Intressant att pandemin får arkitekter att anpassa sig efter våra nya behov. Tillbaka är de riktiga rummen där man kan stänga om sig och klädkammare med fönster.
Jobba hemma
Öppna planlösningar är på väg att bli otrendiga
Klädkammaren kommer tillbaka som kombinerat hemmakontor, tror Alexandra Hagen, vd White. Foto: White Arkitekter
Pandemin kommer att förändra våra bostäder. Öppna planlösningar är på väg att brytas upp, och den lilla kammaren gör comeback. Alexandra Hagen, vd vid White Arkitekter, berättar att de ”halva rummen” håller på att bli trend igen.
Johan Hellekant
Publicerad 2021-08-08
Det ljusnar för landets arkitekter. Efter en osäker tid anställer arkitektkontoren igen.
Hos White Arkitekter, som är störst i landet, märker vd Alexandra Hagen omsvängningen. Medarbetare återanställs tack vare att stora delar av fastighetssektorn börjat kvickna till.
– Men det är inte precis så att det regnar in beställningar på nya kontorshus just, konstaterar Alexandra Hagen, som istället pekar på ombyggnationer, fler offentliga lokaler som skolor och nya bostäder.
Långt före andra branscher brukar arkitekterna känna av konjunktursvängningarna. Och nu möter de även en förändrad efterfrågan. I just bostadsprojekten märks också trenden ”hemmakontor”.
– Bostadsutvecklare ställer frågor om hur det går att lösa behovet att jobba hemifrån. Väldigt länge har vi ritat mest öppna planlösningar så nu blir det spännande att se hur populära de mer rumsuppdelade bostäderna kan bli.
Alexandra Hagen tog för tre år sedan över efter Monica von Schmalensee som vd på White. Med lång erfarenhet, bland annat som chef i sju år för Whites kontor i Malmö, vet hon mer än de flesta att det som arkitekterna just ser – det kommer att märkas på byggarbetsplatserna något år senare. Men innan allmänheten nås av de nya trenderna kan det ta ett par år.
– Jag tror att mycket kommer att handla om att använda de bostäder som vi redan har på ett smart sätt. Om hur vi bäst kan anpassa befintligt bestånd så att hemmakontoret ryms på olika sätt.
Till exempel nämner Alexandra Hagen att många garage vore möjliga att göra om till hemmakontor. Kreativa arkitekter ser en sådan potential både i garagen till villor och till flerbostadshus.
– Min man sitter och distansarbetar i vårt ouppvärmda garage, det går rätt bra.
Inom nyproduktionen är det inte självklart att hushållen kommer att ha råd att efterfråga så mycket större bostäder än i dag. Men Alexandra Hagen tror att ”de halva rummen” är på väg tillbaka.
– Alltså att 1,5 rok och 2,5 rok blir vanligare igen. Det blir som en pytteliten tvåa eller trea, för om man vill kan man ha dörr till halvrummet så att det fungerar som ett litet extrarum till exempel för barn, ett skrivbord eller en enkelsäng.
Det är många som inte bor så stort att de har möjlighet att distansarbeta utan att bli störda av andra familjemedlemmar. Foto: Annie Stockeld
Så sent som på 1990-talet hade Sverige byggregler om att nya bostäder måste planeras med så kallad ”friyta”. Det var ett utrymme som skulle finnas för arbete som behövde utföras i hemmet. Även på 1950-talet kunde arkitekter rita in en arbetsplats i bostaden, till exempel vid den symaskin som fanns i nästan varje familj.
Idag finns inga liknande krav på flexibel extrayta när arkitekterna ritar bostäder. Samtidigt är det många som inte bor så stort att de har möjlighet att distansarbeta, särskilt inte i storstäderna där bostäderna är dyrast och minst.
– En bostad kan inte lösa alla behov. Tänk bara om två vuxna måste jobba hemifrån samtidigt som deras tonåringar behöver skolarbeta hemifrån. Alla familjer har inte egna rum och då funkar inte sådant, konstaterar Alexandra Hagen.
När White ber sina egna arkitekter visa hur de hemarbetar, är det flera som visar bilder från köket, vardagsrummet och förrådet. Foto: Kristjan Bald
Det är förstås en stor arbetsmiljöfråga hur distansarbete kan organiseras så bra som möjligt för alla parter. Arkitekterna kommer in i den processen från flera håll. Men när det gäller bostäderna konstaterar Alexandra Hagen att hemmakontor till stor del handlar om att kunna stänga en dörr om sig, även om arbetsplatsen kan utformas på många vis.
– Jag tänker mig att en klädkammare med fönster kan bli en väldigt attraktiv arbetsplats, om än spartansk. Vissa av dagens garderobsuppställningar kan bytas mot en arbetsplats eller anpassas så att arbetsplatsen byggs in.
Finns fler ”bortglömda” delar av bostadsytan som kan fungera?
– Köket ibland. Men det kan också finnas nischer under trappor eller en tvättstuga som kan vara kontor så länge tvätten inte går. Man kan tänka sig en hylla som stående arbetsplats. Man kan också använda förråd för att skapa ett arbetsrum.
Arkitekterna tänker sig ett litet hemmakontor exempelvis bredvid garderober, gärna i en liten kammare. Foto: White
Inom Whites egen organisation tror man att det efter pandemin blir cirka 40 procent distansarbete och 60 procent på kontoret. Men Alexandra Hagen räknar med att olika grupper av anställda kommer att ha olika behov av att ”åka in till kontoret”.
– Många seniora medarbetare kan ha lättare att jobba hemifrån än de unga som bor trängre och behöver mer vägledning och nätverkande. De seniora jobbar också lättare hemifrån än många småbarnsföräldrar, tror hon.
Men om arbetsgivarna vill, finns också idéer om hur ett varaktigt distansarbete kan ordnas även utan hemmakontor. Alexandra Hagen tror att de tomma butikslokaler som blir allt vanligare i bottenvåningarna i städerna kan användas på ett helt nytt sätt. Då handlar det om en ny kontorsmarknad med ”närkontor”.
– Butikslokaler i gatuplan är egentligen helt fantastiska som kontorshubbar. Det är ju en fördel för många att slippa pendla och att det sparar så mycket tid.
Men inom nyproduktionen av bostäder är det ”halvrum” som får möta behovet att jobba mera hemma.
När White ber sina egna arkitekter visa hur de hemarbetar, är det flera som visar bilder från köket, vardagsrummet och förrådet. Men nu börjar arkitekterna ta fram nya planlösningar med ”hemmakontor” i nyproduktionen. Foto: Anders Bobert
Blir det inte svårt att rita in sådana små kamrar med fönster och dagsljus?
– Det beror alldeles på hur huskroppen ser ut. Stora tjocka, djupa huskroppar är förstås ofta en utmaning men med smalare hus går det lättare.
Behöver arkitekterna ordna en tyst vrå även i de minsta bostäderna?
– Jag har en medarbetare som ganska nyligen lämnade sin etta, och då var det med fru och två barn. Det finns faktiskt många som delar även på smålägenheter, ofta unga yrkesverksamma. Men den riktigt stora boomen för hemmakontoret blir hur vi kommer att använda vårt befintliga bestånd lite smartare.
Johan Hellekant
