• Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se

    Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
    Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.

    Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.

    Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!

    /Hook & Leben

Vad gör du och din klocka just nu?

0912E5A9-D4D2-46A2-903C-99560576D23E.jpeg

Igår gjorde telefonen en luftfärd å tur att det var skyddsglas på den. Nu ” Kjell” sätter ett nytt glas på telefonen. Ha’te bäst//🧐
 
Senast ändrad:
De vardagliga konversationerna runt middagsbordet du lyssnat till. Alla gånger du berättat att det börjar bli dags att gå till sängs. Att arbetspasset är över. Att älgjaktens sista dag börjar närma sig sitt slut. Dings och repor vittnar om det dagliga bruket under många år. Om att du varit ett verktyg med ett tydligt syfte och funktion, mer än något annat. Den ungdomliga lyster som en gång kännetecknade din tavla har sakta försvunnit och ersatts med spår av det du från start var ämnad för att mäta - tiden.

Jag bär den inte ofta, farfars klocka. Men då och då tar jag fram den. Skruvar upp den och ställer både tid och datum. Lyssnar till musiken från urverkets tickande. Plockar fram de gamla bilderna från min fars fotoalbum. Bilderna jag fann i skrivbordslådan häromåret, när jag hjälpte min far med sin flytt till livets sista hållplats. Jag ville förstå klockans historia. Dess ursprung och historik. Dens alldeles egna berättelse. Och bland alla dessa bilder fann jag små glimtar. Glimtar av dens alldeles egna historia. När den bars runt middagsbordet i vardagen. Vid julbordet efter att mina farföräldrar rest över land och rike för att få fira jul tillsammans med sina barn och barnbarn. Jag trär på den på handleden, lutar mig tillbaka och låter tankarna sväva tillbaka till barndomen.

Kanske är det därför vi alla delar denna fascination för armbandsur i dess olika former. De berättar historier om det som varit. Både våra egna och andras. Väcker vår fantasi till liv. Får oss att minnas. Att känna.

Farfar - idag får du följa med mig. Du ska få besöka din son, tillsammans med mig.

DSC01425.jpg
 
Tillbaka
Topp