Alright. Tid för officiell avlämning - om inte annat för att slippa
@Moorflax onda öga!
Nåja, skämt åsido. Det är svårt nog att hinna med allt man måste ändå.
Som jag skrev i nåt tidigare inlägg - innan det var min tur att ta över klockan så var jag verkligen helsåld.
Både på Cartier som tillverkare och på Tanken som sådan...
Kärleken till märket som sådant består - och till Tanken. ...Men kanske inte just denna referensen.
+ Detaljerna.
Tavlan är väldigt enkel, men skimrar ändå helt fantastiskt. Indexen är lite, lite, upphöjda, istället för att bara vara platt tryck på tavlan, vilket gör ljussken på tavlan extra effektfullt. Det gömda "Cartier" i "VII" är dessutom lite roligt!
Kronan. Precis som
@JaTack (tror jag?) konstaterade så är det inte ofta man får in det här riktiga skenet i safiren. Men när man får det... Då är den helt magisk!
Visarna. Blånerade visare är verkligen heeelt fantastiskt! Samma sak som med kronan, för övrigt, de är precis, precis lagom blånerade. De lyser inte, men de skimrar alldeles lagom!
+ Smidigheten.
Den väger nästintill ingenting. Kändes lite märkligt i början, men det får ändå ses som en fördel på det stora hela.
Eftersom den också är platt som få så smiter den lätt in under skjortärmen.
+ Stilren.
Den optimala kostymklockan.
...så länge man har svart kostym, vit skjorta, ska väl sägas. Annars föredrar jag nog brunt band/guld.
- Spännet.
Visst - man vänjer sig... Men det ska inte behöva vara riktigt så här osexigt att ta av, och på, klockan.
Sen - och detta är verkligen en liten detalj - tycker jag att det är störigt att man valt två olika ytbehandlingar på de två delarna av spännet. Varför inte ha båda två polerade?
Plus för "gångjärnet", som ändå känns gediget.
Att klockan aldrig satt riktigt hundra på mig kan jag inte riktigt lasta klockan/spännet för. Mina armar är lite för taniga - till och med för en klocka av denna kalibern.
- Boetten.
Det blir helt klart rätt häftiga ljusspel i den nya formen på Cartiers Tank - där ovansidan är nästan helt plan.
...men nog tycker jag, på det stora hela att den gamla (rundare) boetten är snyggare. För att inte tala om att den nya är sju resor känsligare för repor.
-Storleken.
Visst... Jag har redan konstaterat att mina armar kan liknas vid spaghetti. Men ändå - jag hade gärna sett den någon millimeter mindre på både höjd och bredd.
Med allt detta sagt så vill jag, igen, passa på att tacka
@JaTack för snyggt styrd passaround.
Och, också igen, poängtera att jag inte avsäger mig någon lotteriplats! Vinner jag den så kommer den att få stanna, och kommer att åka på varje gång det ska bäras svart kostym!