Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
Notera: This feature may not be available in some browsers.
Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se
Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.
Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.
Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!
/Hook & Leben
Va tvungen att kolla halvmarans statistik igen. Hade inget pulsband. Kan ju varit därför det blev lågt. Det va fördelat på zon 2 37%, 55 zon 3. Klockan möter ju ”sämre” så lär väl ha med det att göra.om du ligger i zon två stora delar av loppet är det knappast ett race för dig på den tiden, eller? Då myser du bara runt
Vad är det som är roligt? Sannolikt är fartambitionerna helt olika så jämförelsen blir ju inte ens rolig. Jämför höga kusten med något lopp i Alperna så blir ju analysen densamma?Tycker denna är rolig när det är dags för Lidingö och Aborrebacken
![]()
Det var ett rejält pers - grattis och snyggt jobbat!Jag hade en sjukt fin dag, alla stjärnor stod rätt (och bra träning inför), behövde inte gräva någon gång under loppet
och kapade mitt pers med mer än 5min. Rullade in under 2.09. Nu kan jag cementera mitt PB där.
Inte riktat direkt till dig utan bara en allmän fundering, varför vill man springa såna här lopp? Ultralopp i synnerhet men även långa "bergslopp" överlag med sjuka stigningar.Dum som jag är så anmälde jag mig trots allt till Fjällmaraton 100K nästa sommar, så nu blir det mycket backe på schemat. Passande nog så var det ett välgörenhetsevent i den lokala skidbacken där man kunde samla in 10 kr per varv till förmån för barncancer. 49 varv och lagom mycket paus för kanelbullar och chips. Jäklar vad kul det är att springa nedför!
Oerhörd hjärnröta med varv efter varv efter varv, bra träning för pannbenet... men tror inte backyards är något för mig.
![]()
Jag gillar absolut den extrema aspekten av det, det är rätt ballt med höjdmeter och lång distans. Men absolut främst så handlar det om naturupplevelsen. Terränglöpning på långa distanser låter mig vara ute under lång tid på platser där jag trivs.Inte riktat direkt till dig utan bara en allmän fundering, varför vill man springa såna här lopp? Ultralopp i synnerhet men även långa "bergslopp" överlag med sjuka stigningar.
Är genuint nyfiken varför man inte bara kan springa "normala" lopp med "normala" distanser och istället försöka springa snabbare bara. Är det loppet, träningen inför eller känslan att göra något som antagligen typ ingen annan gjort som är tjusningen?
Egentligen är det väl inte så stor skillnad mot att springa "normala" lopp och springa snabbare för varje gång? Utmaningen i att antingen springa samma distans snabbare eller nästa lopp längre är väl ungefär densamma.Inte riktat direkt till dig utan bara en allmän fundering, varför vill man springa såna här lopp? Ultralopp i synnerhet men även långa "bergslopp" överlag med sjuka stigningar.
Är genuint nyfiken varför man inte bara kan springa "normala" lopp med "normala" distanser och istället försöka springa snabbare bara. Är det loppet, träningen inför eller känslan att göra något som antagligen typ ingen annan gjort som är tjusningen?
Men varför måste det vara 10mil är det jag inte förstår. Kan man inte springa i naturen och se vacker natur i 1, 2 eller kanske 3mil eller räknat i tid kanske 1,2 kanske max 3 timmar. Förstår tjusningen i att springa i natur och villkorslöst men är just de extrema distanserna och eller tidsåtgångerna jag genuint är nyfiken på varför man vill utsätta sig för.Jag gillar absolut den extrema aspekten av det, det är rätt ballt med höjdmeter och lång distans. Men absolut främst så handlar det om naturupplevelsen. Terränglöpning på långa distanser låter mig vara ute under lång tid på platser där jag trivs.
Jag har nog egentligen ingen passion för löpningen i sig, men den låter mig upptäcka vacker natur på mina egna två ben. Oavsett om det är snårig pendlingslöpning på skogsstigar hem från jobbet, att fjällvandra två veckor i Sarek eller att springa ett långlopp i Höga Kusten eller Jämtlandsfjällen.
Intresset reflekterar sig väldigt tydligt när jag ser på hur jag tränar. I de ca 3 år som jag har börjat springa regelbundet och mycket så har jag aldrig kört ett enda pass på löpband eller på bana. Tror inte jag kört ett planerat intervallpass heller, inte i form av de ekvationsliknande program som en seriös och målmedveten löpare använder. Jag har sällan standardrundor i skogen utan tar litehöger eller vänster lite beroende på vad jag känner Fan, jag har inte ens haft ett träningsprogram eller schema och har ingen plan att på att skissa på ett heller.
Om jag inte får springa kravlöst så blir för seriöst och trist för mig. Det blir träning istället för lek. Det är väl därför jag inte ser mig själv som en riktigt seriös löpare...
Håller inte riktigt med, att springa 10mil eller 4-5 timmar + (utan att någonsin ha gjort det dock) ställer helt andra utmaningar än att bara springa "normala" lopp snabbare. Allt från den långa tidsåtgången både på tävling och träning till energintag, blåsor/skav och eller andra förslitningsskador som kan uppstå, toalettbesök osv är obekväma jobbiga saker som man i princip inte behöver ta i hänsyn till om man springer "normala" lopp.Egentligen är det väl inte så stor skillnad mot att springa "normala" lopp och springa snabbare för varje gång? Utmaningen i att antingen springa samma distans snabbare eller nästa lopp längre är väl ungefär densamma.
Men det krävs nog ett speciellt sorts inställning för att springa ultradistanser flera gånger. För det tar galen lång tid jämfört med exempelvis en vanlig mara. För egen del så är 4-5h löpning ingenting konstigt längre efter att ha gjort tiotalet 100km+ distanser.
Men känslan att kunna röra sig framåt stora sträckor för egen maskin är rätt härlig! Några av mina starkaste upplevelser kommer från ultralopp!
Varför tänja på gränser när ens soffa hemma är så bekväm?Men varför måste det vara 10mil är det jag inte förstår. Kan man inte springa i naturen och se vacker natur i 1, 2 eller kanske 3mil eller räknat i tid kanske 1,2 kanske max 3 timmar. Förstår tjusningen i att springa i natur och villkorslöst men är just de extrema distanserna och eller tidsåtgångerna jag genuint är nyfiken på varför man vill utsätta sig för.
Håller inte riktigt med, att springa 10mil eller 4-5 timmar + (utan att någonsin ha gjort det dock) ställer helt andra utmaningar än att bara springa "normala" lopp snabbare. Allt från den långa tidsåtgången både på tävling och träning till energintag, blåsor/skav och eller andra förslitningsskador som kan uppstå, toalettbesök osv är obekväma jobbiga saker som man i princip inte behöver ta i hänsyn till om man springer "normala" lopp.
Det jag vill fråga är egentligen typ: varför utstätter man sig för såna saker när det är nog utmanande att springa "normala" lopp![]()
Det du är bra på är ju oftast roligare. Maran under 3.30 eller tampas om topp10 placeringen i hela loppet kan vara en grund. Vissa är långsammare och segareMen varför måste det vara 10mil är det jag inte förstår. Kan man inte springa i naturen och se vacker natur i 1, 2 eller kanske 3mil eller räknat i tid kanske 1,2 kanske max 3 timmar. Förstår tjusningen i att springa i natur och villkorslöst men är just de extrema distanserna och eller tidsåtgångerna jag genuint är nyfiken på varför man vill utsätta sig för.
Håller inte riktigt med, att springa 10mil eller 4-5 timmar + (utan att någonsin ha gjort det dock) ställer helt andra utmaningar än att bara springa "normala" lopp snabbare. Allt från den långa tidsåtgången både på tävling och träning till energintag, blåsor/skav och eller andra förslitningsskador som kan uppstå, toalettbesök osv är obekväma jobbiga saker som man i princip inte behöver ta i hänsyn till om man springer "normala" lopp.
Det jag vill fråga är egentligen typ: varför utstätter man sig för såna saker när det är nog utmanande att springa "normala" lopp![]()
Inte riktigt det jag menar, det finns något mellan att springa 10mil och ligga i soffanVarför tänja på gränser när ens soffa hemma är så bekväm?
Man måste ju inte nödvändigtvis springa 10mil men det är ju verkligen något speciellt att ge sig ut på det första gången. Jag gjorde ultrapremiär på ultravasan 2014, premiäråret. Det var ungefär samma känsla som när jag anmälde mig till marathon första gången.Men varför måste det vara 10mil är det jag inte förstår. Kan man inte springa i naturen och se vacker natur i 1, 2 eller kanske 3mil eller räknat i tid kanske 1,2 kanske max 3 timmar. Förstår tjusningen i att springa i natur och villkorslöst men är just de extrema distanserna och eller tidsåtgångerna jag genuint är nyfiken på varför man vill utsätta sig för.
Toaletten är lite speciell ja. Alltid märkligt att försöka ta sig upp från en toalett efter att ha varit i rörelse i över 10 timmarHåller inte riktigt med, att springa 10mil eller 4-5 timmar + (utan att någonsin ha gjort det dock) ställer helt andra utmaningar än att bara springa "normala" lopp snabbare. Allt från den långa tidsåtgången både på tävling och träning till energintag, blåsor/skav och eller andra förslitningsskador som kan uppstå, toalettbesök osv är obekväma jobbiga saker som man i princip inte behöver ta i hänsyn till om man springer "normala" lopp.
Det är nog en väldig personlig fråga! Första gången är kanske inte så konstigt att förstå: en utmaning. Flera gånger så kan man börja fundera...Det jag vill fråga är egentligen typ: varför utstätter man sig för såna saker när det är nog utmanande att springa "normala" lopp![]()
Lita mer på hur det känns än vad klockan säger!Kanske fel tråd men då det är löpning jag i synnerhet ägnat mig åt är det ur den aspekten jag vill ventilera sambandet mellan (måttlig) alkoholkonsumtion och träningsresultat.
![]()
Första gången igår som jag drack mer än en öl sen jag köpte klockan. Påverkar alkohol sömnkvalitén verkligen så mycket? Två 33cl 5,2% öl till grillningen och ett normalstort glas rödvin i tv-soffan. Gick och la mig 22:30 och vaknade efter över 8 timmars upplevt god sömn, men med ett bodybattery på under 50. Klockan indikerar stress under sömnen och en låg HRV. Till saken hör att när jag för 5-6 år sedan var på toppen av personliga löparpreststioner med miltider(vid träning, fokuserade för stunden inte på löpning utan hinderbanelopp) en bit under 40 minuter, 15km under timmen, halvmara på under 1:30 osv. samtidigt var på ATH vad gäller alkoholkonsumtion då fest och träning var ”medicinen” efter en uppslitande skilsmässa. Nått glas vin eller ett par öl nån gång måste man väl kunna ta utan att timmars hårt slit går till intet?![]()
Kanske fel tråd men då det är löpning jag i synnerhet ägnat mig åt är det ur den aspekten jag vill ventilera sambandet mellan (måttlig) alkoholkonsumtion och träningsresultat.
![]()
Första gången igår som jag drack mer än en öl sen jag köpte klockan. Påverkar alkohol sömnkvalitén verkligen så mycket? Två 33cl 5,2% öl till grillningen och ett normalstort glas rödvin i tv-soffan. Gick och la mig 22:30 och vaknade efter över 8 timmars upplevt god sömn, men med ett bodybattery på under 50. Klockan indikerar stress under sömnen och en låg HRV. Till saken hör att när jag för 5-6 år sedan var på toppen av personliga löparpreststioner med miltider(vid träning, fokuserade för stunden inte på löpning utan hinderbanelopp) en bit under 40 minuter, 15km under timmen, halvmara på under 1:30 osv. samtidigt var på ATH vad gäller alkoholkonsumtion då fest och träning var ”medicinen” efter en uppslitande skilsmässa. Nått glas vin eller ett par öl nån gång måste man väl kunna ta utan att timmars hårt slit går till intet?![]()