Bra avsnitt, lite rörigt stundtals men det är kanske roligare att lyssna på än en helt kronologisk historieredovisning. Grand Seiko är snårigt, men mycket intressant och det är värt att titta tillbaka i historien för att förstå fundamenten som dagens företag är grundat på.
48:00 in i avsnittet - King Seiko Hi-Beat
Vid tiden räknades även 28800bph (56GS, 56KS, 52KS) som högfrekvens, även om man samtidigt tillverkade verk med 36000bph (45KS, 45GS, 61GS, 19GS). Många av dessa hade Hi-Beat på tavlan. Kaliber 19XX var världens första verk för damklockor med denna frekvens, och förmodligen det enda någonsin.
19GS till höger, broschyr, ca.1970.
Båda fabriker producerade flera linjer med modeller, där GS låg ett steg över KS, rangordningen kan tydligt ses i katalogerna där dyrast och bäst var i starten.
Här ser man en del av bredden av modeller med samma manuella kaliber och prisskillnad mellan GS och KS. Broschyr, ca.1970.
I motsättning till idag så användes några verk i både linjerna samtidigt, skillnaden var standarden för justeringen som var högre på GS i de flesta fall. KS fanns också med kronometer-certifiering (från japanska institutet) Special, och i några fall med Superior. De vanliga KS måste passera ”A”-standard. Möjligen strängare krav på 70-talet.
GS fick sin egen standard, som ändrades över tid (se tabell), med Special och VFA. 15 dagars tester på alla utom VFA med 17. För en AOC var testperioden strängare på många sätt, med 45 dagars tester. Dessa verk monterades i klockor och såldes.
Så här såg ett certifikat ut av ett 56KS-verk som passerat kronometer-inspektion i ”överlägsna” klassen. Bild från en auktion, väldigt sällsynt att se.