• Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se

    Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
    Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.

    Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.

    Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!

    /Hook & Leben

Bostadsbubbla

Inte en dag för sent att det bromsas upp!

Trams. Vi har en osund bostadsmarknad i Sverige men knappast pga priserna. Det är pga demografi, utbud, kostnad för bostadsbyggande, en bisarr hyresbostadsmarknad osv. Vill påstå att Danmark, trots sina liberala låneregler har en avsevärt mkt sundare marknad, men sen har de gått igneom ett stålbad också i nutid.
 
Trams. Vi har en osund bostadsmarknad i Sverige men knappast pga priserna. Det är pga demografi, utbud, kostnad för bostadsbyggande, en bisarr hyresbostadsmarknad osv. Vill påstå att Danmark, trots sina liberala låneregler har en avsevärt mkt sundare marknad, men sen har de gått igneom ett stålbad också i nutid.
Så du menar att prisnivån är bra men utbudet för litet? Förstår inte helt hur du tänker om jag ska vara ärlig. Det är ju inte svårigheten att få bostad som är det stora problemet utan överbelåningen.
 
Så du menar att prisnivån är bra men utbudet för litet? Förstår inte helt hur du tänker om jag ska vara ärlig. Det är ju inte svårigheten att få bostad som är det stora problemet utan överbelåningen.

Jag ser inte problemet med överbelåningen? Norge och Danmark har högre belåning över folket än vi, och mer liberala regler än vi. Låt bankerna reglera utlåningen istället. Om räntorna stiger får folk flytta, det är självreglerande.
 
Överbelåningen gör ju att folk kan bli brända för livet. Inte värt det, alla i samhället förlorar på det.
 
Jo, jag har köpt ny. Min lön var 46k över deras gräns men fick nej ändå (nyproduktion, de ansåg att bostadsrättsföreningens belåning var för hög). Jag försökte prata om den ekonomiska planen men snubben på banken förstod inte (ville inte förstå) intäkter vs utgifter (det var uppenbart att banken har vissa regler som är benhårda).

Nog har bankerna blivit hårdare.

Så det finns alltså nybildade bostadsrättsföreningar med en sund ekonomi? Det har jag nog aldrig sett. Vill du dela med dig av den ekonomiska planen?
 
Jag ser inte problemet med överbelåningen? Norge och Danmark har högre belåning över folket än vi, och mer liberala regler än vi. Låt bankerna reglera utlåningen istället. Om räntorna stiger får folk flytta, det är självreglerande.
Och det vore eftersträvansvärt ur ett samhällsperspektiv med överbelåning, bara för att eventuellt andra länder också är överbelånade? I mitt tycke ett helt obegripligt resonemang, men each to his own givetvis. Nu var situationen absolut inte riktigt densamma men bolånekraschen i USA var ju inget som direkt befrämjade bolånehavarna i USA.
 
Och det vore eftersträvansvärt ur ett samhällsperspektiv med överbelåning, bara för att eventuellt andra länder också är överbelånade? I mitt tycke ett helt obegripligt resonemang, men each to his own givetvis. Nu var situationen absolut inte riktigt densamma men bolånekraschen i USA var ju inget som direkt befrämjade bolånehavarna i USA.

Många tycks fortfarande tro att USA's bostadskrasch berodde på de värdelösa lånen. Men studier på senare tid pekar snarare ut spekulation som den stora anledningen. (exvis: http://www.nber.org/papers/w23740).

We show that credit growth between 2001 and 2007 was concentrated in the prime segment, and debt to high risk borrowers was virtually constant for all debt categories during this period. The rise in mortgage defaults during the crisis was concentrated in the middle of the credit score distribution, and mostly attributable to real estate investors. We argue that previous analyses confounded life cycle debt demand of borrowers who were young at the start of the boom with an expansion in credit supply over that period.

Jag är helt för en begränsning av spekulativa bostadsköp snarare än fokus på amortering av mångmiljon-lån.

Så det finns alltså nybildade bostadsrättsföreningar med en sund ekonomi? Det har jag nog aldrig sett. Vill du dela med dig av den ekonomiska planen?

Beror på vad du menar med sund ekonomi. Alla föreningar börjar med +-0. Det är väl sunt?
I vårt fall garanterar byggbolaget intäkterna de tre första åren och därefter är intäkterna avsevärt mkt större än utgifterna (Många kommersiella lokaler och ett stort jävla garage i innerstaden med hyror därefter).
 
Beror på vad du menar med sund ekonomi. Alla föreningar börjar med +-0. Det är väl sunt?
I vårt fall garanterar byggbolaget intäkterna de tre första åren och därefter är intäkterna avsevärt mkt större än utgifterna (Många kommersiella lokaler och ett stort jävla garage i innerstaden med hyror därefter).

Gör de? Så byggherren ger bort fastighet och byggnad till den nybildade föreningen?
Förhoppningsvis överstiger intäkterna utgifterna. Men det är inte allt, hur ser belåningen ut? Amorteringstakt? Avsättning för underhåll?

Är som sagt nyfiken då jag inte såg någon nyprod som tilltalade mig rent ekonomiskt när vi letade lägenhet förra året.
 
Man tar ju alltid en stor risk med nyproduktion iom. att föreningarna i princip alltid är extremt belånade med litet utrymme för exempelvis ökade räntekostnader eller andra kostnader som kan uppkomma med anledning av fastigheten (om man ens äger den, tomträttsavtal är ju inte ovanligt och medför även andra risker). Lägger man till att det dessutom snålas med material och produktionsmetod vid nyproduktion idag (ta exempelvis enstegstätade fasader) så ser jag få fördelar.
 
Jag vet av olika skäl att vissa journalister har personliga skäl att iaf skriva illa om vissa bolag i branschen. Yrkesstolthet och professionalism? Yeah right.
Många bolag har betett sig illa i spåren av högtrycket som har rått, och skulle förtjäna att granskas hårdare. Några exempel är uppskjuta inflyttningar med 1-2år, dolda avtal som missgynnar boende/ brf, glädjekalkyler i de ekonomiska planerna och omfattande byggfusk som man inte tar ansvar för.

Rådande system med brfer där byggherren dumpar kostnader och döljer saker i osäkra ekonomiska planer är passé enligt mig. Ursprunget med bostadsrätt var byggemenskaper, vi är ju rätt långt därifrån idag. Jag tror inte ens att det finns något motsvarande utanför norden? Absolut inte i samma omfattning. Ägandelägenheter (dvs condominiums) vore bättre för köpare skulle jag våga påstå.
 
Gör de? Så byggherren ger bort fastighet och byggnad till den nybildade föreningen?
Förhoppningsvis överstiger intäkterna utgifterna. Men det är inte allt, hur ser belåningen ut? Amorteringstakt? Avsättning för underhåll?

Är som sagt nyfiken då jag inte såg någon nyprod som tilltalade mig rent ekonomiskt när vi letade lägenhet förra året.

Ja absolut. De skänkte den som ren välgörenhet....
 
Om man nu skall skylla nedgången på psykologi, då måste man vara öppen för hur stor del av uppgången som enbart bygger på psykologi! En mycket stor del enligt mig.

Bostadspriserna i storstadsområdena har helt frikopplats från lönenivåerna. Om dagens priser är motiverade av fundamentala faktorer, varför var då priserna så mycket lägre för 5-8 år sedan, då var inte lönerna mycket lägre.

Den höga men gradvisa uppgången bostadspriserna har haft har varit perfekt för att allt efterhand vänja befolkningen vid verklighetsfrånvända priser, allt baserat på att man hela tiden lägger sig några snäpp över senast föregående affär. ZIRP, kreditrisksförnekelse för bostadslån, och avsaknad av amorteringskultur har varit enablers.

Skönt att höra att bankerna drar åt svångremmen. Vi kommer alla (tyvärr) få vara med och betala när denna festen tar slut.

Pratade med några mäklare. De skyller på nyproduktion och bankers ovilja att låna ut. Själv tror jag på den psykologiska effekten av amortering och media-drev.

Tror mycket har att göra med bankerna, en vän till mig tog bolån tillsammans med sina föräldrar för 4-5 år sedan, och har sen dess skrivit över lånet helt på sig själv. Han bor i bostadsrätt i innerstan värd ca 4,5m med 2m i insats med lön på ca 40k och 1500 i avgift, och ville nu låna lite till för att köpa större men fick tvärt nej, banken sa att han inte ens skulle bli godkänd på det ursprungliga lånet om han ansökte nu.

Mycket riktigt så spelar den psykologiska effekten in som påverkas av media. Skulle nästan kunna tro att vissa skribenter i media är "korta" på bomarknaden och vill dra ner priserna med tanke på vissa rubriker som skrivs. Men visst har marknaden gått ner.

Tell me about it...! Vi är inne på femte visningen. Inte ens ett skambud har vi. För ett år sedan gick liknande lägenheter efter första visningen och med budgivning. Amorteringskrav och media har bromsat upp totalt.
 
Jag vet av olika skäl att vissa journalister har personliga skäl att iaf skriva illa om vissa bolag i branschen. Yrkesstolthet och professionalism? Yeah right.

Frånsett sakfrågan, Inte första området journalister ser det som sin roll att sprida åsikter, inte information:

Johan Hakelius:

"Aktivisterna tar över – i regeringskansliet och på redaktionerna
...
Jag vet precis varifrån det här kommer, för jag råkar anställa journalister då och då.

Man får in högar av ansökningar. Alla sökande under 40 berättar om vad de "brinner för". De räknar upp vilka behjärtansvärda frågor de vill ta sig an och beskriver hur de vill förändra världen. Nästan ingen försöker sig på en rak och opassionerad beskrivning av världen.

Det verkar kort sagt inte finnas minsta insikt i den här generationen om att aktivism och god journalistik är helt olika saker. Ofta varandras direkta motsats. Ser världen en aning annorlunda ut än i de teorier och drömmar som den här gruppen journalister har, blir de inte nyfikna. De blir upprörda, ilskna och avvisande. Deras journalistik är i första hand ett uttryck för deras platt progressiva personligheter, inte för hur världen ser ut."

https://www.expressen.se/kronikorer...er--i-regeringskansliet-och-pa-redaktionerna/
 
Om man nu skall skylla nedgången på psykologi, då måste man vara öppen för hur stor del av uppgången som enbart bygger på psykologi! En mycket stor del enligt mig.

Bostadspriserna i storstadsområdena har helt frikopplats från lönenivåerna. Om dagens priser är motiverade av fundamentala faktorer, varför var då priserna så mycket lägre för 5-8 år sedan, då var inte lönerna mycket lägre.

Den höga men gradvisa uppgången bostadspriserna har haft har varit perfekt för att allt efterhand vänja befolkningen vid verklighetsfrånvända priser, allt baserat på att man hela tiden lägger sig några snäpp över senast föregående affär. ZIRP, kreditrisksförnekelse för bostadslån, och avsaknad av amorteringskultur har varit enablers.

Skönt att höra att bankerna drar åt svångremmen. Vi kommer alla (tyvärr) få vara med och betala när denna festen tar slut.
Det är jättebra att de styrt upp banklånandet, det var tidigare alltför slappt och många hushåll är fortfarande kraftigt överbelånade och fler riskabelt belånade hushåll behövs inte. Men tvärniten på bostadsmarknaden är inte heller bra (speciellt när man själv sitter mitt i niten) och något lämpligt koncept för att förstagångsköparna lättare ska kunna komma in på marknaden vore bra.
 
Om man nu skall skylla nedgången på psykologi, då måste man vara öppen för hur stor del av uppgången som enbart bygger på psykologi! En mycket stor del enligt mig.

Bostadspriserna i storstadsområdena har helt frikopplats från lönenivåerna. Om dagens priser är motiverade av fundamentala faktorer, varför var då priserna så mycket lägre för 5-8 år sedan, då var inte lönerna mycket lägre.

Den höga men gradvisa uppgången bostadspriserna har haft har varit perfekt för att allt efterhand vänja befolkningen vid verklighetsfrånvända priser, allt baserat på att man hela tiden lägger sig några snäpp över senast föregående affär. ZIRP, kreditrisksförnekelse för bostadslån, och avsaknad av amorteringskultur har varit enablers.

Skönt att höra att bankerna drar åt svångremmen. Vi kommer alla (tyvärr) få vara med och betala när denna festen tar slut.
På villet sätt har priserna frikopplats? Människor har blivit rikare vilket märks tydligast med bostäder. Politiker och domedagsprofeter som du kan prata allt ni vill om högre räntor och fallande priser, men sanningen är den att priserna kommer stanna kring den här nivån och ränta kommer aldrig upp i tidigare nivåer. Strikt regelverk och byråkrati gör att förstagångsköpare inte kommer in i marknaden, för att lösa det måste man hitra lösningar där man kan säkerställa att överbelåning inte sker, men samtidogt ta hänsyn till framtida intänkter och intåkter/kapital från annat än förvärvsinkomst.
 
Man tar ju alltid en stor risk med nyproduktion iom. att föreningarna i princip alltid är extremt belånade med litet utrymme för exempelvis ökade räntekostnader eller andra kostnader som kan uppkomma med anledning av fastigheten (om man ens äger den, tomträttsavtal är ju inte ovanligt och medför även andra risker). Lägger man till att det dessutom snålas med material och produktionsmetod vid nyproduktion idag (ta exempelvis enstegstätade fasader) så ser jag få fördelar.
Intressant. Kan nog inte hålla med. Tänker nog tvärtom faktiskt. Fördelarna med nyproduktion ser jag att det ofta byggs med lokaler att hyra ut. Dagis, garage, olika verksamhet etc... skillnad från en gammal förening som bara lever på avgiften.
 
Intressant. Kan nog inte hålla med. Tänker nog tvärtom faktiskt. Fördelarna med nyproduktion ser jag att det ofta byggs med lokaler att hyra ut. Dagis, garage, olika verksamhet etc... skillnad från en gammal förening som bara lever på avgiften.

Räknar den ekonomiska planen med intäkter från lokaler så pumpar man upp lånen ännu mer! Har granskat åtskilda ekonomiska planer, och skulle i 99% av fallen köpa en äldre fastighet, med låg belåning.
 
Intressant. Kan nog inte hålla med. Tänker nog tvärtom faktiskt. Fördelarna med nyproduktion ser jag att det ofta byggs med lokaler att hyra ut. Dagis, garage, olika verksamhet etc... skillnad från en gammal förening som bara lever på avgiften.
Titta på de ekonomiska siffrorna istället för att gå på mäklarens snack.
 
Bostadsbristen beror till största del på att fastighetsägare inte får sätta de hyror de önskar. Som en följd av detta kommer en mängd andra problem.
 
Bostadsbristen beror till största del på att fastighetsägare inte får sätta de hyror de önskar. Som en följd av detta kommer en mängd andra problem.

Å andra sidan kan ju fastighetsägare påverka många faktorer för att höja hyran om så önskas, men det finns många trötta fastighetsägare som sitter på icke belånade fastigheter, så varför slänga in pengar i det?
 
På villet sätt har priserna frikopplats? Människor har blivit rikare vilket märks tydligast med bostäder. Politiker och domedagsprofeter som du kan prata allt ni vill om högre räntor och fallande priser, men sanningen är den att priserna kommer stanna kring den här nivån och ränta kommer aldrig upp i tidigare nivåer.
var god svara på dessa två argument:
1:Hur har gemene man blivit rikare (råd att köpa dyrare bostäder) när lönerna inte alls har gått upp i samma takt lägenheterna, eller menar du den påståda rikedomen när någon säger ”åh vi säljer vår trea som vi köpte på 90-talet och gått med vinst med 3 miljoner höhö nu ska vi köpa en fyra istället” där man inte alls blivit rikare (eftersom den lägenhet man vill köpa också gått upp i värde).

2: varför skulle inte bolåneräntorna kunna gå upp?
 
var god svara på dessa två argument:
1:Hur har gemene man blivit rikare (råd att köpa dyrare bostäder) när lönerna inte alls har gått upp i samma takt lägenheterna, eller menar du den påståda rikedomen när någon säger ”åh vi säljer vår trea som vi köpte på 90-talet och gått med vinst med 3 miljoner höhö nu ska vi köpa en fyra istället” där man inte alls blivit rikare (eftersom den lägenhet man vill köpa också gått upp i värde).

2: varför skulle inte bolåneräntorna kunna gå upp?
Okej detta blir ett långt inlägg som jag egentligen ogillar att göra men jaja.
1. Svenskarnas förmögenhet är den högsta på 200 år, genomsnittliga nettoförmögenheten är 1,7mkr med 400k i lån även om genomsnitt blir skevt att kolla på i såna här sammanhang men lika bra statistik finns inte sen vi slutade beskatta förmögenhet. Kostnaden för boende har samtidigt minskat de senaste 30 åren där vi gått från ett extremränteläge till historisk mer normala nivåer. Nu spenderar svenskar i snitt 26% av sin nettolön på boende, vilket är ner ett antal % från tidigare nivåer. Ökningen i förmögenheten beror delvis på bostadsuppgången, men också en stark aktiemarknad. Kollar man på den reela löneökningen ligger vi högst bland utvecklade länder i EU-15 och snittat över 2% sedan 95.
Historiskt lägger vi ungefär lika mycket av våra löner på bostäder, vilket självklart medför att folk lånar mer och köper dyrare bostäder när räntan går ner. Beroende på vilken tid vi använder som index kan dagens nivåer ses som extrema eller normala.
Om du däremot definerar förmögenhet som en siffra på hur stor lägenhet du har råd att köpa, så visst den köpkraften har minskat.
2.
Kollar du historisk är dagens räntenivåer normal. 80-talet hade de högsta räntorna de senaste 200 åren och började efter det sjunka över snart 40 år. Räntan är en spegling av inflationen, inte orsaken av den. Kort innebär det att under 70-talet när inflationen var 10% ville investerare ha 10% ränta för att kompensera detta vilket gör att marknadspriserna av investeringar är den reela räntan.

En av teorierna kring detta kommer från BOE där de talar om global savings glut och hur det har påverkat sedan slutet på 2000-talet:

"To add some more detail, the study suggests that of the 300-bp contribution of the global savings glut to lower real rates, a bit more than half (160 bps) is due to higher desired saving: demography accounts for 90 bps, inequality for 45 bps and EM current account surpluses for 25 bps. A little less than half (140 bps) is due to a decline in investment demand, with a lower relative price for capital goods contributing 50 bps, lower public investment contributing 20 bps, anda wider spread between the risk-free rate and the rate of return on capital contributing 70 bps. As the authors note, these estimates are highly uncertain. Yet they manage to explain the bulk of the decline in real long-term interest rates using evidence independent of the decline itself. And, taken at face value, the results support the thesis that a global savings glut has been the dominating factor behind the decline in the real equilibrium long-term interest rate."

https://www.pimco.com/en-us/insight...acro-perspectives/no-end-to-the-savings-glut/

Gällande några av punkterna kan man saga att demografi handlar om att livslängden har ökat mer än pensionsåldern, vilket kräver mer sparande. Gällande inequality så sparar rika mer än andra, för de allra rikaste är det enda sättet de kan minska och konsumera sina förmögenheter att flera generationer spenderar eller ger bort pengarna vilket sällan händer. Även de som donerar stora summor hamnar ofta mycket i stiftelser och liknande istället för att spenderas. Sedan har på senare är spreaden mellan riskfriaräntan och avkastningen, stadskuldsväxlar har haft en högre premium på grund av att investerare värderade säkerhet, detta kan också ses i att guld priset på senare tid haft mindre korrelation mot marknaden. Spreaden har minskat på senare år, men övriga faktorer kommer troligtvis kvarstå vilket gör att räntan kommer stanna på omkring dessa nivåer. Ett tydligt exempel på det här är att Sverige de senaste åren haft extremt höga nivåer av sparande närmre 17% vilket är högst i Europa bortsett från Schweiz som har 25%, gissa hur räntan ser ut i Schweiz?
 
Senast ändrad:
realaSmahuspriser1952-2017k3.PNG

realaBostadspriser1952-2017k3.png
 
Okej detta blir ett långt inlägg som jag egentligen ogillar att göra men jaja.
1. Svenskarnas förmögenhet är den högsta på 200 år, genomsnittliga nettoförmögenheten är 1,7mkr med 400k i lån även om genomsnitt blir lite skevt att kolla på i såna här sammanhang men lika bra statistik finns inte sen vi slutade beskatta förmögenhet. Kostnaden för boende har samtidigt minskat de senaste 30 åren där vi gått från ett extremränteläge till historisk mer normala nivåer. Nu spenderar svenskar i snitt 26% av sin nettolön på boende, vilket är ner ett antal % från tidigare nivåer. Ökningen i förmögenheten beror delvis på bostadsuppgången, men också en stark aktiemarknad. Kollar man på den reela löneökningen ligger vi högst bland utvecklade länder i EU-15 och snittat över 2% sedan 95.
Historiskt lägger vi ungefär lika mycket av våra löner på bostäder, vilket självklart medför att folk lånar mer och köper dyrare bostäder när räntan går ner. Beroende på vilken tid vi använder som index kan dagens nivåer ses som extrema eller normala.
Om du däremot definerar förmögenhet som en siffra på hur stor lägenhet du har råd att köpa, så visst den köpkraften har minskat.
2.
Kollar du historisk är dagens räntenivåer normal. 80-talet hade de högsta räntorna de senaste 200 åren och började efter det sjunka över snart 40 år. Räntan är en spegling av inflationen, inte orsaken av den. Kort innebär det att under 70-talet när inflationen var 10% ville investerare ha 10% ränta för att kompensera detta vilket gör att marknadspriserna av investeringar är den reela räntan.

En av teorierna kring detta kommer från BOE där de talar om global savings glut och hur det har påverkat sedan slutet på 2000-talet:

"To add some more detail, the study suggests that of the 300-bp contribution of the global savings glut to lower real rates, a bit more than half (160 bps) is due to higher desired saving: demography accounts for 90 bps, inequality for 45 bps and EM current account surpluses for 25 bps. A little less than half (140 bps) is due to a decline in investment demand, with a lower relative price for capital goods contributing 50 bps, lower public investment contributing 20 bps, anda wider spread between the risk-free rate and the rate of return on capital contributing 70 bps. As the authors note, these estimates are highly uncertain. Yet they manage to explain the bulk of the decline in real long-term interest rates using evidence independent of the decline itself. And, taken at face value, the results support the thesis that a global savings glut has been the dominating factor behind the decline in the real equilibrium long-term interest rate."

https://www.pimco.com/en-us/insight...acro-perspectives/no-end-to-the-savings-glut/

Gällande några av punkterna kan man saga att demografi handlar om att livslängden har ökat mer än pensionsåldern, vilket kräver mer sparande. Gällande inequality så sparar rika mer än andra, för de allra rikaste är det enda sättet de kan minska och konsumera sina förmögenheter att flera generationer spenderar eller ger bort pengarna vilket sällan händer. Även de som donerar stora summor hamnar ofta mycket i stiftelser och liknande istället för att spenderas. Sedan har på senare är spreaden mellan riskfriaräntan och avkastningen, stadskuldsväxlar har haft en högre premium på grund av att investerare värderade säkerhet, detta kan också ses i att guld priset på senare tid haft mindre korrelation mot marknaden. Spreaden har minskat på senare år, men övriga faktorer kommer troligtvis kvarstå vilket gör att räntan kommer stanna på omkring dessa nivåer. Ett tydligt exempel på det här är att Sverige de senaste åren haft extremt höga nivåer av sparande närmre 17% vilket är högst i Europa bortsett från Schweiz som har 25%, gissa hur räntan ser ut i Schweiz?
När du inleder med att ta belåningsnivå som snitt på hela befolkningen så slutar man ju omedelbart att läsa.
 
När du inleder med att ta belåningsnivå som snitt på hela befolkningen så slutar man ju omedelbart att läsa.
Skrev ju att det blir skevt att kolla på, men statistiken är inte lika bra längre. Finns begränsad statistik kring medianer etc, och avanzas och andra sparbankers egna statistik är inte heller korrekt då den endast speglar en liten del av befolkningen.
 
Skrev ju att det blir skevt att kolla på, men statistiken är inte lika bra längre. Finns begränsad statistik kring medianer etc, och avanzas och andra sparbankers egna statistik är inte heller korrekt då den endast speglar en liten del av befolkningen.

Hade varit kul att läsa originalkällan. Uppfattningen jag har är att lönerna rör sig ganska sakta överlag ca 1,5-2% senaste åren. Att tillgångars värde är på ATH är vi överens om, men om justerar man ner diskonteringsräntan ökar värdet. Tillgångspriser har ju spårat ur fullständigt i dessa ZIRP-tider. Om ni nu står inför antagligen nedtrappning av ränteavdraget, måttlig ökning av räntor, högkonja som snart vänder och ett sentiment som har vänt. Svårt att se någon prisökning överhuvudtaget på 5 års sikt. Behöver dock inte gå ned mer för det.
 
Nu har ju också Danske Bank sagt att det kommer sakta ner även mer pga många faktorer i Sverige.
jag har små tankar om att sälja lyan, få ut kapital och börja hyra, går inte att öka i värde på 5-10 år nu känns det som.
alternativt kränga lyan och köpa något mindre, har trots allt 1/3 som insats.
 
Tillbaka
Topp