• Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se

    Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
    Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.

    Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.

    Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!

    /Hook & Leben

Hur/varför/orsaken/betydelsen till ditt nick på KS? >>>>>>>>>

Portofino skrev:
Lång historia som har sin början när ett par nya grannar flyttade in i vårt hus i Nice, Frankrike. Mannen kom efter någon dag och knackade på och behövde tillträde till taket (vi har våningen högst upp). Väl uppe började vi snick snacka om ditten och datten. Han jobbade som säkerhetsexpert, specialiserade sig på att "skapa säkerhetskorridorer i instabila afrikanska länder". Detta bjöd naturligtvis in till mer samtal med tillhörande dricka. Tillhörande dricka eskalerade till en praktfylla och någonstans kring 3 tiden på morgonen tycktes det vara en god idé att åka ut och harpunfiska. Mannen ägde en trevlig båt i bekväm storlek och vi tuffade ut i Medelhavet, båda två lika sjödugliga... Ute till havs är det mer oklart vad som hände, vad som är klart är att han drar mig ombord med en harpun i foten. Jag hade, i min iver att plocka hem storfångsten, lyckats harpunera mig själv i foten.

Efter detta så är det åter högst oklart vad som händer men när jag vaknar skiner solen i mitt ansikte och jag ligger raklång på en kajkant. Vid mina fötter sitter en kort man i shorts och pikétröja och syr i min fot. Bredvid mig sitter min nyfunne vän med en Aperol spritz. "Where the fuck are we?" Mumlade jag. Som det medt självklara svarar han "Portofino!"

Det satte sig efter det.
Klicka för att se resterande...
Måste säga att du tar priset.....
 
Portofino skrev:
Lång historia som har sin början när ett par nya grannar flyttade in i vårt hus i Nice, Frankrike. Mannen kom efter någon dag och knackade på och behövde tillträde till taket (vi har våningen högst upp). Väl uppe började vi snick snacka om ditten och datten. Han jobbade som säkerhetsexpert, specialiserade sig på att "skapa säkerhetskorridorer i instabila afrikanska länder". Detta bjöd naturligtvis in till mer samtal med tillhörande dricka. Tillhörande dricka eskalerade till en praktfylla och någonstans kring 3 tiden på morgonen tycktes det vara en god idé att åka ut och harpunfiska. Mannen ägde en trevlig båt i bekväm storlek och vi tuffade ut i Medelhavet, båda två lika sjödugliga... Ute till havs är det mer oklart vad som hände, vad som är klart är att han drar mig ombord med en harpun i foten. Jag hade, i min iver att plocka hem storfångsten, lyckats harpunera mig själv i foten.

Efter detta så är det åter högst oklart vad som händer men när jag vaknar skiner solen i mitt ansikte och jag ligger raklång på en kajkant. Vid mina fötter sitter en kort man i shorts och pikétröja och syr i min fot. Bredvid mig sitter min nyfunne vän med en Aperol spritz. "Where the fuck are we?" Mumlade jag. Som det medt självklara svarar han "Portofino!"

Det satte sig efter det.
Klicka för att se resterande...

Fick ni skruva av toppen?
 
Hade precis haft ett stort kemiprov och det enda som fanns i mitt huvud var kemi. Satt och tänkte vad jag skulle heta och kom och tänka på keton och tänkte vafan, kan ju ta bort bokstaven ''o'' och ersätta med ett ''a'' istället. Väldigt random måste jag säga.
 
Portofino skrev:
Lång historia som har sin början när ett par nya grannar flyttade in i vårt hus i Nice, Frankrike. Mannen kom efter någon dag och knackade på och behövde tillträde till taket (vi har våningen högst upp). Väl uppe började vi snick snacka om ditten och datten. Han jobbade som säkerhetsexpert, specialiserade sig på att "skapa säkerhetskorridorer i instabila afrikanska länder". Detta bjöd naturligtvis in till mer samtal med tillhörande dricka. Tillhörande dricka eskalerade till en praktfylla och någonstans kring 3 tiden på morgonen tycktes det vara en god idé att åka ut och harpunfiska. Mannen ägde en trevlig båt i bekväm storlek och vi tuffade ut i Medelhavet, båda två lika sjödugliga... Ute till havs är det mer oklart vad som hände, vad som är klart är att han drar mig ombord med en harpun i foten. Jag hade, i min iver att plocka hem storfångsten, lyckats harpunera mig själv i foten.

Efter detta så är det åter högst oklart vad som händer men när jag vaknar skiner solen i mitt ansikte och jag ligger raklång på en kajkant. Vid mina fötter sitter en kort man i shorts och pikétröja och syr i min fot. Bredvid mig sitter min nyfunne vän med en Aperol spritz. "Where the fuck are we?" Mumlade jag. Som det medt självklara svarar han "Portofino!"

Det satte sig efter det.
Klicka för att se resterande...
Helt otrolig historia. Skrattade så jag grät! Tack för den:)
 
Portofino skrev:
Lång historia som har sin början när ett par nya grannar flyttade in i vårt hus i Nice, Frankrike. Mannen kom efter någon dag och knackade på och behövde tillträde till taket (vi har våningen högst upp). Väl uppe började vi snick snacka om ditten och datten. Han jobbade som säkerhetsexpert, specialiserade sig på att "skapa säkerhetskorridorer i instabila afrikanska länder". Detta bjöd naturligtvis in till mer samtal med tillhörande dricka. Tillhörande dricka eskalerade till en praktfylla och någonstans kring 3 tiden på morgonen tycktes det vara en god idé att åka ut och harpunfiska. Mannen ägde en trevlig båt i bekväm storlek och vi tuffade ut i Medelhavet, båda två lika sjödugliga... Ute till havs är det mer oklart vad som hände, vad som är klart är att han drar mig ombord med en harpun i foten. Jag hade, i min iver att plocka hem storfångsten, lyckats harpunera mig själv i foten.

Efter detta så är det åter högst oklart vad som händer men när jag vaknar skiner solen i mitt ansikte och jag ligger raklång på en kajkant. Vid mina fötter sitter en kort man i shorts och pikétröja och syr i min fot. Bredvid mig sitter min nyfunne vän med en Aperol spritz. "Where the fuck are we?" Mumlade jag. Som det medt självklara svarar han "Portofino!"

Det satte sig efter det.
Klicka för att se resterande...
Det här bevisar att jag har druckit för lite sprit i mina dar för jag har aldrig varit med om några häftiga historier som avslutas med citat som skulle passa en Tarantino-film.
 
Portofino skrev:
Lång historia som har sin början när ett par nya grannar flyttade in i vårt hus i Nice, Frankrike. Mannen kom efter någon dag och knackade på och behövde tillträde till taket (vi har våningen högst upp). Väl uppe började vi snick snacka om ditten och datten. Han jobbade som säkerhetsexpert, specialiserade sig på att "skapa säkerhetskorridorer i instabila afrikanska länder". Detta bjöd naturligtvis in till mer samtal med tillhörande dricka. Tillhörande dricka eskalerade till en praktfylla och någonstans kring 3 tiden på morgonen tycktes det vara en god idé att åka ut och harpunfiska. Mannen ägde en trevlig båt i bekväm storlek och vi tuffade ut i Medelhavet, båda två lika sjödugliga... Ute till havs är det mer oklart vad som hände, vad som är klart är att han drar mig ombord med en harpun i foten. Jag hade, i min iver att plocka hem storfångsten, lyckats harpunera mig själv i foten.

Efter detta så är det åter högst oklart vad som händer men när jag vaknar skiner solen i mitt ansikte och jag ligger raklång på en kajkant. Vid mina fötter sitter en kort man i shorts och pikétröja och syr i min fot. Bredvid mig sitter min nyfunne vän med en Aperol spritz. "Where the fuck are we?" Mumlade jag. Som det medt självklara svarar han "Portofino!"

Det satte sig efter det.
Klicka för att se resterande...
Tur i oturen att din nya granne var en rådig man. Kan tänka mig att han i sitt yrke fått ta hand om en o annan skada genom åren.
 
JohnDoe skrev:
Tur i oturen att din nya granne var en rådig man. Kan tänka mig att han i sitt yrke fått ta hand om en o annan skada genom åren.
Klicka för att se resterande...
Han är väldigt speciell. Nu har han tyvärr flyttat ut ur huset men han var ursprungligen från Nice, bott i Paris stor del av sitt liv, och nu var han tillbaka för att spendera mer tid med familjen. Han känne tydligen även Villefranche borgmästare och extraknäckte bland med att ordna säkerhet för kändisar och oligarker när de besökte Rivieran. Han hade mer än två historier kan jag informera.
 
Jag gillar Marianne Faithfull och har räddat några arbetsfordon från en säker död.
Är mekaniker/byggare/uppfinnare och gillar jobba med händerna.
wdwerqerqer - Kopia.jpg
 
Intressant tråd då jag så sent som i kväll funderade över vad jag skulle kalla mig här. Jag har varit en trogen läsare i ett par år men har nu även tagit steget till att bli medlem.

Allt började med att jag tidigare i kväll satt med min dator under bar himmel på uteplatsen. Surfade runt och kom in här, vilket är farligt så sent på kvällen då jag vet att jag kan bli kvar här i timmar. Vilket jag nu även har varit... Hur som helst, tanken slog mig att jag inte bara borde vara här och läsa hela kvällarna utan även bli medlem. Tog tag i saken och började fundera över mitt nick och allt som dök kändes bara fånigt. Det kändes också fånigt att inte bara ta första bästa nick som dök upp, för vem bryr sig egentligen? Men så fort jag avfärdat dom första alternativen kunde jag inte stoppa mig själv, helt plötsligt skulle jag ha ett nick som verkligen kändes rätt.

Allt detta nick-funderade började tråka ut mig och tanken slog mig att i kväll kanske inte var kvällen då jag ska bli medlem. Jag var inte redo. Allt på grund av att jag inte bara kunde bestämma mig vad jag skulle kalla mig. Kände mig nu ännu fånigare. Jag kände hur det hade börjat bli kallt ute och funderade på att lite besviken gå in i huset igen. Stirrade ut över den mörka himlen, såg stjärnorna och den starkt lysande månen. Har de senaste dagarna när jag suttit där ute, vilket jag ofta gör om kvällarna, funderat på just månen och dess ljus. Tycker överlag att rymden är jättehäftig och har på senare tid börjat gilla månens ljus mer och mer. Det känns så härligt och spännande på något sätt. Det är också en väldigt härlig och mäktig stund för mig när jag sitter ensam där ute och kollar ut i rymden. En stressig vardag har en tendens att döda stunder som dessa och jag slåss för mitt liv för att inte glömma ta mig dom.

Och då slog det mig. Tack vare dessa stunder borde jag kalla mig "månljus" och nu är jag äntligen även medlem.

För er som blev intresserade av månljus, troligtvis ingen, så kan ni läsa lite mer här:
http://illvet.se/universum/solsystemet/manen/varfor-lysermanen-sa-starkt

I övrigt så rekommenderar jag alla som orkar ta sig igenom den här texten, återigen troligtvis ingen, att nästa gång ni är ute på natten, stanna upp en stund och blicka ut över himlen och låt bara tankarna sväva iväg. Ni kommer ha en fin stund.
 
Hängde lite på TTT för ett antal år sedan och hade precis köpt några Seiko och kunde inte komma på något smart så det blev vad det blev.

Jim
:seiko:
 
Portofino skrev:
Lång historia som har sin början när ett par nya grannar flyttade in i vårt hus i Nice, Frankrike. Mannen kom efter någon dag och knackade på och behövde tillträde till taket (vi har våningen högst upp). Väl uppe började vi snick snacka om ditten och datten. Han jobbade som säkerhetsexpert, specialiserade sig på att "skapa säkerhetskorridorer i instabila afrikanska länder". Detta bjöd naturligtvis in till mer samtal med tillhörande dricka. Tillhörande dricka eskalerade till en praktfylla och någonstans kring 3 tiden på morgonen tycktes det vara en god idé att åka ut och harpunfiska. Mannen ägde en trevlig båt i bekväm storlek och vi tuffade ut i Medelhavet, båda två lika sjödugliga... Ute till havs är det mer oklart vad som hände, vad som är klart är att han drar mig ombord med en harpun i foten. Jag hade, i min iver att plocka hem storfångsten, lyckats harpunera mig själv i foten.

Efter detta så är det åter högst oklart vad som händer men när jag vaknar skiner solen i mitt ansikte och jag ligger raklång på en kajkant. Vid mina fötter sitter en kort man i shorts och pikétröja och syr i min fot. Bredvid mig sitter min nyfunne vän med en Aperol spritz. "Where the fuck are we?" Mumlade jag. Som det medt självklara svarar han "Portofino!"

Det satte sig efter det.
Klicka för att se resterande...
Hittade denna tråd efter nästan ett år. Fantastiskt rolig historia.:)
 
Portofino skrev:
Lång historia som har sin början när ett par nya grannar flyttade in i vårt hus i Nice, Frankrike. Mannen kom efter någon dag och knackade på och behövde tillträde till taket (vi har våningen högst upp). Väl uppe började vi snick snacka om ditten och datten. Han jobbade som säkerhetsexpert, specialiserade sig på att "skapa säkerhetskorridorer i instabila afrikanska länder". Detta bjöd naturligtvis in till mer samtal med tillhörande dricka. Tillhörande dricka eskalerade till en praktfylla och någonstans kring 3 tiden på morgonen tycktes det vara en god idé att åka ut och harpunfiska. Mannen ägde en trevlig båt i bekväm storlek och vi tuffade ut i Medelhavet, båda två lika sjödugliga... Ute till havs är det mer oklart vad som hände, vad som är klart är att han drar mig ombord med en harpun i foten. Jag hade, i min iver att plocka hem storfångsten, lyckats harpunera mig själv i foten.

Efter detta så är det åter högst oklart vad som händer men när jag vaknar skiner solen i mitt ansikte och jag ligger raklång på en kajkant. Vid mina fötter sitter en kort man i shorts och pikétröja och syr i min fot. Bredvid mig sitter min nyfunne vän med en Aperol spritz. "Where the fuck are we?" Mumlade jag. Som det medt självklara svarar han "Portofino!"

Det satte sig efter det.
Klicka för att se resterande...
Magiskt!
 
Du måste logga in eller registrera dig för att svara här.
Tillbaka
Topp