Både fälg- och skivbromsar är bra. 99% av tiden används är de inte ens använda och 99% av tiden som de används är båda mer än tillräckligt bra. Men det finns tillfällen där skivbromsar verkligen skiner och det har inte blivit mindre tydligt nu när kolfiberhjul/-fälgar mer eller mindre är allmängods (och tubdäcket som koncept sakta dör sotdöden). Skivbromsar ger inte bara en annan/bättre bromsförmåga, men ger framförallt möjligheten att konstruera bättre cyklar (med mer plats för däck/hjul, utan bromsbrygga/-fäste, om man vill med ledningar dragna i ramen utan att det påverkar funktionen, hjul som inte behöver ha bromsyta och konstrueras för värmetålighet etc).
Under en transitionstid (2016-2019ish) erbjöds en mycket stor del av highend både i fälg- och skivbromsvarianter och det var en rätt tydlig strömning som sågs i försäljningen - det fanns en oerhörd övervikt för skivbroms och marknaden har visat sig mer och mer ovillig att investera i dödsdömd teknik (jfr tuberna), vilket gör att varken utveckling eller produktion knappt förekommer.
Tidigare har sporten och branschen fungerat på sättet att proffs- och tävlingsåkare påverkar vad konsumenter och amatörer åker på (vilket är varför många, många lite för länge envisats med sketasmala tuber, tunga utväxlingar och väl ansträngd geometri), medan det nu går på i motsatt riktning; det finns mer eller mindre inga toppmodeller kvar i fälgbromsvarianter från produktionsmärkena (för ingen vill köpa dem) så med få undantag (några italienare, Factor, fler...?) är det skivbromsat för hela slanten.
Som proffs åker man på avstängda vägar (vilket gör att du aldrig behöver släpbromsa dig ner för ett berg fullt av stånkande bussar), prioriterar låg vikt och snabba hjulbyten, vinner liiiiite i aerodynamik för jämförbara maskiner (vilket numera är ett ickeproblem) och är mer ofta än inte tämligen konservativ i utrustningsval och manér. Där är fälgbromsen ett relevant val. För konsumenten är det lite annorlunda (och när man betalar själv tenderar man att vara försiktig med sånt som konsensus säger är dött och begravt).
Med det sagt...så är alla mina cyklar med bockstyre fälgbromsade.
Under en transitionstid (2016-2019ish) erbjöds en mycket stor del av highend både i fälg- och skivbromsvarianter och det var en rätt tydlig strömning som sågs i försäljningen - det fanns en oerhörd övervikt för skivbroms och marknaden har visat sig mer och mer ovillig att investera i dödsdömd teknik (jfr tuberna), vilket gör att varken utveckling eller produktion knappt förekommer.
Tidigare har sporten och branschen fungerat på sättet att proffs- och tävlingsåkare påverkar vad konsumenter och amatörer åker på (vilket är varför många, många lite för länge envisats med sketasmala tuber, tunga utväxlingar och väl ansträngd geometri), medan det nu går på i motsatt riktning; det finns mer eller mindre inga toppmodeller kvar i fälgbromsvarianter från produktionsmärkena (för ingen vill köpa dem) så med få undantag (några italienare, Factor, fler...?) är det skivbromsat för hela slanten.
Som proffs åker man på avstängda vägar (vilket gör att du aldrig behöver släpbromsa dig ner för ett berg fullt av stånkande bussar), prioriterar låg vikt och snabba hjulbyten, vinner liiiiite i aerodynamik för jämförbara maskiner (vilket numera är ett ickeproblem) och är mer ofta än inte tämligen konservativ i utrustningsval och manér. Där är fälgbromsen ett relevant val. För konsumenten är det lite annorlunda (och när man betalar själv tenderar man att vara försiktig med sånt som konsensus säger är dött och begravt).
Med det sagt...så är alla mina cyklar med bockstyre fälgbromsade.
