Jag som trådstartare börjar väl, som seden bjuder!
Jag är 35år, mitt INTRESSE för klockor har väl funnits i dryga 15, men då jag alltid har haft gemensam ekonomi i de relationer jag varit i, samt haft barn. Både egna och sambos, så har ex större lägenheter, säkrare bilar och liknande prioriterats över dyra märkesur..
Min allra första klocka som "kostade lite mer" var en SEIKO som inhandlades 2006 för ca 8k.
Denna har jag dock inte kvar och kommer heller inte alls ihåg vad det kan ha varit för modell.
Det var iaf en kronograf!
Efter det här det väl följt 3, 4 st liknande. Dock ALDRIG någon parfymklocka eller liknande.
Jag fick faktiskt min första RIKTIGA märkesklocka av min nuvarande fästmö 2016.
En omega jag håller kär.
Jag är som sagt förlovad och bor i en större hyrestrea i Dalarna. Min sambo och blivande fru uppmuntrar faktiskt mitt intresse, trots att hon kan tycka jag blir lite tjatig med mitt "eviga malande om klockor", hehe..
Mitt klockintresse har ALDRIG påverkat någon relation för mig, på något sätt.
Mest troligt för att det är kvinnan jag nu lever med som köpte mig min "första" klocka (iaf den första klockan ur det sk "lyxsegmentet"), sen både förstår och uppmuntrar hon mitt intresse, just för att jag inte har många andra intressen.
Jag trivs med att vara i naturen, men har en hel del smärtproblematik som hindrar mig från mkt i vardagen. Jag har även en del "ångestdiagnoser", så det är lite svårt att hitta intressen där jag både smärtmässigt och ångestmässigt klarar av att utöva dessa.
I dessa avseenden är klockor ett perfekt intresse. Utöver kläder.
Jag har heller aldrig (ta i trä) varit nära att "spåra ur" när det gäller klockor.
Kanske för att jag ägnat mig åt detta relativt kort tid, och kanske för att jag tog lån till den fördelaktiga räntan på typ 20% (kredit) och köpte en ny tv, en hemmabio, en ny bilstereo och lite tillbehör som beskåda, nya dörrhögtalare onödigt många meter SVINDYR guldpläterad sladd, etc etc..
det närmsta jag kan komma här är väl tankarna på att "sälja ALLT och försöka spara till en Patek 5170".. men, som sagt. Bara tankar.
Jag är i grunden yrkeschaufför men efter en arbetsolycka så är jag långtidssjukskriven, det krävs juh inte precis någon jurist till hjälp att placera förmögenheterna som ramlar in i slutet av månaden.. Så, jag är en rätt fattig typ eg. Men jag ser absolut inget nöje i materiella ting (förutom att jag anser att man bör klä sig som en vuxen man, om man är en sådan.) Jag gillar helt enkelt STIL, kläder, skor och såklart klockor. Utöver det skulle jag väl kunna bo i en husvagn och åka i princip vilken bil som helst (sålänge inte kläderna blir skitiga) eller det bor smådjur i husvagnsväggarna
.
För mig som haft intresset länge, men "utövat" det endast en kort tid, så skulle svaret på frågan vad det kostar mig/år bli flera 100k... men det stämmer illa med verkligheten då jag vill ha tag i klockor jag är nöjd med, sen får de stanna, de andra får vandra vidare. Så iom den korta tid jag faktiskt haft med märkesur att göra, så är det svårt att svara på. Jag kan heller inte se att jag skulle ha tvingats välja bort något, eller att min sambo fått göra det.
Och jag vill nog säga att jag har ett sunt förhållande till min hobby, jag tror min sambo håller med, med den parantesen att jag kanske kan bli lite tjatig och visa lite mkt bilder.. Jag glömmer helt enkelt bort att hon inte är LIKA intresserad som mig
Den finaste, mest värdefulla klockan jag har är en Datejust på jubilee jag fick i 1års present av min fästmö, det är även den som får mest handledstid, skulle jag gissa, iaf sen i höstas. Och detta för att jag anser den passa till det mesta (allt?) Och jag tkr den ÄR otroligt bekväm att bära (Med ett lagom bilhandlarhäng såklart) ingen vill väl dra åt en klocka på länk så man får märken i huden som efter ett par strumpor när man spänner av sig grejerna sen
Drömklocka för mig är nog idag en Patek Philippe 5167, alt en ny vittavlad Daytona
Och "graalen" får jag nog kalla Patek Philippe 5170, med svart tavla.
Jag kan inte riktigt förklara vad det är hos just DEN klockan.. men jag tkr att den ser ut att vara totalt "rätt", ingenting på tavlan skulle kunna ha placerats bättre. Den är äckligt snygg i sin enkelhet. "Less is more"
Jag kan ha ägt kanske 15 klockor i hela mitt liv (armbandsur dvs)
Idag äger jag 6 st, varav några ska få lämna pga att jag tror andra kan passa mig bättre.
Ang "Det perfekta antalet klockor" har jag nog inget bra svar, men jag ska försöka!
1 - en Datejust eller motsvarande
2 - en Speedmaster eller annan kronograf
3 - en Submariner eller annan lyxbeater.
4 - en GMT II för att den är otäckt snygg i blått och rött
5 - en dressklocka. JLC Geophysic 1958
6 - en Day-Date i gult guld.
Klockorna jag nämner ovan går naturligtvis att byta ut mot både billigare och dyrare alternativ.
De JAG valde är för att de mest troligt ÄR överkomliga för de flesta med ett intresse, dessutom "respekterade" och tidlösa klockor. Och så kan t ex geophysicen, ovan nämnd, faktiskt användas till mer än brevskrivning och kontorsmöten, till skillnad mot en Calatrava t ex.
Om jag skulle satsa på att få dessa, nämnda klockor i min "garderob" så tar det nog sin tid. Men det får det väl göra? Jakten/väntan är väl en del av det hela också?
Mvh Roffe
