Bäh?Mu?
(Annars, intressant klocka 😍 )
-
Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se
Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.
Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!
/Hook & Leben
Ryska klockor på KS?
- Trådstartare Mr Chance
- Start datum
(Annars, intressant klocka 😍 )
Touch-skärm?
Eld, skog, hund, klocka.
Inget tangentbord, men snart kaffe.
Inget tangentbord, men snart kaffe.
MAz_666
Rolex
Kör på betalning i Vostoks. Du kan säkert sälja dom för 1500 om ett par år ...Tjänar en Vostok i timmen just nu. Eller kanske ska lägga pengarna på något annat ?
😂😂😂
Utvisaren
Patek
Rätt najs att casha in en klocka i timmen OCH få köra traktor.Tjänar en Vostok i timmen just nu. Eller kanske ska lägga pengarna på något annat ?
En annan knattrar fram på ett tangentbord och det är knappast en Vostok i timmen man får.
Chimy27
Cartier
Häftig! Men vad är det för klocka?Idag blev det något annat än Vostok..
Va kanske en glädjekalkyl, glömde räkna in omkostnader såsom diesel, avskrivningar, service o slitage på maskinen och mina egna omkostnader. Kvar blev pengar till knäckebröd..
Poljot Buran, jag ställde samma fråga förut😁
Grattis!så jädra cool!😊Hämtade ett paket på posten, tänkte nästan att jag blivit lurad, kan inte vara 1 klocka i paketet, alldeles för tungt!!!
Men...
Sitter på ett 18mm onepiece, i sista hålet! Får köpa bredare och längre band, kan nog sitta fint utan på jackan i vinter 😆
Ha ha, helst fantastisk. Det roliga är att Vostoken på första bilden inte ens hamnar i fokus bredvid jätten från Zlatoust 😍Hämtade ett paket på posten, tänkte nästan att jag blivit lurad, kan inte vara 1 klocka i paketet, alldeles för tungt!!!
Men...
Sitter på ett 18mm onepiece, i sista hålet! Får köpa bredare och längre band, kan nog sitta fint utan på jackan i vinter 😆
Nej, och den ser ut som en liten cadet 😆
Lumen-foto under skrivbordet! Ingehåller inget radium då är av senare modell.
Fick även precis plats med ett nato, kommer nog leta singlepass dock. Lite synd att det är fasta bandstift.
Men Jäklarr! Det var en respektingivande pjäs 😃👌 man får gratuleraNej, och den ser ut som en liten cadet 😆
Lumen-foto under skrivbordet! Ingehåller inget radium då är av senare modell.
Fick även precis plats med ett nato, kommer nog leta singlepass dock. Lite synd att det är fasta bandstift.
Är det 60-millimetrarn?
Japp, tung som f-n, men ändå förvånansvärt okej och ha på armen, rätt bekvämt trots storleken! Dock inte så smidig, passar nog bäst till sommaren utan t.ex. jacka.
Fy fasen va coolt!!!! Grattis!!Hämtade ett paket på posten, tänkte nästan att jag blivit lurad, kan inte vara 1 klocka i paketet, alldeles för tungt!!!
Men...
Sitter på ett 18mm onepiece, i sista hålet! Får köpa bredare och längre band, kan nog sitta fint utanpå jackan i vinter 😆
Jag firar ihop med dej och kör Zlatoust måndag hela dagen nu givetvis utan på M59 skjorta
Ja den ser inte ut som någon fjäderviktare direkt 😄 men tunga klockor är ju riktigt trevligt i mitt tycke och den där såg verkligen tung ut, i alla positiva avseenden 👌
Du får sätta den på en super engineer-länk och se vad den väger in på 😃
Jag känner att min plånbok är tacksam för mina tunna handleder just nu 😅😍Fy fasen va coolt!!!! Grattis!!
Jag firar ihop med dej och kör Zlatoust måndag hela dagen nu givetvis utan på M59 skjorta
Vostok
Audemars
Poljot Buran
Utvisaren
Patek
Detaljer... det drabbar väl ingen fattig
Bada nu bara med den i grunt vatten så du bottnar. Den där lär dra ner dig till bottenHämtade ett paket på posten, tänkte nästan att jag blivit lurad, kan inte vara 1 klocka i paketet, alldeles för tungt!!!
Men...
Sitter på ett 18mm onepiece, i sista hålet! Får köpa bredare och längre band, kan nog sitta fint utanpå jackan i vinter 😆
När jag började intressera mig för ryska vintageur var det först uteslutande ZAKAZ-Komandirskies som gällde för min del och de första inköpen var också just sådana "officers-klockor". Jag hyser fortfarande varma känslor för lite äldre Komandirskies och det har blivit några fler sedan dess.
När jag ändå hade börjat kika runt lite i den ryska vintage-världen fastnade min blick för en helt annan klockmodell, som helt enkelt inte såg ut som någonting annat; Raketa World Time, eller Goroda, som den egentligen heter, vilket betyder "städer". Klockornas design slog an någonting hos mig och jag införskaffade ganska snart en sådan med blå urtavla. Ganska omgående insåg jag dock att det exemplar jag beställt eventuellt inte var korrekt. Boetten var kromad samtidigt som tavlans index, ramen runt datumfönstret samt visarna var guldfärgade. Det här var ju inte bra, eller hur var det nu? Det blev dags för en liten djupdykning i ämnet Raketa Goroda.
Modellen förekom flitigt i Raketas kataloger under 80-talet, men tycks ha introducerats under sent 70-tal. Vad är då som är så märkligt med denna modell. Ja, först och främst kan man konstatera att urverket inte alls överraskar med några speciella komplikationer mer än visning av datum och veckodag. Klockor med olika typer av väldstidsfunktioner har funnits ganska länge och kan till exempel medföra att det finns en extra "GMT-visare", som pekar ut tiden i en annan tidzon. Så är inte fallet med Goroda, som egentligen bara stoltserar med en lite ovanlig bezeln. Utspritt över 360 grader finns här ett urval av världens städer. Bezeln, i sig, är gjort av metall och skall ha samma färg som boetten. Inserten har alltid samma färg oavsett boett och tavla, dvs vit text mot svart bakgrund. Exportmodellen har latinska bokstäver och, vad jag har kunna se se hittills, engelsk text. Tanken är att man, med hjälp av bezeln, skall kunna se hur mycket klockan är i en annan tidzon.
Funkar det? Nja. I princip kan det faktiskt funka, åtminstone i vissa enkla fall. Om klockan är tolv i Sverige och vi vrider bezeln så att Geneve (samma tidzon som Sverige) står mitt för timvisaren går det till exempel att räkna baklänges och samtidigt se att klockan är 18 i New York. So far so good. MEN, bezeln bjuder på några märkliga avvikelser, eller kanske snarare rena felaktigheter. Enligt skalan på bezeln ligger tex Moskva i tidzonen direkt före Geneve. Detta är ju fel, eftersom den tidzon som bland annat Helsingfors ligger i finns däremellan. Kikar man vidare kan man hitta liknande felaktigheter, som att Reykjavik har placerats två timmer efter London, när det i själva verket är så att Island ligger i samma tidzon som Storbritannien. Reykjavik-fallet kan man eventuellt förklara med att Islands geografiska plats ligger väldigt långt västerut. Fel tidszonsmässigt blir det oavsett. Varför man hoppade över Finlands tidzon är svårare att förklara.
Spelar det här egentligen någon roll i praktiken? Om man har behov av att konstant hålla koll på tiden i jordens alla hörn kommer man nog bli ganska frustrerad, men då väljer man nog också någonting annat än en Goroda.
Vad får man då om man köper en Goroda? Klockans formgivning liknar inte mycket annat. Gillar man inte alls att sticka ut på något sätt skall man nog låta bli Goroda. Jag har tom fått en fråga på pendeltåget en morgon ang vad det är för klocka jag har. Bezeln med kyrilliska bokstäver imponerade ganska mycket på personen som ställde frågan. Jag nämnde självklart inte någonting om de direkta felaktigheterna rörande tidzonerna.
Först några ord om urtavlan. Index och ramen runt datumfönstret skall alltid ha samma färg som visarna, dvs krom alternativt guldfärg. Det brukar även hävdas att boetten skall ha motsvarande färg. Jag har dock sett bilder på en NOS Goroda inkl alla originalpapper med kromad boett i kombination med guldfärgade övriga attribut. Kromad boett verkar för övrigt bara finnas i kombination med blå tavla.
Nedan ett exempel på fel kombo, där visarna inte matchar färgen på index och ramen runt datumet. Så skall det alltså inte se ut!
Förutom blå tavla, som är den absolut vanligaste, finns även röd ("Bordeax"), grön och brun. Den sistnämnda är svårast att hitta, framförallt i vettigt skick. Tavlorna tål tyvärr tidens tand väldigt dåligt och det är vanligt med kraftigt oxiderade exemplar eller tavlor där färgen i stycken tycks ha ramlat bort. Det, i sin tur, leder även till att många tavlor är bytta, något som kan vara både bra och dåligt. Hittar du en tavla i någon annan färg än dessa fyra är det högst sannolikt fejk.
Originaltavlorna har alltid en 24-timmars-skala utanför indexmarkeringarna. Saknas detta är det inte en OK tavla oavsett färg och här är en varning på sin plats. Det finns hur mycket exempel som helst på Goroda som har helt felaktiga och ofta nästan komiska tavlor. Nedan några exempel på mer eller mindre fantastiska skapelser.
Det är över huvud taget lite rörigt med tavlorna. Dels förekommer det två olika logotyper. Nyare exemplar har den versala "PAKETA"-loggan. De äldre har Raketa skrivet i "skrivstil". Jag har dock inte lyckats utröna exakt när detta skifte inträffade. Tavlorna finns dessutom både med och utan Sovietunionens statliga kvalitetsmärke. Varje färg finns alltså i fyra olika varianter, som alla är korrekta.
Nyare tavla med "PAKETA"-loggan.
Visarna skall i samtliga fall vara raka och enkla utan andra konstigheter än lumesträngar på tim- och minutvisarna. Sekundvisaren (tunn och utan lume) skall nå ända ut till och med indexmarkeringarna. Hittar man ett exemplar med kort sekundvisare är den inte original.
Det finns en sällsynt längre variant på minut- och timvisarna som också är korrekt, men jag har aldrig stött på dessa annat än på någon enstaka bild.
Boetterna finns alltså både i kromat (#311) och förgyllt (#313) utförande. Klockorna med den raka PAKETA-loggan är varken eller, utan är i stället belagda med titannitrid, som även det ger guldfärg. För den sistnämnda boetten har jag dock inte lyckats hitta referensnumret.
Boetterna är, liksom tavlorna, i varierande skick. En välanvänd Goroda kan enkelt uttryckt se ganska hemsk ut. Kromet kan tex vara så bortnött att mässingsfärgen gör att man tror att det egentligen är en förgylld boett... Studera bilder på ett tänkt objekt noga och rata exemplar som ser för dåliga ut. Hur mycket patina man accepterar och gillar är ju annars en smaksak.
Bakstyckena finns i två utföranden. De äldre saknar numrering och har bara text som löper i en cirkel. De nyare boetterna i titaniumnitridutförande har ett mer dekorerat bakstycke som inkluderar en lökkupol och något form av serienummer.
Urverket som används till samtliga varianter är 2628.H med SU-märkning, dvs en riktig slitvarg, som brukar anses vara relativt enkel att serva. Veckodagen ställs genom att man vrider på kronan utdragen ett steg. Datum ställs sedan snabbt och enkelt genom att man upprepade gånger drar ut kronan till läget längst ut och "klickar" fram till rätt datum. Exportmodellen har veckodag med latinska bokstäver och det utförandet har alltså även latinska bokstäver på bezeln. Lättare att läsa med andra ord, men är det det man vill ha? En smaksak, förstås. Exportmodellen är för övrigt ganska svår att hitta. Personligen föredrar jag oavsett den kyrilliska versionen.
Tavlans 24-timmars-markeringar har gett upphov till en del diskussioner. Några tycks spekulera i om tanken var att Gorodan egentligen skulle ha haft ett 24-timmarsverk, men att man sedan snålade in på detta. Vi kan självklart inte veta säkert, men personligen tror jag inte att det var på det sättet.
Framförallt hade ju Raketa ett 24-timmartsverk i produktion i form av 2623.H. Låt vara att detta saknar datumkomplikation, men oavsett användes det flitigt till flera olika 24-timmarsmodeller. Mest känd är kanske det armbandsur som togs fram för sovietiska polar-expeditioner. (Man kan inte se på solen vilken del av dygnet det är när man befinner sig nära någon av jordklotets poler, så där fyller ett 24-timmars-verk verkligen en användbar funktion.) Om man verkligen hade velat ha ett 24-timmarsverk i Gorodan kan jag därför inte se att det bör ha funnits något hinder mot att få till detta. 24-timmars-skalan på tavlan fyller dessutom en viss funktion även med ett vanligt 12-timmars-verk, eftersom bezelns tidzoner är utspridda över 24 h. Skalan kan även hjälpa till när man skall försöka beräkna tiden någon annanstans i världen, eftersom man måste räkna två timmar mellan varje index-streck på tavlan. Jag tror helt enkelt att man ville att Gorodan skulle kunna bli en populär klocka bland vanliga klock-kunder. Ett analogt armbandur med 24-timmars-visning kommer alltid vara en i sammanhanget marginell produkt.
Det finns faktiskt andra "World-time-modeller" från Raketa baserade på just 2623.H och som då följaktligen har 24-timmars-visning. Se nedan. Det kan noteras att även denna bezel har samma fel ang tidzonerna som har nämnts ovan...
Sammanfattningsvis är Raketa Goroda ett designmässigt ganska unikt armbandsur. Goroda saknar kanske lite av den historiska tyngd som vissa andra ryska klockmodeller har haft. Goroda spelar mer på sin stil och sitt utseende och gillar man det man ser är det bara att ge sig ut i djungeln och börja sondera. Bra exemplar går ofta att hitta för några hundralappar. Men studera bilder på objekten noggrant. Dåliga exemplar skall man förslagsvis lämna därhän. Med mitt senaste förvärv av tre exemplar i NOS-skick känns det lite som att cirkeln för min egen del har slutits när det gäller just Goroda.
Den där bara MÅSTE man ju "glömma" ta av sig när man skall igenom säkerhetskontrollen på en flygplats! 🤣Nej, och den ser ut som en liten cadet 😆
Lumen-foto under skrivbordet! Ingehåller inget radium då är av senare modell.
Fick även precis plats med ett nato, kommer nog leta singlepass dock. Lite synd att det är fasta bandstift.
När jag började intressera mig för ryska vintageur var det först uteslutande ZAKAZ-Komandirskies som gällde för min del och de första inköpen var också just sådana "officers-klockor". Jag hyser fortfarande varma känslor för lite äldre Komandirskies och det har blivit några fler sedan dess.
När jag ändå hade börjat kika runt lite i den ryska vintage-världen fastnade min blick för en helt annan klockmodell, som helt enkelt inte såg ut som någonting annat; Raketa World Time, eller Goroda, som den egentligen heter, vilket betyder "städer". Klockornas design slog an någonting hos mig och jag införskaffade ganska snart en sådan med blå urtavla. Ganska omgående insåg jag dock att det exemplar jag beställt eventuellt inte var korrekt. Boetten var kromad samtidigt som tavlans index, ramen runt datumfönstret samt visarna var guldfärgade. Det här var ju inte bra, eller hur var det nu? Det blev dags för en liten djupdykning i ämnet Raketa Goroda.
Modellen förekom flitigt i Raketas kataloger under 80-talet, men tycks ha introducerats under sent 70-tal. Vad är då som är så märkligt med denna modell. Ja, först och främst kan man konstatera att urverket inte alls överraskar med några speciella komplikationer mer än visning av datum och veckodag. Klockor med olika typer av väldstidsfunktioner har funnits ganska länge och kan till exempel medföra att det finns en extra "GMT-visare", som pekar ut tiden i en annan tidzon. Så är inte fallet med Goroda, som egentligen bara stoltserar med en lite ovanlig bezeln. Utspritt över 360 grader finns här ett urval av världens städer. Bezeln, i sig, är gjort av metall och skall ha samma färg som boetten. Inserten har alltid samma färg oavsett boett och tavla, dvs vit text mot svart bakgrund. Exportmodellen har latinska bokstäver och, vad jag har kunna se se hittills, engelsk text. Tanken är att man, med hjälp av bezeln, skall kunna se hur mycket klockan är i en annan tidzon.
Funkar det? Nja. I princip kan det faktiskt funka, åtminstone i vissa enkla fall. Om klockan är tolv i Sverige och vi vrider bezeln så att Geneve (samma tidzon som Sverige) står mitt för timvisaren går det till exempel att räkna baklänges och samtidigt se att klockan är 18 i New York. So far so good. MEN, bezeln bjuder på några märkliga avvikelser, eller kanske snarare rena felaktigheter. Enligt skalan på bezeln ligger tex Moskva i tidzonen direkt före Geneve. Detta är ju fel, eftersom den tidzon som bland annat Helsingfors ligger i finns däremellan. Kikar man vidare kan man hitta liknande felaktigheter, som att Reykjavik har placerats två timmer efter London, när det i själva verket är så att Island ligger i samma tidzon som Storbritannien. Reykjavik-fallet kan man eventuellt förklara med att Islands geografiska plats ligger väldigt långt västerut. Fel tidszonsmässigt blir det oavsett. Varför man hoppade över Finlands tidzon är svårare att förklara.
Spelar det här egentligen någon roll i praktiken? Om man har behov av att konstant hålla koll på tiden i jordens alla hörn kommer man nog bli ganska frustrerad, men då väljer man nog också någonting annat än en Goroda.
Vad får man då om man köper en Goroda? Klockans formgivning liknar inte mycket annat. Gillar man inte alls att sticka ut på något sätt skall man nog låta bli Goroda. Jag har tom fått en fråga på pendeltåget en morgon ang vad det är för klocka jag har. Bezeln med kyrilliska bokstäver imponerade ganska mycket på personen som ställde frågan. Jag nämnde självklart inte någonting om de direkta felaktigheterna rörande tidzonerna.
Först några ord om urtavlan. Index och ramen runt datumfönstret skall alltid ha samma färg som visarna, dvs krom alternativt guldfärg. Det brukar även hävdas att boetten skall ha motsvarande färg. Jag har dock sett bilder på en NOS Goroda inkl alla originalpapper med kromad boett i kombination med guldfärgade övriga attribut. Kromad boett verkar för övrigt bara finnas i kombination med blå tavla.
Nedan ett exempel på fel kombo, där visarna inte matchar färgen på index och ramen runt datumet. Så skall det alltså inte se ut!
Förutom blå tavla, som är den absolut vanligaste, finns även röd ("Bordeax"), grön och brun. Den sistnämnda är svårast att hitta, framförallt i vettigt skick. Tavlorna tål tyvärr tidens tand väldigt dåligt och det är vanligt med kraftigt oxiderade exemplar eller tavlor där färgen i stycken tycks ha ramlat bort. Det, i sin tur, leder även till att många tavlor är bytta, något som kan vara både bra och dåligt. Hittar du en tavla i någon annan färg än dessa fyra är det högst sannolikt fejk.
Originaltavlorna har alltid en 24-timmars-skala utanför indexmarkeringarna. Saknas detta är det inte en OK tavla oavsett färg och här är en varning på sin plats. Det finns hur mycket exempel som helst på Goroda som har helt felaktiga och ofta nästan komiska tavlor. Nedan några exempel på mer eller mindre fantastiska skapelser.
Det är över huvud taget lite rörigt med tavlorna. Dels förekommer det två olika logotyper. Nyare exemplar har den versala "PAKETA"-loggan. De äldre har Raketa skrivet i "skrivstil". Jag har dock inte lyckats utröna exakt när detta skifte inträffade. Tavlorna finns dessutom både med och utan Sovietunionens statliga kvalitetsmärke. Varje färg finns alltså i fyra olika varianter, som alla är korrekta.
Nyare tavla med "PAKETA"-loggan.
Visarna skall i samtliga fall vara raka och enkla utan andra konstigheter än lumesträngar på tim- och minutvisarna. Sekundvisaren (tunn och utan lume) skall nå ända ut till och med indexmarkeringarna. Hittar man ett exemplar med kort sekundvisare är den inte original.
Det finns en sällsynt längre variant på minut- och timvisarna som också är korrekt, men jag har aldrig stött på dessa annat än på någon enstaka bild.
Boetterna finns alltså både i kromat (#311) och förgyllt (#313) utförande. Klockorna med den raka PAKETA-loggan är varken eller, utan är i stället belagda med titannitrid, som även det ger guldfärg. För den sistnämnda boetten har jag dock inte lyckats hitta referensnumret.
Boetterna är, liksom tavlorna, i varierande skick. En välanvänd Goroda kan enkelt uttryckt se ganska hemsk ut. Kromet kan tex vara så bortnött att mässingsfärgen gör att man tror att det egentligen är en förgylld boett... Studera bilder på ett tänkt objekt noga och rata exemplar som ser för dåliga ut. Hur mycket patina man accepterar och gillar är ju annars en smaksak.
Bakstyckena finns i två utföranden. De äldre saknar numrering och har bara text som löper i en cirkel. De nyare boetterna i titaniumnitridutförande har ett mer dekorerat bakstycke som inkluderar en lökkupol och något form av serienummer.
Urverket som används till samtliga varianter är 2628.H med SU-märkning, dvs en riktig slitvarg, som brukar anses vara relativt enkel att serva. Veckodagen ställs genom att man vrider på kronan utdragen ett steg. Datum ställs sedan snabbt och enkelt genom att man upprepade gånger drar ut kronan till läget längst ut och "klickar" fram till rätt datum. Exportmodellen har veckodag med latinska bokstäver och det utförandet har alltså även latinska bokstäver på bezeln. Lättare att läsa med andra ord, men är det det man vill ha? En smaksak, förstås. Exportmodellen är för övrigt ganska svår att hitta. Personligen föredrar jag oavsett den kyrilliska versionen.
Tavlans 24-timmars-markeringar har gett upphov till en del diskussioner. Några tycks spekulera i om tanken var att Gorodan egentligen skulle ha haft ett 24-timmarsverk, men att man sedan snålade in på detta. Vi kan självklart inte veta säkert, men personligen tror jag inte att det var på det sättet.
Framförallt hade ju Raketa ett 24-timmartsverk i produktion i form av 2623.H. Låt vara att detta saknar datumkomplikation, men oavsett användes det flitigt till flera olika 24-timmarsmodeller. Mest känd är kanske det armbandsur som togs fram för sovietiska polar-expeditioner. (Man kan inte se på solen vilken del av dygnet det är när man befinner sig nära någon av jordklotets poler, så där fyller ett 24-timmars-verk verkligen en användbar funktion.) Om man verkligen hade velat ha ett 24-timmarsverk i Gorodan kan jag därför inte se att det bör ha funnits något hinder mot att få till detta. 24-timmars-skalan på tavlan fyller dessutom en viss funktion även med ett vanligt 12-timmars-verk, eftersom bezelns tidzoner är utspridda över 24 h. Skalan kan även hjälpa till när man skall försöka beräkna tiden någon annanstans i världen, eftersom man måste räkna två timmar mellan varje index-streck på tavlan. Jag tror helt enkelt att man ville att Gorodan skulle kunna bli en populär klocka bland vanliga klock-kunder. Ett analogt armbandur med 24-timmars-visning kommer alltid vara en i sammanhanget marginell produkt.
Det finns faktiskt andra "World-time-modeller" från Raketa baserade på just 2623.H och som då följaktligen har 24-timmars-visning. Se nedan. Det kan noteras att även denna bezel har samma fel ang tidzonerna som har nämnts ovan...
Sammanfattningsvis är Raketa Goroda ett designmässigt ganska unikt armbandsur. Goroda saknar kanske lite av den historiska tyngd som vissa andra ryska klockmodeller har haft. Goroda spelar mer på sin stil och sitt utseende och gillar man det man ser är det bara att ge sig ut i djungeln och börja sondera. Bra exemplar går ofta att hitta för några hundralappar. Men studera bilder på objekten noggrant. Dåliga exemplar skall man förslagsvis lämna därhän. Med mitt senaste förvärv av tre exemplar i NOS-skick känns det lite som att cirkeln för min egen del har slutits när det gäller just Goroda.
Kul med lite historia och grattis igen till klockor i toppskick!
Hehe, kul idé, kanske testar det till sommarn!
Utvisaren
Patek
Du skall nog ha en på andra armen också så att du inte blir sned i ryggen. Eller du kompenserar med att ha plånboken på den andra sidan?Fy fasen va coolt!!!! Grattis!!
Jag firar ihop med dej och kör Zlatoust måndag hela dagen nu givetvis utan på M59 skjorta
👍👍👍
Plånboken alltid i den högra bakfickan när jag bär dennaDu skall nog ha en på andra armen också så att du inte blir sned i ryggen. Eller du kompenserar med att ha plånboken på den andra sidan?
Utvisaren
Patek
Saatana Perkela. Vilket arbete! 👍👍👍👍👍👍👍👍👍
När jag började intressera mig för ryska vintageur var det först uteslutande ZAKAZ-Komandirskies som gällde för min del och de första inköpen var också just sådana "officers-klockor". Jag hyser fortfarande varma känslor för lite äldre Komandirskies och det har blivit några fler sedan dess.
När jag ändå hade börjat kika runt lite i den ryska vintage-världen fastnade min blick för en helt annan klockmodell, som helt enkelt inte såg ut som någonting annat; Raketa World Time, eller Goroda, som den egentligen heter, vilket betyder "städer". Klockornas design slog an någonting hos mig och jag införskaffade ganska snart en sådan med blå urtavla. Ganska omgående insåg jag dock att det exemplar jag beställt eventuellt inte var korrekt. Boetten var kromad samtidigt som tavlans index, ramen runt datumfönstret samt visarna var guldfärgade. Det här var ju inte bra, eller hur var det nu? Det blev dags för en liten djupdykning i ämnet Raketa Goroda.
Modellen förekom flitigt i Raketas kataloger under 80-talet, men tycks ha introducerats under sent 70-tal. Vad är då som är så märkligt med denna modell. Ja, först och främst kan man konstatera att urverket inte alls överraskar med några speciella komplikationer mer än visning av datum och veckodag. Klockor med olika typer av väldstidsfunktioner har funnits ganska länge och kan till exempel medföra att det finns en extra "GMT-visare", som pekar ut tiden i en annan tidzon. Så är inte fallet med Goroda, som egentligen bara stoltserar med en lite ovanlig bezeln. Utspritt över 360 grader finns här ett urval av världens städer. Bezeln, i sig, är gjort av metall och skall ha samma färg som boetten. Inserten har alltid samma färg oavsett boett och tavla, dvs vit text mot svart bakgrund. Exportmodellen har latinska bokstäver och, vad jag har kunna se se hittills, engelsk text. Tanken är att man, med hjälp av bezeln, skall kunna se hur mycket klockan är i en annan tidzon.
Funkar det? Nja. I princip kan det faktiskt funka, åtminstone i vissa enkla fall. Om klockan är tolv i Sverige och vi vrider bezeln så att Geneve (samma tidzon som Sverige) står mitt för timvisaren går det till exempel att räkna baklänges och samtidigt se att klockan är 18 i New York. So far so good. MEN, bezeln bjuder på några märkliga avvikelser, eller kanske snarare rena felaktigheter. Enligt skalan på bezeln ligger tex Moskva i tidzonen direkt före Geneve. Detta är ju fel, eftersom den tidzon som bland annat Helsingfors ligger i finns däremellan. Kikar man vidare kan man hitta liknande felaktigheter, som att Reykjavik har placerats två timmer efter London, när det i själva verket är så att Island ligger i samma tidzon som Storbritannien. Reykjavik-fallet kan man eventuellt förklara med att Islands geografiska plats ligger väldigt långt västerut. Fel tidszonsmässigt blir det oavsett. Varför man hoppade över Finlands tidzon är svårare att förklara.
Spelar det här egentligen någon roll i praktiken? Om man har behov av att konstant hålla koll på tiden i jordens alla hörn kommer man nog bli ganska frustrerad, men då väljer man nog också någonting annat än en Goroda.
Vad får man då om man köper en Goroda? Klockans formgivning liknar inte mycket annat. Gillar man inte alls att sticka ut på något sätt skall man nog låta bli Goroda. Jag har tom fått en fråga på pendeltåget en morgon ang vad det är för klocka jag har. Bezeln med kyrilliska bokstäver imponerade ganska mycket på personen som ställde frågan. Jag nämnde självklart inte någonting om de direkta felaktigheterna rörande tidzonerna.
Först några ord om urtavlan. Index och ramen runt datumfönstret skall alltid ha samma färg som visarna, dvs krom alternativt guldfärg. Det brukar även hävdas att boetten skall ha motsvarande färg. Jag har dock sett bilder på en NOS Goroda inkl alla originalpapper med kromad boett i kombination med guldfärgade övriga attribut. Kromad boett verkar för övrigt bara finnas i kombination med blå tavla.
Nedan ett exempel på fel kombo, där visarna inte matchar färgen på index och ramen runt datumet. Så skall det alltså inte se ut!
Förutom blå tavla, som är den absolut vanligaste, finns även röd ("Bordeax"), grön och brun. Den sistnämnda är svårast att hitta, framförallt i vettigt skick. Tavlorna tål tyvärr tidens tand väldigt dåligt och det är vanligt med kraftigt oxiderade exemplar eller tavlor där färgen i stycken tycks ha ramlat bort. Det, i sin tur, leder även till att många tavlor är bytta, något som kan vara både bra och dåligt. Hittar du en tavla i någon annan färg än dessa fyra är det högst sannolikt fejk.
Originaltavlorna har alltid en 24-timmars-skala utanför indexmarkeringarna. Saknas detta är det inte en OK tavla oavsett färg och här är en varning på sin plats. Det finns hur mycket exempel som helst på Goroda som har helt felaktiga och ofta nästan komiska tavlor. Nedan några exempel på mer eller mindre fantastiska skapelser.
Det är över huvud taget lite rörigt med tavlorna. Dels förekommer det två olika logotyper. Nyare exemplar har den versala "PAKETA"-loggan. De äldre har Raketa skrivet i "skrivstil". Jag har dock inte lyckats utröna exakt när detta skifte inträffade. Tavlorna finns dessutom både med och utan Sovietunionens statliga kvalitetsmärke. Varje färg finns alltså i fyra olika varianter, som alla är korrekta.
Nyare tavla med "PAKETA"-loggan.
Visarna skall i samtliga fall vara raka och enkla utan andra konstigheter än lumesträngar på tim- och minutvisarna. Sekundvisaren (tunn och utan lume) skall nå ända ut till och med indexmarkeringarna. Hittar man ett exemplar med kort sekundvisare är den inte original.
Det finns en sällsynt längre variant på minut- och timvisarna som också är korrekt, men jag har aldrig stött på dessa annat än på någon enstaka bild.
Boetterna finns alltså både i kromat (#311) och förgyllt (#313) utförande. Klockorna med den raka PAKETA-loggan är varken eller, utan är i stället belagda med titannitrid, som även det ger guldfärg. För den sistnämnda boetten har jag dock inte lyckats hitta referensnumret.
Boetterna är, liksom tavlorna, i varierande skick. En välanvänd Goroda kan enkelt uttryckt se ganska hemsk ut. Kromet kan tex vara så bortnött att mässingsfärgen gör att man tror att det egentligen är en förgylld boett... Studera bilder på ett tänkt objekt noga och rata exemplar som ser för dåliga ut. Hur mycket patina man accepterar och gillar är ju annars en smaksak.
Bakstyckena finns i två utföranden. De äldre saknar numrering och har bara text som löper i en cirkel. De nyare boetterna i titaniumnitridutförande har ett mer dekorerat bakstycke som inkluderar en lökkupol och något form av serienummer.
Urverket som används till samtliga varianter är 2628.H med SU-märkning, dvs en riktig slitvarg, som brukar anses vara relativt enkel att serva. Veckodagen ställs genom att man vrider på kronan utdragen ett steg. Datum ställs sedan snabbt och enkelt genom att man upprepade gånger drar ut kronan till läget längst ut och "klickar" fram till rätt datum. Exportmodellen har veckodag med latinska bokstäver och det utförandet har alltså även latinska bokstäver på bezeln. Lättare att läsa med andra ord, men är det det man vill ha? En smaksak, förstås. Exportmodellen är för övrigt ganska svår att hitta. Personligen föredrar jag oavsett den kyrilliska versionen.
Tavlans 24-timmars-markeringar har gett upphov till en del diskussioner. Några tycks spekulera i om tanken var att Gorodan egentligen skulle ha haft ett 24-timmarsverk, men att man sedan snålade in på detta. Vi kan självklart inte veta säkert, men personligen tror jag inte att det var på det sättet.
Framförallt hade ju Raketa ett 24-timmartsverk i produktion i form av 2623.H. Låt vara att detta saknar datumkomplikation, men oavsett användes det flitigt till flera olika 24-timmarsmodeller. Mest känd är kanske det armbandsur som togs fram för sovietiska polar-expeditioner. (Man kan inte se på solen vilken del av dygnet det är när man befinner sig nära någon av jordklotets poler, så där fyller ett 24-timmars-verk verkligen en användbar funktion.) Om man verkligen hade velat ha ett 24-timmarsverk i Gorodan kan jag därför inte se att det bör ha funnits något hinder mot att få till detta. 24-timmars-skalan på tavlan fyller dessutom en viss funktion även med ett vanligt 12-timmars-verk, eftersom bezelns tidzoner är utspridda över 24 h. Skalan kan även hjälpa till när man skall försöka beräkna tiden någon annanstans i världen, eftersom man måste räkna två timmar mellan varje index-streck på tavlan. Jag tror helt enkelt att man ville att Gorodan skulle kunna bli en populär klocka bland vanliga klock-kunder. Ett analogt armbandur med 24-timmars-visning kommer alltid vara en i sammanhanget marginell produkt.
Det finns faktiskt andra "World-time-modeller" från Raketa baserade på just 2623.H och som då följaktligen har 24-timmars-visning. Se nedan. Det kan noteras att även denna bezel har samma fel ang tidzonerna som har nämnts ovan...
Sammanfattningsvis är Raketa Goroda ett designmässigt ganska unikt armbandsur. Goroda saknar kanske lite av den historiska tyngd som vissa andra ryska klockmodeller har haft. Goroda spelar mer på sin stil och sitt utseende och gillar man det man ser är det bara att ge sig ut i djungeln och börja sondera. Bra exemplar går ofta att hitta för några hundralappar. Men studera bilder på objekten noggrant. Dåliga exemplar skall man förslagsvis lämna därhän. Med mitt senaste förvärv av tre exemplar i NOS-skick känns det lite som att cirkeln för min egen del har slutits när det gäller just Goroda.
+1 på det!👍😁
Utvisaren
Patek
"Om man har behov av att konstant hålla koll på tiden i jordens alla hörn kommer man nog bli ganska frustrerad, men då väljer man nog också någonting annat än en Goroda."
När jag började intressera mig för ryska vintageur var det först uteslutande ZAKAZ-Komandirskies som gällde för min del och de första inköpen var också just sådana "officers-klockor". Jag hyser fortfarande varma känslor för lite äldre Komandirskies och det har blivit några fler sedan dess.
När jag ändå hade börjat kika runt lite i den ryska vintage-världen fastnade min blick för en helt annan klockmodell, som helt enkelt inte såg ut som någonting annat; Raketa World Time, eller Goroda, som den egentligen heter, vilket betyder "städer". Klockornas design slog an någonting hos mig och jag införskaffade ganska snart en sådan med blå urtavla. Ganska omgående insåg jag dock att det exemplar jag beställt eventuellt inte var korrekt. Boetten var kromad samtidigt som tavlans index, ramen runt datumfönstret samt visarna var guldfärgade. Det här var ju inte bra, eller hur var det nu? Det blev dags för en liten djupdykning i ämnet Raketa Goroda.
Modellen förekom flitigt i Raketas kataloger under 80-talet, men tycks ha introducerats under sent 70-tal. Vad är då som är så märkligt med denna modell. Ja, först och främst kan man konstatera att urverket inte alls överraskar med några speciella komplikationer mer än visning av datum och veckodag. Klockor med olika typer av väldstidsfunktioner har funnits ganska länge och kan till exempel medföra att det finns en extra "GMT-visare", som pekar ut tiden i en annan tidzon. Så är inte fallet med Goroda, som egentligen bara stoltserar med en lite ovanlig bezeln. Utspritt över 360 grader finns här ett urval av världens städer. Bezeln, i sig, är gjort av metall och skall ha samma färg som boetten. Inserten har alltid samma färg oavsett boett och tavla, dvs vit text mot svart bakgrund. Exportmodellen har latinska bokstäver och, vad jag har kunna se se hittills, engelsk text. Tanken är att man, med hjälp av bezeln, skall kunna se hur mycket klockan är i en annan tidzon.
Funkar det? Nja. I princip kan det faktiskt funka, åtminstone i vissa enkla fall. Om klockan är tolv i Sverige och vi vrider bezeln så att Geneve (samma tidzon som Sverige) står mitt för timvisaren går det till exempel att räkna baklänges och samtidigt se att klockan är 18 i New York. So far so good. MEN, bezeln bjuder på några märkliga avvikelser, eller kanske snarare rena felaktigheter. Enligt skalan på bezeln ligger tex Moskva i tidzonen direkt före Geneve. Detta är ju fel, eftersom den tidzon som bland annat Helsingfors ligger i finns däremellan. Kikar man vidare kan man hitta liknande felaktigheter, som att Reykjavik har placerats två timmer efter London, när det i själva verket är så att Island ligger i samma tidzon som Storbritannien. Reykjavik-fallet kan man eventuellt förklara med att Islands geografiska plats ligger väldigt långt västerut. Fel tidszonsmässigt blir det oavsett. Varför man hoppade över Finlands tidzon är svårare att förklara.
Spelar det här egentligen någon roll i praktiken? Om man har behov av att konstant hålla koll på tiden i jordens alla hörn kommer man nog bli ganska frustrerad, men då väljer man nog också någonting annat än en Goroda.
Vad får man då om man köper en Goroda? Klockans formgivning liknar inte mycket annat. Gillar man inte alls att sticka ut på något sätt skall man nog låta bli Goroda. Jag har tom fått en fråga på pendeltåget en morgon ang vad det är för klocka jag har. Bezeln med kyrilliska bokstäver imponerade ganska mycket på personen som ställde frågan. Jag nämnde självklart inte någonting om de direkta felaktigheterna rörande tidzonerna.
Först några ord om urtavlan. Index och ramen runt datumfönstret skall alltid ha samma färg som visarna, dvs krom alternativt guldfärg. Det brukar även hävdas att boetten skall ha motsvarande färg. Jag har dock sett bilder på en NOS Goroda inkl alla originalpapper med kromad boett i kombination med guldfärgade övriga attribut. Kromad boett verkar för övrigt bara finnas i kombination med blå tavla.
Nedan ett exempel på fel kombo, där visarna inte matchar färgen på index och ramen runt datumet. Så skall det alltså inte se ut!
Förutom blå tavla, som är den absolut vanligaste, finns även röd ("Bordeax"), grön och brun. Den sistnämnda är svårast att hitta, framförallt i vettigt skick. Tavlorna tål tyvärr tidens tand väldigt dåligt och det är vanligt med kraftigt oxiderade exemplar eller tavlor där färgen i stycken tycks ha ramlat bort. Det, i sin tur, leder även till att många tavlor är bytta, något som kan vara både bra och dåligt. Hittar du en tavla i någon annan färg än dessa fyra är det högst sannolikt fejk.
Originaltavlorna har alltid en 24-timmars-skala utanför indexmarkeringarna. Saknas detta är det inte en OK tavla oavsett färg och här är en varning på sin plats. Det finns hur mycket exempel som helst på Goroda som har helt felaktiga och ofta nästan komiska tavlor. Nedan några exempel på mer eller mindre fantastiska skapelser.
Det är över huvud taget lite rörigt med tavlorna. Dels förekommer det två olika logotyper. Nyare exemplar har den versala "PAKETA"-loggan. De äldre har Raketa skrivet i "skrivstil". Jag har dock inte lyckats utröna exakt när detta skifte inträffade. Tavlorna finns dessutom både med och utan Sovietunionens statliga kvalitetsmärke. Varje färg finns alltså i fyra olika varianter, som alla är korrekta.
Nyare tavla med "PAKETA"-loggan.
Visarna skall i samtliga fall vara raka och enkla utan andra konstigheter än lumesträngar på tim- och minutvisarna. Sekundvisaren (tunn och utan lume) skall nå ända ut till och med indexmarkeringarna. Hittar man ett exemplar med kort sekundvisare är den inte original.
Det finns en sällsynt längre variant på minut- och timvisarna som också är korrekt, men jag har aldrig stött på dessa annat än på någon enstaka bild.
Boetterna finns alltså både i kromat (#311) och förgyllt (#313) utförande. Klockorna med den raka PAKETA-loggan är varken eller, utan är i stället belagda med titannitrid, som även det ger guldfärg. För den sistnämnda boetten har jag dock inte lyckats hitta referensnumret.
Boetterna är, liksom tavlorna, i varierande skick. En välanvänd Goroda kan enkelt uttryckt se ganska hemsk ut. Kromet kan tex vara så bortnött att mässingsfärgen gör att man tror att det egentligen är en förgylld boett... Studera bilder på ett tänkt objekt noga och rata exemplar som ser för dåliga ut. Hur mycket patina man accepterar och gillar är ju annars en smaksak.
Bakstyckena finns i två utföranden. De äldre saknar numrering och har bara text som löper i en cirkel. De nyare boetterna i titaniumnitridutförande har ett mer dekorerat bakstycke som inkluderar en lökkupol och något form av serienummer.
Urverket som används till samtliga varianter är 2628.H med SU-märkning, dvs en riktig slitvarg, som brukar anses vara relativt enkel att serva. Veckodagen ställs genom att man vrider på kronan utdragen ett steg. Datum ställs sedan snabbt och enkelt genom att man upprepade gånger drar ut kronan till läget längst ut och "klickar" fram till rätt datum. Exportmodellen har veckodag med latinska bokstäver och det utförandet har alltså även latinska bokstäver på bezeln. Lättare att läsa med andra ord, men är det det man vill ha? En smaksak, förstås. Exportmodellen är för övrigt ganska svår att hitta. Personligen föredrar jag oavsett den kyrilliska versionen.
Tavlans 24-timmars-markeringar har gett upphov till en del diskussioner. Några tycks spekulera i om tanken var att Gorodan egentligen skulle ha haft ett 24-timmarsverk, men att man sedan snålade in på detta. Vi kan självklart inte veta säkert, men personligen tror jag inte att det var på det sättet.
Framförallt hade ju Raketa ett 24-timmartsverk i produktion i form av 2623.H. Låt vara att detta saknar datumkomplikation, men oavsett användes det flitigt till flera olika 24-timmarsmodeller. Mest känd är kanske det armbandsur som togs fram för sovietiska polar-expeditioner. (Man kan inte se på solen vilken del av dygnet det är när man befinner sig nära någon av jordklotets poler, så där fyller ett 24-timmars-verk verkligen en användbar funktion.) Om man verkligen hade velat ha ett 24-timmarsverk i Gorodan kan jag därför inte se att det bör ha funnits något hinder mot att få till detta. 24-timmars-skalan på tavlan fyller dessutom en viss funktion även med ett vanligt 12-timmars-verk, eftersom bezelns tidzoner är utspridda över 24 h. Skalan kan även hjälpa till när man skall försöka beräkna tiden någon annanstans i världen, eftersom man måste räkna två timmar mellan varje index-streck på tavlan. Jag tror helt enkelt att man ville att Gorodan skulle kunna bli en populär klocka bland vanliga klock-kunder. Ett analogt armbandur med 24-timmars-visning kommer alltid vara en i sammanhanget marginell produkt.
Det finns faktiskt andra "World-time-modeller" från Raketa baserade på just 2623.H och som då följaktligen har 24-timmars-visning. Se nedan. Det kan noteras att även denna bezel har samma fel ang tidzonerna som har nämnts ovan...
Sammanfattningsvis är Raketa Goroda ett designmässigt ganska unikt armbandsur. Goroda saknar kanske lite av den historiska tyngd som vissa andra ryska klockmodeller har haft. Goroda spelar mer på sin stil och sitt utseende och gillar man det man ser är det bara att ge sig ut i djungeln och börja sondera. Bra exemplar går ofta att hitta för några hundralappar. Men studera bilder på objekten noggrant. Dåliga exemplar skall man förslagsvis lämna därhän. Med mitt senaste förvärv av tre exemplar i NOS-skick känns det lite som att cirkeln för min egen del har slutits när det gäller just Goroda.
Helt underbar mening som fångar allt! 👍👍👍👍👍👍👍👍👍👍
