Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se
Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.
Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.
Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!
/Hook & Leben
Kör Explorer i 39 men använder även en DJ i 36. Båda har sin charm om man ser till boettstorlek och är man OWG så vänjer man sig oavsett med tiden.Sålde min 39a för att jag intalade mig själv att 36 är originalet och därmed the way to go. Blev en nos (typ) från 2003. Nu lurar jag om jag gjorde fel. Känns för liten? Har ganska stora händer som ger illusionen av liten klocka
Framme nu vid Matterhorn efter 5 veckor på cykel ca 100km/dag.
Långt före det planerade schemat...
Men får nu gott om tid att utforska alla leder här,
Innan klättringen om en månad.
Ska försöka sälja min Kona Sutra touring cykel här.
Det hade gått att ta den på tåg genom Europa fram till Malmö, men inte därifrån hem...
Stiligt! Vad är det för hoj?
Tuareg 660
Kul att få ”följa med” på er tur!Sommarens vandringsresa gick till Alpbach - som vanligt ska tilläggas. Åttonde året i denna vackra alpby som ligger 1000 möh, 40 minuter från Innsbruck och drygt två timmar från München. Området ingår i Kitzbühel-alperna.
Det finns gott om fina toppar att bestiga. Just i dag blev det Grosser Galtenberg, 2425 möh. Vi har varit på toppen förut men utsikten gör att man vill komma tillbaka.
Utmaningen ligger i avståndet och stigningen, 11 km och 1400 höjdmeter. Starten går i Inneralpbach, upp genom skogen och vidare ut på en bergsrygg. Just denna dag är det varmt, och det går åt stora mängder vatten (att ha med sig en rejäl vätskeblåsa rekommenderas).
Högre upp sjunker temperaturen, landskapet blir mer alpint, med blommande ljung, blåklockor och prästkragar. Den steniga terrängen frestar på fötterna. Kanske beror det på att vi har trailskor. Det hade nog varit bättre med kängor.
Det tar oss tre timmar till toppen, som jämförelse uppskattar turistbyrån tiden till fyra. Belöningen efter slitet är den häpnadsväckande, nästan drömlika utsikten. Alptoppar så långt ögat når.
Nedstigningen, som egentligen inte är mindre krävande, sker via ryggen mot den lite lägre toppen, som lämpligt nog heter Kleiner Galtenberg. Belastningen på lår och vader är minst sagt påfrestande.
Men belöning i form av weissbier, skinka, ost och kaiserschmarren väntar på cirka 1500 möh vid raststugan Farmkehralm. Bara ett besök där är värt turen.
Därifrån har man att göra ytterligare en och halv timme innan man äntligen är tillbaka i Inneralpbach. Räkna med att turen tar en dag och att vädret på toppen kan slå om snabbt, förstärkningsplagg och lite energibars behövs.
Och så klart en klocka. I mitt fall en Explorer 1, 36 mm från 2005. Allt gott!
Det där är fina berg. Jag har själv varit uppe på ett par toppar på den tyska sidan.Sommarens vandringsresa gick till Alpbach - som vanligt ska tilläggas. Åttonde året i denna vackra alpby som ligger 1000 möh, 40 minuter från Innsbruck och drygt två timmar från München. Området ingår i Kitzbühel-alperna.
Det finns gott om fina toppar att bestiga. Just i dag blev det Grosser Galtenberg, 2425 möh. Vi har varit på toppen förut men utsikten gör att man vill komma tillbaka.
Utmaningen ligger i avståndet och stigningen, 11 km och 1400 höjdmeter. Starten går i Inneralpbach, upp genom skogen och vidare ut på en bergsrygg. Just denna dag är det varmt, och det går åt stora mängder vatten (att ha med sig en rejäl vätskeblåsa rekommenderas).
Högre upp sjunker temperaturen, landskapet blir mer alpint, med blommande ljung, blåklockor och prästkragar. Den steniga terrängen frestar på fötterna. Kanske beror det på att vi har trailskor. Det hade nog varit bättre med kängor.
Det tar oss tre timmar till toppen, som jämförelse uppskattar turistbyrån tiden till fyra. Belöningen efter slitet är den häpnadsväckande, nästan drömlika utsikten. Alptoppar så långt ögat når.
Nedstigningen, som egentligen inte är mindre krävande, sker via ryggen mot den lite lägre toppen, som lämpligt nog heter Kleiner Galtenberg. Belastningen på lår och vader är minst sagt påfrestande.
Men belöning i form av weissbier, skinka, ost och kaiserschmarren väntar på cirka 1500 möh vid raststugan Farmkehralm. Bara ett besök där är värt turen.
Därifrån har man att göra ytterligare en och halv timme innan man äntligen är tillbaka i Inneralpbach. Räkna med att turen tar en dag och att vädret på toppen kan slå om snabbt, förstärkningsplagg och lite energibars behövs.
Och så klart en klocka. I mitt fall en Explorer 1, 36 mm från 2005. Allt gott!
