Efter att ha smugit runt på klockforum i allmänhet och det här forumet i synnerhet ett längre tag så tänkte jag säga 'Hej!' på riktigt efter att ha klivit in i värmen och omfamnats av kollektivet.
För att göra en lång historia kort så är jag en snubbe som av någon anledning gillat klockor från första stund. Från den sekund jag lärde mig klockan så satt ett ur på armen varje vaket ögonblick. På mellan- och högstadiet gled jag runt på skolgården och kände mig stekig med både Swatch och Gul.
Rätt tidigt började jag dock få smak på lite finare klockor och jag tror det hela började med att jag såg filmen 'Le Mans'. Plötsligt skulle jag bara ha en Tag Monaco. McQueen är bra cool liksom.
Under dom senaste 10-15 åren, utan överdrift, har jag funderat fram och tillbaka på vad jag vill ha och hur dum i huvudet man är om man lägger ner vad vanliga människor anser är 'en stor hög pengar' på en klocka. Ett vanligt försvarstal för mig själv har varit att 'det är en investering', 'man har den ju faktiskt hela livet' och 'ah, mäh alltså, det är ju faktiskt det enda smycke en man kan bära'. Allt detta har gjort att jag dom senaste åren förlitat mig på min mobil som tidmätningsapparat, hemska tanke, för om man inte kan ha något man vill ha på armen bär jag hellre inget alls.
Eftersom jag alltid gillat tooliga klockor har jag, efter att drabbats och kurerats från en släng av panna-love, varit rätt säker på att det är en Rolle GMT jag velat ha, mer specifikt en Pepsi. Eftersom klockor varken brummar eller går fort har det dock alltid funnits roligare saker än ur att köpa men i år har det lilla suget i tarmen efter något att ha på armen övergått till ett reellt behov. Så därför började jag hänga här allt mer frekvent. Till min stora förvåning upptäckte jag dock att mitt Pepsi-behov verkade sammanfalla med alla andras och det samtidigt. Typiskt.
Trots detta har dom senaste månaderna fyllts av alltför mycket klocksurfande och faktainsamlande kring olika referensnummer, så till den milda grad att min omgivning börjat tröttna rätt hårt på mig och mitt tjat.
Är det någon mer som någonsin känt att klocktittandet till slut börjar ta på nerverna? För att stilla detta var det till slut dags att bara blunda och hoppa.
Sagt och gjort, bankkonton inventerades, kontakter togs, virituella handslag slogs och plötsligt dök ett paket från dom mörka Värmlandsskogarna upp på mitt matbord. Det var dags för min första paketöppning.
För att lugna nerverna var lämpliga drycker tvugna att tas fram:
Here we go, upp med locket, ah - trevlig säljare som skickar med några bonus-natos:
Längre ner i lådan, väl packeterat gömmer sig något som känns tung, stabilt och härligt, ah- Oyster:
Dags att vända på steken och spana in härligheten:
Men va? Det där är ju ingen Pepsi! Inte ens en Coke! Och definitivt inte någon GMT.
Näe just det, efter att ha sett Pepsi-hysterin här på forumet så blev jag lite betänksam, en sub hade alltid figurerat i bakhuvudet också och en hel del tid hade spenderats med att läsa på om dessa med.
Så när den, för mig, perfekta suben dök upp på K o S, Tudor, svart, no date, Lollipop (ja, det kändes bättre än flinga för mig - did I just say that - you bet I did), och dessutom med ett serienummer som gör den lika gammal som mig själv så var det bara att slänga sig på avtryckaren! Om jag är nöjd? Jajjemen. Sjukt nöjd.
Nato-flippandet har börjat big time och jag går runt och myser med lite plexi på armen. Så fort det är lite tråkigt på jobbet så räcker det med att spana på vänsterarmen ett tag. Jag fattar bara inte varför jag inte hoppat på tåget och investerat tidigare.
Om det känns som att det här var slutet? Näe, tyvärr inte, just nu känns det som att Tudorn är en keeper (famous last words?), men suget efter en kronograf eller nåt med GMT-visare finns fortfarande där. Med en 'vintage' i lådan känns en 16710 plötsligt som det rätta valet där, skön insikt, det har velats mycket mellan GMT-modellerna, tom. GMTc börjar kännas riktigt snygg. Dessutom är det ju inte riktigt fair att bara ha Tudorn, man borde ju ha en beater med, jag gillar ju Sinn...hmmm....
...ja, ni hör ju, jag är rädd att det här bara var början på resan ut för en både lång och brant backe.
Stort tack till hela forumet för en helt awsome plats att nörda ner sig rejält och känna sig nästan normal, tack för all kunskap ni delar med er av, tack till martinhook som gjorde min första riktiga privataffär lite mindre läskig och 'tack' till mina kollegor som hänger här, ni vet vilka ni är, som knuffade mig över kanten!
Och naturligtvis så gick 100 spänn in på Barncancerfondens konto också!
Vi ses!
//Johan
För att göra en lång historia kort så är jag en snubbe som av någon anledning gillat klockor från första stund. Från den sekund jag lärde mig klockan så satt ett ur på armen varje vaket ögonblick. På mellan- och högstadiet gled jag runt på skolgården och kände mig stekig med både Swatch och Gul.
Rätt tidigt började jag dock få smak på lite finare klockor och jag tror det hela började med att jag såg filmen 'Le Mans'. Plötsligt skulle jag bara ha en Tag Monaco. McQueen är bra cool liksom.
Under dom senaste 10-15 åren, utan överdrift, har jag funderat fram och tillbaka på vad jag vill ha och hur dum i huvudet man är om man lägger ner vad vanliga människor anser är 'en stor hög pengar' på en klocka. Ett vanligt försvarstal för mig själv har varit att 'det är en investering', 'man har den ju faktiskt hela livet' och 'ah, mäh alltså, det är ju faktiskt det enda smycke en man kan bära'. Allt detta har gjort att jag dom senaste åren förlitat mig på min mobil som tidmätningsapparat, hemska tanke, för om man inte kan ha något man vill ha på armen bär jag hellre inget alls.
Eftersom jag alltid gillat tooliga klockor har jag, efter att drabbats och kurerats från en släng av panna-love, varit rätt säker på att det är en Rolle GMT jag velat ha, mer specifikt en Pepsi. Eftersom klockor varken brummar eller går fort har det dock alltid funnits roligare saker än ur att köpa men i år har det lilla suget i tarmen efter något att ha på armen övergått till ett reellt behov. Så därför började jag hänga här allt mer frekvent. Till min stora förvåning upptäckte jag dock att mitt Pepsi-behov verkade sammanfalla med alla andras och det samtidigt. Typiskt.
Trots detta har dom senaste månaderna fyllts av alltför mycket klocksurfande och faktainsamlande kring olika referensnummer, så till den milda grad att min omgivning börjat tröttna rätt hårt på mig och mitt tjat.
Är det någon mer som någonsin känt att klocktittandet till slut börjar ta på nerverna? För att stilla detta var det till slut dags att bara blunda och hoppa.
Sagt och gjort, bankkonton inventerades, kontakter togs, virituella handslag slogs och plötsligt dök ett paket från dom mörka Värmlandsskogarna upp på mitt matbord. Det var dags för min första paketöppning.
För att lugna nerverna var lämpliga drycker tvugna att tas fram:
Here we go, upp med locket, ah - trevlig säljare som skickar med några bonus-natos:
Längre ner i lådan, väl packeterat gömmer sig något som känns tung, stabilt och härligt, ah- Oyster:
Dags att vända på steken och spana in härligheten:
Men va? Det där är ju ingen Pepsi! Inte ens en Coke! Och definitivt inte någon GMT.
Näe just det, efter att ha sett Pepsi-hysterin här på forumet så blev jag lite betänksam, en sub hade alltid figurerat i bakhuvudet också och en hel del tid hade spenderats med att läsa på om dessa med.
Så när den, för mig, perfekta suben dök upp på K o S, Tudor, svart, no date, Lollipop (ja, det kändes bättre än flinga för mig - did I just say that - you bet I did), och dessutom med ett serienummer som gör den lika gammal som mig själv så var det bara att slänga sig på avtryckaren! Om jag är nöjd? Jajjemen. Sjukt nöjd.
Nato-flippandet har börjat big time och jag går runt och myser med lite plexi på armen. Så fort det är lite tråkigt på jobbet så räcker det med att spana på vänsterarmen ett tag. Jag fattar bara inte varför jag inte hoppat på tåget och investerat tidigare.
Om det känns som att det här var slutet? Näe, tyvärr inte, just nu känns det som att Tudorn är en keeper (famous last words?), men suget efter en kronograf eller nåt med GMT-visare finns fortfarande där. Med en 'vintage' i lådan känns en 16710 plötsligt som det rätta valet där, skön insikt, det har velats mycket mellan GMT-modellerna, tom. GMTc börjar kännas riktigt snygg. Dessutom är det ju inte riktigt fair att bara ha Tudorn, man borde ju ha en beater med, jag gillar ju Sinn...hmmm....
...ja, ni hör ju, jag är rädd att det här bara var början på resan ut för en både lång och brant backe.
Stort tack till hela forumet för en helt awsome plats att nörda ner sig rejält och känna sig nästan normal, tack för all kunskap ni delar med er av, tack till martinhook som gjorde min första riktiga privataffär lite mindre läskig och 'tack' till mina kollegor som hänger här, ni vet vilka ni är, som knuffade mig över kanten!
Och naturligtvis så gick 100 spänn in på Barncancerfondens konto också!
Vi ses!
//Johan
