Samtidigt som värderingsmannen, klantig eller ej, faktiskt försökt lösa situationen och hålla köparen skadelös, han (om det nu stämmer) har ju försökt förmedla klockan till intresserade köpare som vill betala vad klockan såldes för från första början. Hade köparen velat utkräva skadestånd / ersättning hade det troligen bara varit möjligt om klockan visade sig vara värd väsentligt mindre än vad som betalades, och det är ju inte fallet.
Resten av svaret är mer ett allmänt resonemang;
Det blir intressant och se men jag tror personligen att en process i domstol är helt dödsdömd, det finns ingen tydlig skada som kan påvisas. Köparen har betalat 160.000kr för en klocka som enligt alla inblandade är värd den summan, antagligen mer. Det enda som är intressant är den faktiska, mätbara skadan.
Jag var själv med på ett hörn i ett fall där företaget S sålde en fastighet till köparen K. För att ha sitt på det torra tog man in en konsult som genomförde en miljöinventering, så att man var säker på att det inte fanns miljögifter på marken. Inga gifter hittades och affären gick igenom, jag minns inte summan men säg att det var 10 miljoner.
Det tar inte lång tid förrän köparen de facto hittar miljögifter, köparen kontaktar säljaren och säger att "hallå, ge mig ersättning för sanering, två miljoner ska jag ha".
Visst, det var ju bara att betala. Säljaren av fastigheten kontaktade därefter konsulten med krav på ersättning. Domstolen konstaterade att konsulten misslyckats med sin inventering och att företaget som sålde fastigheten därmed fått ersätta köparen med två miljoner.
Men, och nu till det kluriga. Fastigheten som värderades till och såldes för 10 miljoner i tron att den var giftfri var ju trots allt inte värd så mycket. Gifterna låg där i backen hela tiden, så egentligen var den bara värd 8 miljoner redan från början. Säljaren hade alltså fått 10 miljoner för en fastighet som bara var värd 8 miljoner. Att han då fick betala 2 miljoner till köparen medförde ju bara att han gick plus minus noll, och ingen skada hade skett.
Slutligen; alla resonemang om att någon skulle förpliktigas till att köpa och montera en urtavla av rätt typ i klockan är helt irrelevanta, så fungerar inte juridiken, inte i Sverige i alla fall. Det kommer aldrig hända, om en pyroman eldar upp ett hus döms han ju inte till att bygga ett nytt, han döms till att ersätta värdet.
Funkar det så även mellan privatperson och företag? Att det funkar så B2B känns dock rimligt.