Smart! Köper i dag och testar. Tack för tipset!
-
Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se
Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.
Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!
/Hook & Leben
Den stora förälder- och barntråden
- Trådstartare MrPlow
- Start datum
oystercase
Cartier
Det är ju i princip bara knivar som är farliga. Köp lämpligt knivställ och lägg det i ett överskåp istället så slipper ni barnsäkra lådan.
Det har mer att göra med att jag föredrar när det ligger leksaker överallt snarare än stekspadar, kastruller, decilitermått och rivjärn.
jistanes
Cartier
Tejpade hela jävla köket med gaffa en frustrerad eftermiddag.Det har mer att göra med att jag föredrar när det ligger leksaker överallt snarare än stekspadar, kastruller, decilitermått och rivjärn.
Grattis! Har leverans av nr 2 vilken dag som helst...Nummer två bekräftad, leverans andra halvan av februari!!
Underbart, jag håller tummarna för Er att det går smidigt!
Hahaha. Ska testa det också.Så här såg det ut i vårt Marbodalskök när det begav sig. Billig lösning.
Så här såg det ut i vårt Marbodalskök när det begav sig. Billig lösning.
Haha smart.
oystercase
Cartier
Kan du ta ett foto från sidan? Får det inte alls att fungera. Fattar nada...Så här såg det ut i vårt Marbodalskök när det begav sig. Billig lösning.
#silvertejpKan du ta ett foto från sidan? Får det inte alls att fungera. Fattar nada...
jistanes
Cartier
Fint. Ett lyckligt barn är ju maxad ROI.Grabben fick ärva min C klass sportkupé jag köpte typ edit 2002
Har en del BNIB 1:18 bilar men de fan inte lönt att spara, blir en grabben av nisse varje år men idag blev de bonus
matalm
Cartier
Så här såg det ut i vårt Marbodalskök när det begav sig. Billig lösning.
Klassiker!
Vi har tre år mellan våra kids och när det var dags för dem att nattas i samma rum gjorde vi det så enkelt vi kunde: läggdags samma tid, barnen sover i varsin säng, mamma och pappa är kvar i rummet men ligger inte hos något av kidsen. I början tog det en stund att få dem att somna men vi var konsekventa och det tog inte lång tid innan de vant sig och med tiden somnade de hur snabbt som helst. En bonus är att den andre föräldern kan under tiden städa undan dagen så att vuxenkvällen kan börja så fort de små somnat.
Desmond_Malone
Rolex
+100 på den, Vi har gjort samma sak med våra två (4 & 6) och "slitet" i början får man igen mångfalt när rutinen satt sig, samt som sagt den ena föräldern får lite tid för sig själv.
Nattnings”bekymmer”.
Vår treåring sover med oss i sängen, och gillar det. Vi börjar dock av flera anledningar ledsna...
Mina tidigare ungar har börjat sova i egen säng ”på direkten”, men den här grisen gillar’t inte.
Våra rutiner är bada-läsa saga/dricka välling liggandes oppepå överkastet i vår säng och sedan ligger jag eller frun kvar tills ongen sover.
Sedan går nattaren ned. Då vi går och lägger oss, några timmar senare, så sätter vi henne på toa (mitt bästa föräldratips, de vaknar max typ 1%) och kryper ned och somnar allihop. Här lägger vi ibland ned henne i sin säng, men då vaknar hon rätt ofta och vill inte ned i sängen.
Skulle helst vilja natta henne i sin egen säng, gärna utan att ”behöva” sitta tills hon somnar. Fast det skulle ofc också vara ok.
Vår treåring sover med oss i sängen, och gillar det. Vi börjar dock av flera anledningar ledsna...
Mina tidigare ungar har börjat sova i egen säng ”på direkten”, men den här grisen gillar’t inte.
Våra rutiner är bada-läsa saga/dricka välling liggandes oppepå överkastet i vår säng och sedan ligger jag eller frun kvar tills ongen sover.
Sedan går nattaren ned. Då vi går och lägger oss, några timmar senare, så sätter vi henne på toa (mitt bästa föräldratips, de vaknar max typ 1%) och kryper ned och somnar allihop. Här lägger vi ibland ned henne i sin säng, men då vaknar hon rätt ofta och vill inte ned i sängen.
Skulle helst vilja natta henne i sin egen säng, gärna utan att ”behöva” sitta tills hon somnar. Fast det skulle ofc också vara ok.
Citerar mig själv ovan. Mitt råd är att göra hela nattningsprocessen (välling, saga, godnatt, etc) i egen säng men att ni, åtminstone i början, stannar kvar i rummet till barnet somnat. Hos oss låter regeln att "man somnar i sin egen säng men om man vill får man komma till mamma och pappa under natten". Har funkat utmärkt och vår 6-åring kommer aldrig in till oss längre.
Återkoppling är nyckeln till all utveckling.
Vi körde exakt så, testade en dag bara, och det var ju oväntat lätt. Helt plötsligt funkade det bara.
Varför har vi inte gjort så tidigare? Bara för att det funkat dåligt för typ ett halvår sedan.
Får se när hon ska få sitt egna rum, hennes sovrum är ett par rum bort från vårt sovrum, men hon är peppad och säger att det ska bli superkul. Ska vänta ett tag i alla fall, låta det här med den egna sängen sätta sig ordentligt, sen vill jag i ärlighetens namn inte ha en treåring valsandes omkring själv, man vet aldrig när klåfingrarna slår till, även på natten.
Skönt att höra! Våra barn går aldrig ur sängen själv utan kallar alltid. Det är mindre störigt än det är skönt så vi är glada
Paneldiskussionen fortsätter...
Nästa barn:
Min 19-åring pluggar upp gymnasiebehörighet på folkhögskola (hoppade av). Bra gjort, och jag har gett henne lite pengar varje månad så hon kan finansiera boendet.
Nu ska hon börja jobba lite extra, timmar med städ, och jag har på sikt tänkt att hon ska försörja sig själv, och att jag alltså ska dra ned på ”underhållet”.
Min tanke är att inte göra det exakt nu, utan låta henne märka hur mycket trevligare det är att få lite mer pengar i månaden, och kanske diskutera det typ efter jul eller så?
Tankar?
Nästa barn:
Min 19-åring pluggar upp gymnasiebehörighet på folkhögskola (hoppade av). Bra gjort, och jag har gett henne lite pengar varje månad så hon kan finansiera boendet.
Nu ska hon börja jobba lite extra, timmar med städ, och jag har på sikt tänkt att hon ska försörja sig själv, och att jag alltså ska dra ned på ”underhållet”.
Min tanke är att inte göra det exakt nu, utan låta henne märka hur mycket trevligare det är att få lite mer pengar i månaden, och kanske diskutera det typ efter jul eller så?
Tankar?
Stort grattis.Det är kanske fel tråd men jag vågar chansa som vanligt
Tänkte bara skryta lite med dages fynd (vårat son), 3788gr, ca 52cm
Grattis! Är det första?Det är kanske fel tråd men jag vågar chansa som vanligt
Tänkte bara skryta lite med dages fynd (vårat son), 3788gr, ca 52cm
Tack! Den andra, första pojke i alla fallGrattis! Är det första?
Number 6
Omega
På förekommen anledning; om det är någon här som råkar ut för att vården vill att förlossningen sätter igång v42, ge er inte - ungen ska ut tidigare. De flesta avdelningar sätter inte igång mamman förrän i vecka 42, trots att man är medveten om riskerna. Många har säkert läst om SWEPI-studien som rullat i Sverige, där man jämför igångsättning i v41 med v42. https://www.dn.se/nyheter/sverige/risk-for-dodfodda-barn-okar-om-forlossningen-satts-i-gang-senare/
När nummer 3 skulle komma för drygt tre år sedan, så sa min kollega (som forskar på just detta) att "ge er inte, stå på er, låt dem inte få er gå över tiden med flera veckor. Riskerna är statistiskt signifkanta". Jag har i efterhand läst en hel del, och det finns mängder med studier från andra länder i Väst som visar ökade risker för dödfödda barn om man låter mamman gå över tiden med flera veckor. Trots detta håller Sverige kvar. Varför? Jo, pga pengar. Det blir för dyrt att sätta igång fler kvinnor. Jag tycker det är beklämmande att man vet om detta, i min bok är det lite som "lite spill får man räkna med".
Nu blev det, av andra anledningar, så att både #3 och #4 kom ut tidigare, via snitt. Men jag tog upp det med överläkaren i somras i samband med #4's födelse och jovisst, hon var ju extremt medveten om att fler dödfödda barn föds med dagens protokoll. "Men vi har inte resurser och dessutom har vi inte råd". Alltså vafan. I Sverige 2019. Det värsta är ju att 99% av paren som ska ha barn INTE kan nånting utan de litar blint på vården. Så sitter man och är medveten och ändå låter det fortgå.
När nummer 3 skulle komma för drygt tre år sedan, så sa min kollega (som forskar på just detta) att "ge er inte, stå på er, låt dem inte få er gå över tiden med flera veckor. Riskerna är statistiskt signifkanta". Jag har i efterhand läst en hel del, och det finns mängder med studier från andra länder i Väst som visar ökade risker för dödfödda barn om man låter mamman gå över tiden med flera veckor. Trots detta håller Sverige kvar. Varför? Jo, pga pengar. Det blir för dyrt att sätta igång fler kvinnor. Jag tycker det är beklämmande att man vet om detta, i min bok är det lite som "lite spill får man räkna med".
Nu blev det, av andra anledningar, så att både #3 och #4 kom ut tidigare, via snitt. Men jag tog upp det med överläkaren i somras i samband med #4's födelse och jovisst, hon var ju extremt medveten om att fler dödfödda barn föds med dagens protokoll. "Men vi har inte resurser och dessutom har vi inte råd". Alltså vafan. I Sverige 2019. Det värsta är ju att 99% av paren som ska ha barn INTE kan nånting utan de litar blint på vården. Så sitter man och är medveten och ändå låter det fortgå.
Senast ändrad:
Det är tyvärr mycket som inte stämmer med vården. Det gäller att vara påläst och att man står på sig Det var fallet även denna gången. Allt från att klippa navelsträngen direkt, via sk vitamin K som är syntetisk och är typ 6000 gånger starkare än normalt för vikten (inte konstigt att barn blir som zombie i några inledande dagar) till att folk blir serverade mat som inte har någonting nyttigt i sig, personal som inte alls gillar sitt jobb (speciellt nattskift) mm mm mm
Man tror att allt fungerar perfekt tills man haft med vården att göra. Tyvärr likaså förskoleförvaltningen/förskolan/pedagoger/logopeder... Ja, vi kämpar vidare så klart
Man tror att allt fungerar perfekt tills man haft med vården att göra. Tyvärr likaså förskoleförvaltningen/förskolan/pedagoger/logopeder... Ja, vi kämpar vidare så klart
Senast ändrad:
RosaCasio
Cartier
Fy, fick lite hjärtklappning av att läsa det eftersom vår förstfödde sattes igång 15 dagar över tiden, redo med 4.7kg och 56 cm.