare ut så här:
Omsättning: 80 000:- (omsättning är ex moms)
Kostnad för sålda varor: 60 000:- (50k för klockan och 10k för andra relaterade kostnader)
Vinstmarginal: 25%
I detta hypotetiska fall skulle man då ha som prisstrategi att lägga 100% påslag på inköpspriset för att få fram försäljningspriset.

Om man tittar på exemplet Nymans så kan man se att deras redovisade bruttovinstmarginal är 24,7% vilket är nära räkneexemplet och den faktiska vinstmarginalen när även övriga kostnader är avräknade är 11,95%. Om vi då skulle leka med tanken att man gav 20% rabatt på det man säljer skulle det se ut så här istället (om kostnaderna är konstanta):
Omsättning: 64 000:-
Kostnad för sålda varor: 60 000:-
Vinstmarginal: 6.25%
Övriga kostnader: -10.400 (13% alltså de 25% i bruttovinstmarginal idag minus de 12% i slutlig vinst)
Resultat: -6400:- eller minus 10%

Kontentan är alltså att om Nymans skulle börja ge 20% rabatt på sin försäljning så skulle de vara konkursmässiga väldigt snart.


Gällande att lösningen är att börja sälja på nätet:

Klockor är en generisk produkt, dvs. att jag får exakt samma produkt om jag beställer en Rolexklocka av en viss referens oavsett var jag köper den. I den transaktionen kommer en logisk konsument välja den säljare som erbjuder det lägsta priset och det kommer knappast vara den säljaren som valt att förlägga sitt lager till Biblioteksgatan i Sthlm och som betalar svenska löner till sin personal. Om man dessutom konkurrerar med en näthandlare som inte har klockor i lager utan som köper in allt eftersom ordrar läggs så blir ju konkurrensen ännu sneare.

Om vi då har etablerat att en svensk AD med fysiska butiker inte kommer klara av att konkurrera på nätet enbart på pris, då blir ju slutsatsen att man måste addera ett värde i transaktionen som är större än det ekonomiska påslaget. Vad har den svenska ADn då att addera, jo kanske butiker där man kan prova klockor och få rådgivning av kunnig personal, en servicefunktion som klarar av att hantera service och reparationer etc.

Att enbart se lösningen som att den svenska ADn ska lägga allt krut på en schysst onlineupplevelse hjälper ju inte riktigt. Det man behöver göra är att se till att den fysiska kanalen ger draghjälp till den digitala och gör att konsumenten är villig att betala ett premium för att handla digitalt av just den ADn.
Detta kan åstadkommas genom dels att (i samarbete med leverantörerna) skapa en smidigare butiksupplevelse, kanske kan man ha dummy-klockor som kunden kan prova i butik för att butiken ska kunna erbjuda fler modeller att testa? Kanske kan man skapa fler möjligheter att lämna in en klocka på service via ombud etc.? Dels kan mervärdet adderas genom ekonomiska incitament, typ "vi bjuder på den första servicen om klockan är köpt hos oss" eller "om du vill sälja din begagnade klocka genom oss vid köp av ny klocka så bjuder vi på rekond och ger 50% på försäljningsavgiften".

Slutsatsen här är att en AD med butik och verkstad aldrig (om inte leverantören gynnar fysiska ADs med lägre inköpspriser) kommer kunna konkurrera med en renodlad näthandlare på pris utan måste erbjuda ett mervärde. Många fysiska ADs gör redan detta men är inte så duktiga på att lyfta fram det och definitiv inte på att kapitalisera på det. Här är ju inte klockor på något sätt annorlunda från kläder med skillnaden att klockor i större utsträckning behöver reparationer och service vilket talar mot den rena näthandlaren. Det som förvånar mig mest är att det inte finns en riktigt stor aktör som erbjuder service på distans. Varför ska jag lämna in min Rolex hos Bergströms i Göteborg när jag lika gärna kan få hem ett vadderat och försäkrat kuvert som går till en verkstad i Indien som servar klockor på löpande band? Så länge den aktören har tillräcklig trovärdighet hos konsumenten så borde man kunna erbjuda mycket lägre servicekostnader.
När man gör det, samtidigt som man har en konkurrenskraftig e-handel med en välutvecklad virtuell fitting, då kommer det nog tyvärr vara svårt att driva klockbutik.
Klicka för att se resterande...
Amen! Tack för att du tog dig tid att skriva något vettigt i denna tråd. Är lite trött på att det kastas runt marginalhöftningar utan verklighetsförankring på forumet. Hade för övrigt en tabell liggandes någonstans (hittar den inte nu dessvärre) som visar exakt hur mycket du måste öka din omsättning för att ha lika mycket pengar kvar på sista raden om du ger 5%, 10%, 15%, 20% rabatt osv. Man kommer ganska snabbt fram till försäljningsvolymen "oändlig hög", dvs brytpunkten där du börjar generera minusresultat kommer tidigare än man tror. Och i praktiken tidigare än så eftersom just klockor inte direkt säljs på pall till slutkonsumenten.
 
Så skönt... Vill egentligen inte strö salt i såren..
Inga "men har forskat.." "men.. jag har själv sett listorna" "men.."? :cigar:

Tack @ilu05191 för lektionen gällande marginalerna och försäljningen (fysisk butik - e-handel).
Det är alltså liiite med invecklat än att skjuta från höften med marginalerna och påstå att man lätt kan ge 25% rabatt samtidigt som man skrattar hela vägen till banken.
Nu vet jag inte hur det ligger till med varje enskilt märke, men rent generellt så verkar det stämma.

Känns som att man nu kan "drop the mic" och lämna tråden. Arrivederci.
 
Shadyboy skrev:
Amen! Tack för att du tog dig tid att skriva något vettigt i denna tråd. Är lite trött på att det kastas runt marginalhöftningar utan verklighetsförankring på forumet. Hade för övrigt en tabell liggandes någonstans (hittar den inte nu dessvärre) som visar exakt hur mycket du måste öka din omsättning för att ha lika mycket pengar kvar på sista raden om du ger 5%, 10%, 15%, 20% rabatt osv. Man kommer ganska snabbt fram till försäljningsvolymen "oändlig hög", dvs brytpunkten där du börjar generera minusresultat kommer tidigare än man tror. Och i praktiken tidigare än så eftersom just klockor inte direkt säljs på pall till slutkonsumenten.
Klicka för att se resterande...

Å andra sidan brukar butiker knappast ge samma rabatt till alla kunder hela tiden heller. "Brytpunkten" flyttas inte av att man ger rabatt till kunder som annars inte hade varit kunder.
 
Du måste logga in eller registrera dig för att svara här.
Tillbaka
Topp