Inga margin calls - inga konsekvenser, snittet på återbetalningstid för våra bolån låg iaf för typ 10 år sen på 125 år. 125. inte 30. 125.Angående fastighetsskatten. Danskarna börjar diskutera höjd fastighetsskatt på dyra objekt för att bromsa prisutvecklingen. De har redan hög skatt på bostäder där.
Het dansk bomarknad oroar – högre skatt väntas på dyra bostäder
Den danska bostadsmarknaden blir allt hetare. Flera tunga instanser kräver åtgärder för att stoppa prisuppgången. Men regeringen är överraskande kallsinnig, sannolikt av ängslan för att skrämma upp danskarna om att det finns risk för bostadskrasch.www.di.se
Det var en artikel i Di i torsdags om räntedopade bostäder.
11 procent av de nya låntagarna lånar mer än 450 procent av sin bruttolön 2020. I Stockholm var det 24 procent som lånar så mycket. Under ett pandemi år. Det är sjukt.
Snittföreningen i Sverige har en belåning på 6300 kr per kvadratmeter. I nyproduktion är den hela 13700 kr. Enligt krönikören motsvarar det senare 1.4 miljoner i lån på 100 kvm förutom lånet på själva bostaden.
-
Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se
Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.
Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!
/Hook & Leben
Bostadsbubbla
- Trådstartare Kson
- Start datum
Harmon Rabb
Basic
Den här artikeln är från 2012 och 8 år gammal. Där framgår uppgiften du nämner men också skillnad mellan vårt nordiska grannland. En sundare amorteringskultur hade varit bättre även här i Sverige. Men det är nästan lite sent att dra ner den till nivåer som Finland. Det hade kraschat marknaden fullständigt. Man borde tänkt på det tidigare.
Nedan citat från artikeln:
”Nordea, Handelsbanken och Danske Bank erbjuder bolån i både Finland och Sverige. I Sverige ligger den genomsnittliga återbetalningstiden för bolån på 125 år (71 år för villaägare), enligt statistik från Statens bostadskreditnämnd, BKN. I vårt grannland Finland betalar hushållen däremot tillbaka sina lån på i genomsnitt 20 år, enligt landets centralbank.
– Det stämmer att man i Finland har kortare amorteringsplaner. Vi erbjuder planer på upp till 30 år. Det skiljer sig mellan de nordiska länderna. Sverige, Norge och Danmark är ganska lika. I Finland betalar man snabbare. Det har alltid varit så, det är en finsk tradition, säger Nordeas bolånechef Michael Skytt.
Amorteringsfria lån existerar i princip inte i Finland, menar Elina Salminen, analytiker på Finansbranschens centralförbund i Finland.
– Det finns inget intresse bland hushållen för den typen av lån, och bankerna erbjuder de inte. Att amortera av sina lån är en del av kulturen, säger hon.”
Skilda världar för nordiska bolånekunder
De svenska storbankerna ger tummen ned till Swedbanks förslag om amorteringskrav på hushållens bolån. På andra sidan Östersjön är det dock ett annat ljud i skällan. I Finland är fasta amorteringstider på högst 30 år standard – även för Nordeas kunder.
www.svd.se
Ja det är stor skillnad mot Finland. De har också 1-2% fastighetsskatt. De har inte eller haft alls samma prisuppgång som vi.Den här artikeln är från 2012 och 8 år gammal. Där framgår uppgiften du nämner men också skillnad mellan vårt nordiska grannland. En sundare amorteringskultur hade varit bättre även här i Sverige. Men det är nästan lite sent att dra ner den till nivåer som Finland. Det hade kraschat marknaden fullständigt. Man borde tänkt på det tidigare.
Nedan citat från artikeln:
”Nordea, Handelsbanken och Danske Bank erbjuder bolån i både Finland och Sverige. I Sverige ligger den genomsnittliga återbetalningstiden för bolån på 125 år (71 år för villaägare), enligt statistik från Statens bostadskreditnämnd, BKN. I vårt grannland Finland betalar hushållen däremot tillbaka sina lån på i genomsnitt 20 år, enligt landets centralbank.
– Det stämmer att man i Finland har kortare amorteringsplaner. Vi erbjuder planer på upp till 30 år. Det skiljer sig mellan de nordiska länderna. Sverige, Norge och Danmark är ganska lika. I Finland betalar man snabbare. Det har alltid varit så, det är en finsk tradition, säger Nordeas bolånechef Michael Skytt.
Amorteringsfria lån existerar i princip inte i Finland, menar Elina Salminen, analytiker på Finansbranschens centralförbund i Finland.
– Det finns inget intresse bland hushållen för den typen av lån, och bankerna erbjuder de inte. Att amortera av sina lån är en del av kulturen, säger hon.”
Skilda världar för nordiska bolånekunder
De svenska storbankerna ger tummen ned till Swedbanks förslag om amorteringskrav på hushållens bolån. På andra sidan Östersjön är det dock ett annat ljud i skällan. I Finland är fasta amorteringstider på högst 30 år standard – även för Nordeas kunder.
Göran Persson m.fl. lobbar nu för att slopa amortering och lånetak.
Harmon Rabb
Basic
Som Swedbanks ordförande sitter Göran Persson på en annan stol med en annan lojalitet än när det begav sig.
Med det sagt är nog många helt införstådd i att det finns saker som behöver ses över.
Ja naturligtvis är det så!
Inte så överraskande att det skulle bli mothugg när FI drar tillbaka den tillfälliga pausen i amorteringskravet.
Och visst borde allt ses över från grunden. Problemet är väl att det är lätt att göra populära saker men svårt att göra impopulära saker.
Harmon Rabb
Basic
Bara en sådan sak som att det var en tillfällig paus, vilket i sig inte var fel under den osäkerhet som rådde. Läget är lite annorlunda nu. Annars skulle man nog förlängt pausen längre.
Det är klart enklare att genomföra lättnader än att i framtiden dra tillbaka dem.
Det är många partsinlagor i debatterna. Starka intressen som kör oheliga debatter. Diskuterar frågor med skrämselpropaganda som inte ligger uppe på bordet.
T ex hyresgästföreningen som marknadshyror. Sakfrågan gäller endast nyproduktion, men det har man vidgat till att gälla hela hyresmarknaden.
Givetvis kör banksektorn sitt race med bolånen när det gäller amorteringskrav, säkerheter etc för ett kunna vinstmaximera sin sektor.
Byggsektorn har säkert sina lobbyister i arbete också. Där man bearbetar lokalpolitiker att genomföra förändringar i regelverket så att de kan vinstmaximera.
Villaägarna kör sitt med propaganda gällande fastighetsskatter.
Apropå: jag ska köpa ett hus nu, och min bankperson blev rejält förvånad och nästan lite sur när jag inte ville låna upp över 85%. Antar att hon gärna ville kasta in ett blancolån och tjäna lite mer pengar.
På bonnavishan.
På bonnavishan.
Limpas
Silver
Haha. Kunde du åtminstone glädja med skyhög skuldkvot?
zeke_varg
Basic
Pratar med banken nyss. De kan låna ut till köp av hus för oss som kostar 3millar mer än vår egna maxgräns. Inte konstigt att det är skruvat.
Att buda: 5 andra familjer med samma förutsättningar som oss så kommer förmodligen personliga maxet vara högre hos nån annan i budgivningen.
”Men banken säger ju att vi kan handla!”
Att buda: 5 andra familjer med samma förutsättningar som oss så kommer förmodligen personliga maxet vara högre hos nån annan i budgivningen.
”Men banken säger ju att vi kan handla!”
Att få låna 4.5 gånger hushållets årsinkomst och lägga minst 15% själv tycker inte jag är särskilt skruvat, iaf inte om man ska köpa i någon av våra större städer.Pratar med banken nyss. De kan låna ut till köp av hus för oss som kostar 3millar mer än vår egna maxgräns. Inte konstigt att det är skruvat.
Att buda: 5 andra familjer med samma förutsättningar som oss så kommer förmodligen personliga maxet vara högre hos nån annan i budgivningen.
”Men banken säger ju att vi kan handla!”
Har man möjlighet att låna 3mkr mer än vad man tänkt köpa för är det bara att skratta sig lycklig att man antingen har väldigt bra inkomst eller väldigt bra med kontanta medel.
Limpas
Silver
Jo, känslan man får är att folk budar upp till sitt lånelöfte som är baserat på frågan "hur mycket får vi låna?". Man lägger liksom sin tillit till bankens kalkyler och räknar inte så mycket själv. Säger banken att det går så går det. "De räknar ju med marginaler" osv osv. Den som vinner är den som har högst lånelöfte och det är alltså också det som bestämmer värdet på objekten. Är man ovillig att maxlåna så blir det också svårare att köpa något. Men men, man vet inte hur det verkligen ligger till. Misstänker att många har feta vinster med sig som ökar på låneutrymmet rejält.Pratar med banken nyss. De kan låna ut till köp av hus för oss som kostar 3millar mer än vår egna maxgräns. Inte konstigt att det är skruvat.
Att buda: 5 andra familjer med samma förutsättningar som oss så kommer förmodligen personliga maxet vara högre hos nån annan i budgivningen.
”Men banken säger ju att vi kan handla!”
Bankerna räknar ju på att man ska klara en ränta på runt 6-7 % har jag hört, även i rådande ränteklimat, så märkligt att den personliga kalkylens och bankens kalkyl kan skilja sig åt så mycket till bankens fördel.
Den som vinner är den med störst bostadskarriär, generellt sett. Eftersom man inte får låna mer än 4.5 årsinkomster och folks inkomster inte alls är i proportion till huspriserna, bör rimligen folks köpkraft i större utsträckning komma från cash (bostadsvinster) än lånelöfte
(Inkomst), även om man nog också säger "hur mkt får jag låna?".
Limpas
Silver
Jo, det är det jag också hört. Det är ju högst personligt såklart och beror ju på vad man kan tänka sig lägga på boende. Men banken räknar väl bara på sin risk och struntar i huruvida du vill ha råd att åka till fjällen och äta annat än blodpudding. Har du råd att betala räntan och överleva så att du kan betala nästa månads ränta så är det bra nog liksom. De har väl någon schablon som säger att om ni är två vuxna och två barn så behövs X kr varje månad för det grundläggande. Många är nog vana med och vill kunna lägga mycket mer än den summan.
Sedan blir man ju betydligt mer känslig för eventuell nedgång ju dyrare man bor och ju större lån man har relativt inkomst. Jag tror ju att även om alla som köpt senaste tiden klarar 7% enligt banken så skulle många tycka att det snabbt blir för höga kostnader redan vid halva den räntan. Sen vet jag inte hur mycket banken räknar in underhåll m.m. på hus. Det är ju något som i verkligheten ofta kostar mer än många tror. Kanske räknar banken bara med driften och struntar i att du också ska ha råd att ta hand om huset (det behöver du ju iofs inte eftersom värdet går upp en miljon om året även om du skiter fullständigt i underhåll).
Ja du överlever men fjällen blir det log inget av
Rätt lätt att räkna.
Säg man tjänar 1 miljon i hushållet. Ca 50k efter skatt per månad för hushållet alltså.
Du kan låna 5 miljoner. 7% innebär ca 30k per månad.
20k kvar att betala underhåll (ev avgift) och mat. Amortering och så blir nog inte heller lätt..
Ja man överlever med 7% ränta hade ju inneburit total kollaps och kris.
Sedan får man tillbaka i deklarationen men kassaflödena blir jobbiga...
Inte ens det. Ska dessutom amortera ordentligt också, så deras kära marginaler flyter sakta bort med strömmen.Haha. Kunde du åtminstone glädja med skyhög skuldkvot?
Belfort
Basic
Maxgräns är 4,5 årsinkomst, personen säger väl att banken erbjuder 4,5årsinkomst+3,0miljoner?
det är väl ”skruvat” och avviker från det normala som baseras på 4,5årsinkomst. Men jag kan ha förstått fel vad personen menade med +3miljoner.
Nu är du väl lite väl pessimistisk. 1 msek för hushållet skulle innebära 42000 kr i månaden per vuxen (om man utgår ifrån att det är 2 vuxna) Tar man t.ex Skattetabell 33 (som är bland de högre i Sthlm) så betalar du 11 000 kr i skatt. Dvs 62 tkr för hushållet efter skatt.. Då har du lite bättre marginal än i ditt exempel.Ja du överlever men fjällen blir det log inget av
Rätt lätt att räkna.
Säg man tjänar 1 miljon i hushållet. Ca 50k efter skatt per månad för hushållet alltså.
Du kan låna 5 miljoner. 7% innebär ca 30k per månad.
20k kvar att betala underhåll (ev avgift) och mat. Amortering och så blir nog inte heller lätt..
Ja man överlever med 7% ränta hade ju inneburit total kollaps och kris.
Sedan får man tillbaka i deklarationen men kassaflödena blir jobbiga...
Jag antog att @zeke_varg menade att banken kunde erbjuda dem lån på 3mkr över vad de själva satt som maxbelopp, alltså banken erbjuder dem lån på 4,5 gånger årsinkomsten.
Äh, går ju alltid jämka på lönen så slipper man låna ut pengar varje månadJa du överlever men fjällen blir det log inget av
Rätt lätt att räkna.
Säg man tjänar 1 miljon i hushållet. Ca 50k efter skatt per månad för hushållet alltså.
Du kan låna 5 miljoner. 7% innebär ca 30k per månad.
20k kvar att betala underhåll (ev avgift) och mat. Amortering och så blir nog inte heller lätt..
Ja man överlever med 7% ränta hade ju inneburit total kollaps och kris.
Sedan får man tillbaka i deklarationen men kassaflödena blir jobbiga...
Ja det har du rätt i! Det var klantigt av mig att säga att det var lätt att räkna och sedan höfta så oerhört slarvigt!
För visso blir det oftast mer skatt då Sthlm har låg skatt, och många betalar kyrkoskatt, men slarvigt av mig likväl!
Sedan är fortfarande 7% något som innebär minimal marginal. Om du ska fortsätta amortera (vilket man verkligen vill när räntan är 7%) har du bara pengar kvar till det mest nödvändiga. Men det är väl också en kalkyl över "worst case" som man ska överleva, inte frodas i
tjock_röker
Basic
Nu har tom flashback vaknat: https://www.flashback.org/t3316098p1
Håller med om allt i tråden, det är sån sinnessjuk hets nu!
Håller med om allt i tråden, det är sån sinnessjuk hets nu!
Ja. Detta stycke är så talande för min syn på en sjuk marknad. När man trots att man är nära toppen av hierarkin har svårt att köpa en bostad för att man är för ung (har för lite bostadskarriär) är något väldigt skevt. Man har förut alltid kunnat köpa sig in om man gör tillräckligt fet vanlig karriär, men nu är det typ omöjligt utan mkt gamla pengar.
Han kan säkert köpa en fin bostad, men om han var i samma sits för 10 år sedan hade han troligen köpt sjötomt på Lidingö.
Ja. Detta stycke är så talande för min syn på en sjuk marknad. När man trots att man är nära toppen av hierarkin har svårt att köpa en bostad för att man är för ung (har för lite bostadskarriär) är något väldigt skevt. Man har förut alltid kunnat köpa sig in om man gör tillräckligt fet vanlig karriär, men nu är det typ omöjligt utan mkt gamla pengar.
Han kan säkert köpa en fin bostad, men om han var i samma sits för 10 år sedan hade han troligen köpt sjötomt på Lidingö.
Vad säger det där egentligen? Vad är en ”vettig villa”? Vad tjänade hans tjej? Anekdotisk bevisnföring i sin luddigaste form.
Belfort
Basic
Jag har fått det förklarat i tråden att det alltid varit så här, att de attraktiva platserna alltid bara varit tillgängliga för de mest bemedlade. "Vanliga" knegare har aldrig haft råd att bo villa i Bromma eller Lidingö, lägenhet på Östermalm och så vidare, enligt dessa talare. Även fast jag har träffat på lärare, undersköterskor och liknande som alla bott på dessa platser, eller när jag själv tog ett exempel med min vän som bor inne i Vasastan men som inte skulle ha råd att köpa den lägenhet han själv bor i jämfört med när han köpte den på slutet av 90-talet/början av 00-talet. Allt hade någon form av förklaring. Så jag förväntar mig att det här är helt naturligt, alla måste bara ha fått feta löneökningar.Ja. Detta stycke är så talande för min syn på en sjuk marknad. När man trots att man är nära toppen av hierarkin har svårt att köpa en bostad för att man är för ung (har för lite bostadskarriär) är något väldigt skevt. Man har förut alltid kunnat köpa sig in om man gör tillräckligt fet vanlig karriär, men nu är det typ omöjligt utan mkt gamla pengar.
Han kan säkert köpa en fin bostad, men om han var i samma sits för 10 år sedan hade han troligen köpt sjötomt på Lidingö.
Har en kollega inom min egna yrkeskategori som sålde sin villa på Lidingö. När man kollar på hennes lön (en av de främsta inom sitt område där man rör sig i top 1% i inkomst av tjänst i Sverige) så har hon inte råd att köpa den egna villan, då får man också ta i beaktande att villan köptes för ett bra tag sen då personens lön inte alls var i samma nivå som den är idag.
Senast ändrad:
Jo då, vanligt folk har haft råd att bo på dessa platser men det har kostat en majoritet av deras inkomster.
En kollega köpte en lägenhet på Östermalm i mitten av 90-talet för strax under 400K. Vår gemensamma åsikt var att han var dum i huvudet eftersom han betalade nästan 8-10 gånger mer än vi hade gjort för våra lägenheter längre ut från stan.
Sen finns/fanns det en hel del hyresrätter på tex Lidingö och i Täby där vanligt folk bodde.
Den stora skillnaden är att när min generation skulle flytta hemifrån kunde man köpa en lägenhet i valfri förort för 4-6 bruttomånadslöner.
I dag handlar det i stället om ungefär lika många bruttoårslöner plus att de behöver ha sparat kapital till kontantinsatsen.
Senast ändrad:
Använda flashback som källa
Sorry det var inte menat som ett "bevis". Bevis på vad?
Partsinlaga förstås men inte poänglös för det https://www.dn.se/debatt/oron-for-stigande-bostadspriser-ar-starkt-overdriven/
