Jag tycker att det här med de dyra husen i människobyn är så himla spännande (och jag är, som sagt, helt förstående).
Men, en fråga som slår mig är hur ”illa” kan man bo och känna att det är värt det?
Detta fynd behöver ju lite kärlek, till exempel. Ligger på sköna 11.6, och jag tänker mig att man ”måste” kasta in en miljon i renovering för att kunna ha det rimligt bra där.
Om det slutar på 12, plus 1 för renovering, så har man ett boende för 13. Stor tomt och bra läge oaktat, man bor ändå på 154 kvadrat med risig planlösning, känns inte det lite trist? Visst, man kan bygga ut kanske...50 kvadrat?
Även om det är rimligt i förhållande till prisläget i stort därnere, känns det inte lite lite ”hus för pengen”?