Niclas
Basic
Helt otroligt att vi inte har en egen Cognac-tråd när alla andra spritsorter är representerade på Lifesyle.
Så, om min sökning efter trådnamn misslyckades och det redan finns en tråd i ämnet, ber jag vänligen moderatorerna att göra sitt jobb.
Annars vill jag berätta om mina små erfarenheter med mina egna preferenser bland Svenne-banan cognac.
Mottager gärna tips på andra guldkorn, cognac som brandy eller armanac.
Resan började på 80-talet då "svart Renault" was-da-shit. Jag var väl inte helt övertygad och när jag fick en flarra Remy Martin i 20-årspresent från en kompis, började jag gilla cognac på riktigt.
Den var ju helt annorlunda mot Napoleon-brandyn man hällde i chokladmjölken titt som tätt.
Då det var whisky som gällde bland polarna så fick dessa Cognacflaskor vara ifred ( dock inte av mig ) och jag får villigt erkänna att övriga märken passerade revy på krogen utan att göra intryck.
Inte förrän jag provade Grönstets XO. Då deras Monopole var långt ifrån drickbar och Extran var för stark, fick XOn som prismässigt ligger mittimellan, platsen på barskåpet.
Med dessa smaker i bakhuvudet försvann cognac-suget i några årtionden till förmån för whisky, rom och andra godsaker.
Ända tills Steffos bok om sprit gjorde sig påmind där han rekommenderade fabrikaten Hines och Delamain.
Hines hade jag köpt på nå´n flygplats under åren och den satte inga som helst spår i smaklökarna men när jag sprang på en flarra Delamain på bolaget, var det ett givet köp. Det var deras "Pale and dry" som är instegs-nivå och helt annat än vad som tidigare druckits i Cognacsvängen.
Om Pale and dry var drottningen så var ju Courvoisier XO kungen. Ofta en bit över lusentappen på taxfree och då oftast bara 70cl.
Men, glada vänner och närhet till Tyskland löser en sådan smaksensation för runt 6-700 per liter.
Prisvärt till tusen och smakrik men ändå len.
Strax innan jag fick upp ögonen för Courvoiser ( eller hur fanken den nu stavas -tur man inte behöver uttala det ) så fick jag möta Braastad i form av deras XO.
Helt underbar men kanske inte riktigt vad jag sökte...trodde jag.
Jag hade ju tidigare klassat Courvisier XO som kung, Delamain PoD som drottning och då fick ju Braastad XO bli prinsen.
Ända tills blindtesten...
Då fick jag helt andra resultat där faktiskt Courviosiern hamnade sist och Delamain först men Braastaden tätt inpå.
Detta fenomen vart svårt att smälta och då jag inte brukar blanda fabrikat, får jag skylla på att tillfällena styrt smakupplevelserna.
Du vet, en kall bira på en schyst uteservering en varm sommardag smakar ju betydligt bättre en samma kalla öl framför "Lets dance" .
Med detta i bagaget köpte jag min nuvarande favorit som gjort så att jag inte öppnar dem gamla flaskorna längre.
Delamain Vesper, strax över tusingen på bolaget, har allt som jag sökt i smakväg. Lite kraftigare men ändå len, massvis med smaker och grym till kaffe och choklad. För en gång skull är bolaget billigare än utlandstaxfree.
Mottager gärna tips på vart denna kan köpas billigare än dem 1085:-/ flaskan. Det är liite blodigt för en arbetare. Särskilt när den är så god, är det ju "kort hållbarhet".
Andras erfarenheter och tips ?
Så, om min sökning efter trådnamn misslyckades och det redan finns en tråd i ämnet, ber jag vänligen moderatorerna att göra sitt jobb.
Annars vill jag berätta om mina små erfarenheter med mina egna preferenser bland Svenne-banan cognac.
Mottager gärna tips på andra guldkorn, cognac som brandy eller armanac.
Resan började på 80-talet då "svart Renault" was-da-shit. Jag var väl inte helt övertygad och när jag fick en flarra Remy Martin i 20-årspresent från en kompis, började jag gilla cognac på riktigt.
Den var ju helt annorlunda mot Napoleon-brandyn man hällde i chokladmjölken titt som tätt.
Då det var whisky som gällde bland polarna så fick dessa Cognacflaskor vara ifred ( dock inte av mig ) och jag får villigt erkänna att övriga märken passerade revy på krogen utan att göra intryck.
Inte förrän jag provade Grönstets XO. Då deras Monopole var långt ifrån drickbar och Extran var för stark, fick XOn som prismässigt ligger mittimellan, platsen på barskåpet.
Med dessa smaker i bakhuvudet försvann cognac-suget i några årtionden till förmån för whisky, rom och andra godsaker.
Ända tills Steffos bok om sprit gjorde sig påmind där han rekommenderade fabrikaten Hines och Delamain.
Hines hade jag köpt på nå´n flygplats under åren och den satte inga som helst spår i smaklökarna men när jag sprang på en flarra Delamain på bolaget, var det ett givet köp. Det var deras "Pale and dry" som är instegs-nivå och helt annat än vad som tidigare druckits i Cognacsvängen.
Om Pale and dry var drottningen så var ju Courvoisier XO kungen. Ofta en bit över lusentappen på taxfree och då oftast bara 70cl.
Men, glada vänner och närhet till Tyskland löser en sådan smaksensation för runt 6-700 per liter.
Prisvärt till tusen och smakrik men ändå len.
Strax innan jag fick upp ögonen för Courvoiser ( eller hur fanken den nu stavas -tur man inte behöver uttala det ) så fick jag möta Braastad i form av deras XO.
Helt underbar men kanske inte riktigt vad jag sökte...trodde jag.
Jag hade ju tidigare klassat Courvisier XO som kung, Delamain PoD som drottning och då fick ju Braastad XO bli prinsen.
Ända tills blindtesten...
Då fick jag helt andra resultat där faktiskt Courviosiern hamnade sist och Delamain först men Braastaden tätt inpå.
Detta fenomen vart svårt att smälta och då jag inte brukar blanda fabrikat, får jag skylla på att tillfällena styrt smakupplevelserna.
Du vet, en kall bira på en schyst uteservering en varm sommardag smakar ju betydligt bättre en samma kalla öl framför "Lets dance" .
Med detta i bagaget köpte jag min nuvarande favorit som gjort så att jag inte öppnar dem gamla flaskorna längre.
Delamain Vesper, strax över tusingen på bolaget, har allt som jag sökt i smakväg. Lite kraftigare men ändå len, massvis med smaker och grym till kaffe och choklad. För en gång skull är bolaget billigare än utlandstaxfree.
Mottager gärna tips på vart denna kan köpas billigare än dem 1085:-/ flaskan. Det är liite blodigt för en arbetare. Särskilt när den är så god, är det ju "kort hållbarhet".
Andras erfarenheter och tips ?
