• Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se

    Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
    Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.

    Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.

    Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!

    /Hook & Leben

Allmänna Frågetråden; här kan man ställa en fråga och hoppas att någon sitter på svaret!

Hoppas att det inte finns en annan tråd för min fråga.
Är i sthlm på semester men måste hitta en barberare som är bra och relativt billigt på Kungsholmen. Snagga huvudet och trimma kort skägg.
Har googlat och hittat några men går gärna på rekommendationer.
 
Frågan kanske passar bättre på familjeliv.se men FLs svammel orkar jag inte med. Jag är lite nyfiken på hur en del päron resonerar kring kalas.

Min unge har lekt mkt och intensivt med en annan kille (kallar honom A) på förskolan dag ut och dag in. Kompisen har självklart blivit bjuden på vår sons kalas.

Min unge berättade för mig häromdagen att hans andra bästis/kompis (B) sa till honom att han blivit bjuden på A's kalas. Men min kid blev alltså inte bjuden. Man kunde riktigt se hur besviken och förvånad min son blev när han blev varse om att han inte blivit v bjuden. Min son, unge A och B har lekt typ varje dag på förskolan. Omöjligt att päronen är ovetande om detta.

Hur resonerar A's föräldrar här?

När vår unge blir bjuden på kalas bjuder vi självklart tillbaka.

Kanske ska tilläggas att A's mamma är icke-nordisk och den svenska pappan verkar rådfråga henne om allt. När jag t ex skickade inbjudnings-sms till honom i samband med vår sons kalas ville han fråga sin fru först om hans son fick komma på kalaset.
Kanske olika kulturer?
 
Frågan kanske passar bättre på familjeliv.se men FLs svammel orkar jag inte med. Jag är lite nyfiken på hur en del päron resonerar kring kalas.

Min unge har lekt mkt och intensivt med en annan kille (kallar honom A) på förskolan dag ut och dag in. Kompisen har självklart blivit bjuden på vår sons kalas.

Min unge berättade för mig häromdagen att hans andra bästis/kompis (B) sa till honom att han blivit bjuden på A's kalas. Men min kid blev alltså inte bjuden. Man kunde riktigt se hur besviken och förvånad min son blev när han blev varse om att han inte blivit v bjuden. Min son, unge A och B har lekt typ varje dag på förskolan. Omöjligt att päronen är ovetande om detta.

Hur resonerar A's föräldrar här?

När vår unge blir bjuden på kalas bjuder vi självklart tillbaka.

Kanske ska tilläggas att A's mamma är icke-nordisk och den svenska pappan verkar rådfråga henne om allt. När jag t ex skickade inbjudnings-sms till honom i samband med vår sons kalas ville han fråga sin fru först om hans son fick komma på kalaset.
Kanske olika kulturer?
Det kan ju vara så att föräldrarna har låtit A berätta vilka han vill bjuda och A kanske inte ville bjuda din grabb.

Vi har låtit barnen bestämma vilka som skall bjudas. I de fall de inte ville ha med någon på vars kalas de har varit på så har vi sagt att man bör bjuda tillbaka men att det inte är ett tvång. Ibland har de då ändrat sig och ibland inte.

Min yngsta har konsekvent bara haft kalas för de 3-5 närmaste kompisarna genom åren, oavsett vilka andra han har kalasat hos.

Vad det gäller inbjudningar så har jag alltid dubbelkollat med min fru om det går bra.. Oavsett hennes ursprung.
 
Det kan ju vara så att föräldrarna har låtit A berätta vilka han vill bjuda och A kanske inte ville bjuda din grabb.

Vi har låtit barnen bestämma vilka som skall bjudas. I de fall de inte ville ha med någon på vars kalas de har varit på så har vi sagt att man bör bjuda tillbaka men att det inte är ett tvång. Ibland har de då ändrat sig och ibland inte.

Min yngsta har konsekvent bara haft kalas för de 3-5 närmaste kompisarna genom åren, oavsett vilka andra han har kalasat hos.

Vad det gäller inbjudningar så har jag alltid dubbelkollat med min fru om det går bra.. Oavsett hennes ursprung.

Ja då vet jag hur resonemanget lyder hos päron som inte bjuder tillbaka - barnet får bestämma oavsett om han eller hon egentligen borde bjuda tillbaka. Men jag kan tycka att självbestämmanderegeln ibland riskerar att såra andra barn som bjuder men inte blir bjudna tillbaka. I synnerhet om barnen har lekt mycket ihop.

Nej jag frågar iaf inte min fru om tillåtelse för allt. Tycker inte det behövs det när vi båda vet att han älskar kalas och det berikar honom.
 
Frågan kanske passar bättre på familjeliv.se men FLs svammel orkar jag inte med. Jag är lite nyfiken på hur en del päron resonerar kring kalas.

Min unge har lekt mkt och intensivt med en annan kille (kallar honom A) på förskolan dag ut och dag in. Kompisen har självklart blivit bjuden på vår sons kalas.

Min unge berättade för mig häromdagen att hans andra bästis/kompis (B) sa till honom att han blivit bjuden på A's kalas. Men min kid blev alltså inte bjuden. Man kunde riktigt se hur besviken och förvånad min son blev när han blev varse om att han inte blivit v bjuden. Min son, unge A och B har lekt typ varje dag på förskolan. Omöjligt att päronen är ovetande om detta.

Hur resonerar A's föräldrar här?

När vår unge blir bjuden på kalas bjuder vi självklart tillbaka.

Kanske ska tilläggas att A's mamma är icke-nordisk och den svenska pappan verkar rådfråga henne om allt. När jag t ex skickade inbjudnings-sms till honom i samband med vår sons kalas ville han fråga sin fru först om hans son fick komma på kalaset.
Kanske olika kulturer?
Tråkigt. Förstår din grabbs besvikelse och kan relatera. Har upplevt något lite liknande med min grabb. De är ett gäng som leker på fritids efter skolan, en av dessa lekkamrater hade i våras ett födelsedagskalas på Leos och bjöd typ alla lekkamrater utom min grabb vilket sårade honom enormt. Kan inte svara på hur dessa föräldrar resonerar, vet heller inte hela bakgrunden osv. Men enkelt förklarat kan man bara konstatera att vissa föräldrar är helt enkelt rövhål. Och det brukar tyvärr återspeglas i barnen i relativt tidig ålder.
Det kan ju vara så att föräldrarna har låtit A berätta vilka han vill bjuda och A kanske inte ville bjuda din grabb.

Vi har låtit barnen bestämma vilka som skall bjudas. I de fall de inte ville ha med någon på vars kalas de har varit på så har vi sagt att man bör bjuda tillbaka men att det inte är ett tvång. Ibland har de då ändrat sig och ibland inte.

Min yngsta har konsekvent bara haft kalas för de 3-5 närmaste kompisarna genom åren, oavsett vilka andra han har kalasat hos.

Vad det gäller inbjudningar så har jag alltid dubbelkollat med min fru om det går bra.. Oavsett hennes ursprung.
I vilken utsträckning låter ni barnen bestämma själva?? I min sons klass är de 10st elever. När grabben hade kalas ville han bjuda samtliga klasskamrater utom en tjej som brukar reta honom och vara allmänt taskig. Då hade vi ett samtal med vår son och satte ned foten. Förklarade att trots hennes beteende måste han ge henne en chans och bjuda även henne på kalaset. För bjuder man alla utom en då är man en mobbare vilket inte är ok. Bra att barnen får tycka till, tänka själva och till viss del ta egna beslut. Men samtidigt är det föräldrarnas ansvar att uppfostra barnen till fina och omtänksamma medmänniskor. Då kan man behöva ”styra” barnen ”rätt” emellanåt och att som förälder tillåta sitt barn att t.ex bjuda alla klasskamrater utom en är absolut inte ok, inte någonstans!
 
Tråkigt. Förstår din grabbs besvikelse och kan relatera. Har upplevt något lite liknande med min grabb. De är ett gäng som leker på fritids efter skolan, en av dessa lekkamrater hade i våras ett födelsedagskalas på Leos och bjöd typ alla lekkamrater utom min grabb vilket sårade honom enormt. Kan inte svara på hur dessa föräldrar resonerar, vet heller inte hela bakgrunden osv. Men enkelt förklarat kan man bara konstatera att vissa föräldrar är helt enkelt rövhål. Och det brukar tyvärr återspeglas i barnen i relativt tidig ålder.

I vilken utsträckning låter ni barnen bestämma själva?? I min sons klass är de 10st elever. När grabben hade kalas ville han bjuda samtliga klasskamrater utom en tjej som brukar reta honom och vara allmänt taskig. Då hade vi ett samtal med vår son och satte ned foten. Förklarade att trots hennes beteende måste han ge henne en chans och bjuda även henne på kalaset. För bjuder man alla utom en då är man en mobbare vilket inte är ok. Bra att barnen får tycka till, tänka själva och till viss del ta egna beslut. Men samtidigt är det föräldrarnas ansvar att uppfostra barnen till fina och omtänksamma medmänniskor. Då kan man behöva ”styra” barnen ”rätt” emellanåt och att som förälder tillåta sitt barn att t.ex bjuda alla klasskamrater utom en är absolut inte ok, inte någonstans!

Kanske inte rövhål men att de har skäl som inte jag håller med om är tillräckligt goda argument för att exkludera någon. För sådant kan skapa besvikelse och sår hos barn, utan tvekan. Jag håller dock med om att jag som förälder måste bestämma i sådana lägen och inte låta barnet bestämma vem som ska få komma på kalaset. Det har givetvis hänt att min son inte vill bjuda någon (som bjudit honom) men då förklarar vi för honom att det är så man gör och att det är ett tillfälle att lära känna personen utanför förskolan.
 
Frågan kanske passar bättre på familjeliv.se men FLs svammel orkar jag inte med. Jag är lite nyfiken på hur en del päron resonerar kring kalas.

Min unge har lekt mkt och intensivt med en annan kille (kallar honom A) på förskolan dag ut och dag in. Kompisen har självklart blivit bjuden på vår sons kalas.

Min unge berättade för mig häromdagen att hans andra bästis/kompis (B) sa till honom att han blivit bjuden på A's kalas. Men min kid blev alltså inte bjuden. Man kunde riktigt se hur besviken och förvånad min son blev när han blev varse om att han inte blivit v bjuden. Min son, unge A och B har lekt typ varje dag på förskolan. Omöjligt att päronen är ovetande om detta.

Hur resonerar A's föräldrar här?

När vår unge blir bjuden på kalas bjuder vi självklart tillbaka.

Kanske ska tilläggas att A's mamma är icke-nordisk och den svenska pappan verkar rådfråga henne om allt. När jag t ex skickade inbjudnings-sms till honom i samband med vår sons kalas ville han fråga sin fru först om hans son fick komma på kalaset.
Kanske olika kulturer?
Fråga A’s päron om det stämmer att hans kompis ska ha kalas och att han blev besviken att han inte va bjuden.

Vi fick ett sms för något år sen där en förälder undrar om vi ska ha kalas i helgen, då vår son ska ha sagt till kompisen att han är bjuden på kalaset. Vi hade inte något barnkalas planerat, så vi blev ganska ställda. Vi hade nog diskuterat något födelsedagsfirande inom släkten som vi skulle iväg på den helgen, så fantasin och önsketänkande drog kanske iväg hos vår son och även kompisen..
 
Fråga A’s päron om det stämmer att hans kompis ska ha kalas och att han blev besviken att han inte va bjuden.

Vi fick ett sms för något år sen där en förälder undrar om vi ska ha kalas i helgen, då vår son ska ha sagt till kompisen att han är bjuden på kalaset. Vi hade inte något barnkalas planerat, så vi blev ganska ställda. Vi hade nog diskuterat något födelsedagsfirande inom släkten som vi skulle iväg på den helgen, så fantasin och önsketänkande drog kanske iväg hos vår son och även kompisen..

Nja. Konfrontation vill jag gärna undvika. Vilket det blir oavsett hur man lindar in det. Det snällaste sättet att säga dem vad man tycker är väl att bjuda deras unge på kalas igen. 😅

Tillägg ; vår son sa att kompisen hade fått sms samma dag så det låter osannolikt att han skulle ha fantiserat ihop det.
 
Senast ändrad:
Nja. Konfrontation vill jag gärna undvika. Vilket det blir oavsett hur man lindar in det. Det snällaste sättet att säga dem vad man tycker är väl att bjuda deras unge på kalas igen 😅
Kolla annars ordentligt runt ditt barns fack/låda om det ligger fysiskt inbjudningskort (eller ha det som ursäkt om du vill fråga om inbjudan kan ha försvunnit).

Edit: håller med dig om att det bästa är att bjuda en gång till. Dumt att sänka sin egen standard pga någon annan inte har hyfs..
 
Nja. Konfrontation vill jag gärna undvika. Vilket det blir oavsett hur man lindar in det. Det snällaste sättet att säga dem vad man tycker är väl att bjuda deras unge på kalas igen. 😅

Tillägg ; vår son sa att kompisen hade fått sms samma dag så det låter osannolikt att han skulle ha fantiserat ihop det.

Smsar de redan i förskolan? Där har vi problem nr 1… skämt åsido! Hamnade i en liknande situation på vår sons förra förskola. I hans grupp var det väldigt många tjejer och de ville ofta ha ”tjej-kalas” och vår son blev inte bjuden trots att han bjudit dem till sina kalas. Tog faktiskt upp det med föräldrarna efter gång 2 och därefter blev det något bättre. Rätt problematiskt att låta barn styra för mycket.
 
Kolla annars ordentligt runt ditt barns fack/låda om det ligger fysiskt inbjudningskort (eller ha det som ursäkt om du vill fråga om inbjudan kan ha försvunnit).

Edit: håller med dig om att det bästa är att bjuda en gång till. Dumt att sänka sin egen standard pga någon annan inte har hyfs..

De har fortfarande lov, så inbjudan skedde via sms... Men jag tycker att, är man vuxen borde man förstå de ev långtgående konsekvenser ens agerande kan leda till när det gäller sånt här med att låta ens barn exkludera andra osv. Att barn faktiskt kan bli sårade. Vuxna kan ju hantera sånt på ett annat sätt och gå vidare men de verktygen har ju inte barn.


Smsar de redan i förskolan? Där har vi problem nr 1… skämt åsido! Hamnade i en liknande situation på vår sons förra förskola. I hans grupp var det väldigt många tjejer och de ville ofta ha ”tjej-kalas” och vår son blev inte bjuden trots att han bjudit dem till sina kalas. Tog faktiskt upp det med föräldrarna efter gång 2 och därefter blev det något bättre. Rätt problematiskt att låta barn styra för mycket.

När förskolan är öppen är inbjudan via SMS eller email är det som gäller om inte alla är bjudna, annars är det lappar i facken som gäller. Då måste man bjuda alla.

Nä ungarna har inte telefon utan kommunikationen skedde mellan föräldrarna 😁

Tycker för övrigt att det generellt är lite knepigt det där med föräldrar. När ens barn har en bra kompis men där päronen agerar eller beter sig lite mystiskt. Eller. Jag kan tycka att en del är rätt buttra, säger knappt hej när man ser dem vid lämning / hämtning. Artighetsfraser och prata väder är inget jag vill syssla med heller när man har bråttom, men ett "hej"? Hur svårt kan det vara liksom.

Men i detta fall med vår son, kanske just skillnad i kultur kan påverka. Att bjuda tillbaka kanske inte är självklart i alla kulturer osv.
 
Ja då vet jag hur resonemanget lyder hos päron som inte bjuder tillbaka - barnet får bestämma oavsett om han eller hon egentligen borde bjuda tillbaka. Men jag kan tycka att självbestämmanderegeln ibland riskerar att såra andra barn som bjuder men inte blir bjudna tillbaka. I synnerhet om barnen har lekt mycket ihop.
Om As föräldrar har sådant resonemang kan jag ju omöjligen veta, jag beskrev hur snacket har gått i vår familj.
Jag håller ju med att din situation låter lite tråkig för ditt barn. Det är nog bara att ta besvikelsen, bjuda A nästa år (om de fortfarande leker så) och hoppas på inbjudning nästa år.

Exakt hur situationerna har sett ut hos oss genom åren har jag glömt. Givetvis tycker jag att man skall eller bör bjuda igen. Det gånger där (i alla fall senaste) barnet inte velat bjuda igen så har det nog gällt barn C där C tidigare bjöd hela klassen eller alla killarna i klassen, eller om mitt barn inte längre leker med barn C.

I vilken utsträckning låter ni barnen bestämma själva?? I min sons klass är de 10st elever. När grabben hade kalas ville han bjuda samtliga klasskamrater utom en tjej som brukar reta honom och vara allmänt taskig. Då hade vi ett samtal med vår son och satte ned foten. Förklarade att trots hennes beteende måste han ge henne en chans och bjuda även henne på kalaset. För bjuder man alla utom en då är man en mobbare vilket inte är ok. Bra att barnen får tycka till, tänka själva och till viss del ta egna beslut. Men samtidigt är det föräldrarnas ansvar att uppfostra barnen till fina och omtänksamma medmänniskor. Då kan man behöva ”styra” barnen ”rätt” emellanåt och att som förälder tillåta sitt barn att t.ex bjuda alla klasskamrater utom en är absolut inte ok, inte någonstans!
Det är en balansgång mellan att styra och låta barn själva få bestämma, och justera den balansen allt eftersom de blir äldre. (Sen så får jag ju erkänna att barn #3 tenderar att bli mer bortskämt och får kanske sin vilja igenom lite för ofta jämfört med barn #1 :D )

Skönt med en klass på 10 barn. Är det bara en tjej i klassen så bjuder man ju inte bara "alla killarna" utan "hela klassen". Bra tillfälle för er att hållas ett öga på tjejens beteende och säga till om det blir för taskigt.
 
Genipolaren slicea upp lime direkt på marmorbänken. Blivit ganska fula fläckar efter detta. Går det att lösa?
 
Kul att du är så intresserad av mitt liv. Det glädjer mig.
Helt ointresserad av ditt ev liv. Tänkte mest att det kanske finns ngt forum typ www.visomgillarsmåflaskorparfym.se som passar bättre, bjuder på affärsidén och övergår till att posta en klocka
BDBD0B76-3C9D-4B92-82B7-05C18AB6740F.jpeg
 
Helt ointresserad av ditt ev liv. Tänkte mest att det kanske finns ngt forum typ www.visomgillarsmåflaskorparfym.se som passar bättre, bjuder på affärsidén och övergår till att posta en klocka
BDBD0B76-3C9D-4B92-82B7-05C18AB6740F.jpeg
Det verkar inte så. Att hålla full koll på vad en annan medlem postar liknar stalking.
Men jag bjuder på en klockbild då så kanske du får ro i själen.
 
Senast ändrad:
Tillbaka
Topp